Boende

Sidans innehåll

En fungerande bostad och lämplig service – en förutsättning för boende


Målet är att ordna såväl serviceboende enligt handikappservicelagen som boende som ordnas i enlighet med lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda på ett flexibelt sätt enligt personens individuella behov. 

Utgångspunkten är att personen har en tillgänglig och fungerande bostad som svarar mot hans eller hennes behov och önskemål. Personens önskemål, behov och synpunkter ska höras då bostaden och servicen ordnas. 

Bostaden kan vara en separat hyres- eller ägarbostad. Bostaden kan också vara en del av en bostadsgrupp, ett gruppboende eller finnas i ett servicehus. 

En bostad är inte ett rum, utan med bostad avses en plats som tillhör och används av den som bor i bostaden och som förutom ett eller flera boningsrum också har kök och toalett. I gemensamma boendeformer, som gruppboenden, räknas de rum som är i personalens användning inte till de boendes rum. Bostadens och närmiljöns funktionalitet ska vid behov förbättras med hjälp av ändringsarbeten i bostaden.

Ändringsarbeten i bostaden 

Eftersom boendetjänsterna i högre grad än tidigare upphandlas av privata serviceproducenter är det mycket viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur tjänsterna ordnas och hur upphandlingen genomförs. Det finns en separat helhet om upphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning i handboken om funktionshinderservice.

Upphandling av funktionshinderservice

Boendeservice för personer med funktionsnedsättning

Boendeservice kan ordnas med stöd av handikappservicelagen, specialomsorgslagen och socialvårdslagen.

I handikappservicelagen och specialomsorgslagen finns bestämmelser om boendeservice för personer med funktionsnedsättning. Dessa speciallagar tillämpas om en person med funktionsnedsättning inte får tillräckliga tjänster som lämpar sig för honom eller henne och som är förenliga med hans eller hennes intressen med stöd av socialvårdslagen. Handikappservicelagen är primär i förhållande till specialomsorgslagen.

Läs mer i Handbok om funktionshinderservice: Allmän lag och speciallag

Kommunen fattar beslut om vilken lag som ska tillämpas och om hur boendet ordnas i praktiken. Man bör dock alltid höra personen med funktionsnedsättning och beakta hans eller hennes önskemål och behov samt se till att personens intressen tillgodoses. 

Boendeservice i enlighet med socialvårdslagen

Boendeserviceformer enligt socialvårdslagen är tillfälligt boende, stödboende, gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg. 

Tillfälligt boende

Tillfälligt boende ordnas för personer som av särskilda skäl behöver kortvarig, brådskande hjälp av välfärdsområdet med att ordna boende.
Socialvårdslagen 21 § (Finlex)

Stödboende

Med stödboende avses självständigt boende som stöds genom social handledning.

Stödboende ordnas för personer som av särskilda skäl behöver hjälp eller stöd från välfärdsområdet för att bo självständigt eller vid övergången till självständigt boende.
Socialvårdslagen 21 § a (Finlex)

Gemenskapsboende

Med gemenskapsboende avses boende som ordnas av välfärdsområdet i en tillgänglig och trygg boendeenhet där personen förfogar över en bostad som motsvarar hans eller hennes behov och där de boende erbjuds verksamhet som främjar socialt umgänge.

Gemenskapsboende ordnas för personer som behöver det på den grunden att deras funktionsförmåga är nedsatt och att deras behov av vård och omsorg har ökat till följd av hög ålder, sjukdom eller skada eller någon annan motsvarande orsak.
Socialvårdslag 21 b § (Finlex)

Serviceboende med heldygnsomsorg

Med serviceboende med heldygnsomsorg avses boende i ett vårdhem, ett servicehem eller en liknande boendeenhet som är tillgänglig och trygg och tillhandahåller social verksamhet och där personen förfogar över en bostad som motsvarar hans eller hennes behov och där han eller hon av boendeenhetens personal utan dröjsmål och oberoende av tid på dygnet får vård och omsorg också för sitt akuta behov.

Serviceboende med heldygnsomsorg omfattar vård och omsorg enligt personens individuella behov oberoende av tid på dygnet, verksamhet som upprätthåller och främjar funktionsförmågan, måltider, klädvård, städning samt verksamhet som främjar delaktighet och socialt umgänge. Serviceboende ska tillhandahållas så att personens integritet respekteras och hans eller hennes delaktighet stöds. Dessutom ska det ses till att personen har möjlighet att få den medicinska rehabilitering och andra hälso- och sjukvårdstjänster som han eller hon behöver.

Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas för en person som dagligen, oberoende av tid på dygnet, behöver fortlöpande vård och omsorg eller krävande yrkesinriktad vård som det inte är möjligt eller förenligt med klientens intresse att ordna som hemvård, närståendevård, familjevård eller på något annat sätt.

Serviceboende med heldygnsomsorg ordnas enligt personens behov långvarigt eller kortvarigt. Kortvarigt serviceboende kan vara tillfälligt eller regelbundet återkommande.

Socialvårdslag 21 c § (Finlex)

Serviceboende enligt handikappservicelagen

Skyldighet att ordna serviceboende

Välfärdsområdet ska ordna serviceboende för en person med svår funktionsnedsättning som på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring.

Serviceboende hör till de tjänster som välfärdsområdet har särskild skyldighet att ordna, så servicen ska beviljas som en subjektiv rätt om personen uppfyller de kriterier som fastställts i handikappservicelagen och -förordningen. 

Välfärdsområdet kan inte förvägra någon service genom att hänvisa till bristande anslag.

Välfärdsområdet  har rätt att besluta hur serviceboendet ordnas, men den måste höra de åsikter och önskemål som personen med funktionsnedsättning har. 

Serviceboende är alltid en avgiftsfri helhet för klienten även om den skulle bestå av avgiftsbelagda tjänster som ordnas som separata tjänster med stöd av olika lagar. 

Rätt till serviceboende för personer med svår funktionsnedsättning

Då det är fråga om ordnande av serviceboende betraktas som person med svår funktionsnedsättning en person som på grund av sin funktionsnedsättning eller sjukdom fortlöpande, under olika tider av dygnet eller annars i särskilt stor utsträckning behöver en annan persons hjälp för att klara av sina dagliga sysslor.

Förordning om service och stöd på grund av handikapp 11 § (Finlex)

Det räcker att ett av de kriterier som nämns i förordningen uppfylls för att förutsättningen för svår funktionsnedsättning ska uppfyllas. Också ett mindre behov av hjälp är tillräckligt, om personen behöver hjälp både på dagen och natten eller, å andra sidan, om personen behöver särskilt mycket hjälp endast dagtid.

Ingen grupp av funktionsnedsättningar kan uteslutas då bestämmelsen tillämpas, då det definieras huruvida personen har en svår funktionsnedsättning och det därmed bedöms huruvida personen har rätt till serviceboende. 

I handikappservicelagen fastställs heller inga åldersgränser. Vid behov kan serviceboende ordnas för till exempel ett barn, en äldre person, en rehabiliteringsklient inom mentalvården eller en person med intellektuell funktionsnedsättning.

Välfärdsområdet är inte skyldig att ordna serviceboende för personer med mycket svår funktionsnedsättning eller med flera funktionsnedsättningar för vilka det på grund av den svåra funktionsnedsättningen eller sjukdomen inte är möjligt att trygga den omsorg som behövs med åtgärder inom öppenvården.

Grunden kan till exempel vara att det för personens del behövs i huvudsak fortlöpande eller långvarig kompetens inom sjukvården eller annan specialkompetens.  Då ska ärendet granskas med tanke på klientens intressen och behov samt önskemål.  

Innehållet i och genomförande av serviceboende

Enligt 10 § i handikappserviceförordningen omfattar serviceboende en bostad samt sådana tjänster i anslutning till boendet som är nödvändiga för den boende i det dagliga livet. 

Serviceboende för en person med svår funktionsnedsättning kan genomföras antingen i personens

  • egen ägar-, hyres- eller annan motsvarande bostad eller
  • i servicehus, serviceboendegrupp eller i annan boendeenhet.

För att möjliggöra serviceboende kan man göra ändringsarbeten i bostaden eller skaffa olika slag av apparatur, såsom en trygghetstelefon.

Ändringsarbeten i bostaden 

Personen ska som stöd för boendet få tillräckligt med service och annat stöd.

Sådan service kan vara

  • hjälp med funktioner som hänför sig till boendet, såsom möjligheter att förflytta sig, påklädning, personlig hygien, mathushållning och städning av bostaden samt
  • tjänster som behövs för att främja den boendes hälsa, rehabilitering och trivsel.

Ur serviceanvändarens perspektiv är det mest centrala att servicen är tillräcklig och lämplig samt att servicehelheten är smidig och utgår från klientens behov. 

Tjänster kan ordnas genom bland annat

  • personlig assistans
  • hemvård
  • stöd för närståendevård
  • hemsjukvård
  • en kombination av dessa stödformer och vid behov genom individuella servicelösningar.

Ordnande av serviceboende för ett barn med svår funktionsnedsättning

För ett barn med svår funktionsnedsättning kan man oberoende av barnets ålder fatta ett serviceboendebeslut. 

Enligt förarbetena till handikappservicelagen är syftet med serviceboende att fortgående hjälpa en person med svår funktionsnedsättning som är i behov av en annan persons hjälp att klara sig utan vård på institution. Detta gör man genom att förbättra personens funktionsförmåga och ge honom eller henne den hjälp som behövs i de dagliga bestyren. 

Också ett barn med en svår funktionsnedsättning och som behöver väldigt mycket hjälp, stöd och omsorg ska kunna bo med sina egna närstående i sitt barndomshem. Tjänsterna ska på alla sätt som är möjliga stödja barnet och hans eller hennes familj. Barnet ska inte vara tvunget att flytta från sitt hem på grund av bristande tjänster.   

Serviceboende för barn kan ordnas på många olika sätt genom att kombinera de tjänster som behövs för att skapa en helhet som svarar mot barnets och familjens individuella behov. Vid behov kan man också ordna personlig assistans antingen som en del av serviceboendet eller som en separat tjänst, till exempel i syfte att stödja barnets delaktighet och självständighet. 

För att stödja barnets delaktighet är det också viktigt att barnet kan få den färdtjänst han eller hon behöver.

Boende som ordnas med stöd av specialomsorgslagen 

Boendeservice ska också för personer med intellektuell funktionsnedsättning ordnas i form av serviceboende enligt specialomsorgslagen, såvida personen i fråga uppfyller förutsättningarna för att beviljas servicen. 

Om tjänsterna enligt andra lagar inte är tillräckliga och lämpliga för en person med intellektuell funktionsnedsättning, ska hans eller hennes boendeservice ordnas i form av specialomsorger med stöd av 2 § 4 punkten i specialomsorgslagen. I lagen nämns att bostad ska ordnas. 
Specialomsorgslagen 2 § (Finlex)

En svår funktionsnedsättning är inte en förutsättning för att ordna boende, utan även personer med intellektuell funktionsnedsättning som behöver endast lite hjälp eller stöd har rätt att få boendeservice med stöd av specialomsorgslagen. 

I lagen fastställs ingen åldersgräns, utan tjänster ska ordnas för personer med intellektuell funktionsnedsättning i alla åldrar enligt deras individuella behov. 
Specialomsorgslagen 1 § (Finlex)

Specialomsorgslagen innehåller knappt alls några bestämmelser om innehållet i det boende som ordnas. I lagen nämns dock principen om att institutionsvård används i sista hand. Till lagen har också fogats bestämmelser om att stärka självbestämmanderätten och dessa bestämmelser är förpliktande.

Hur servicen ordnas och vad den innehåller ska utförligare överenskommas med personen med intellektuell funktionsnedsättning i samband med att ett specialomsorgsprogram görs upp.

Läs mer i Handbok om funktionshinderservice: Specialomsorgsprogram och serviceplan

Eftersom specialomsorgslagen är en gammal lag har nyare, allmänna bestämmelser fått en större betydelse då specialomsorgstjänster ordnas. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning styr också ordnandet av tjänster på basis av specialomsorgslagen. Självbestämmanderätt och delaktighet ska vara utgångspunkter då service ordnas. 

Boendeprogrammet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och uppföljning av detta

Statsrådet och social- och hälsovårdsministeriet har i flera år särskilt följt upp hur det individuella boendet för personer med intellektuell funktionsnedsättning har utvecklats. 

Den 8 november 2012 beslutade statsrådet att utvidga målen i boendeprogrammet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (Kehas-programmet) genom att fatta ett principbeslut om individuellt boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning och tryggande av service. Som mål fastställdes att inga personer med funktionsnedsättning ska bo på institution efter 2020. Uppföljningsgruppen för Kehas-programmet har fastställt att ett av de viktigaste utvecklingsobjekten är att barn ska ha rätt till en en barndom som andra barn i motsvarande ålder har och familjen har rätt att få det stöd den behöver.

Uppföljningsgruppen som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet har utvärderat hur målen för programmet genomförts och sammanställt god praxis från olika delar av landet så att den kan spridas och utnyttjas i större utsträckning. 

Kvalitetskriterier för boende

Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK), som är ett samarbetsnätverk för organisationer inom specialomsorgsbranschen, har utarbetat kvalitetskriterier för boende som syftar till att utveckla och utvärdera boendet. Kriterierna på svenska finns på webbplatsen Boende. FDUV, där det också samlas god praxis för boende.

Boendeservice som stöd till följd av försämrad psykisk funktionsförmåga

Med service inom socialvårdens mentalvårdsarbete avses service som riktar sig särskilt till stödbehov till följd av försämrad psykisk funktionsförmåga. Som sådan ska det åtminstone ordnas boendeservice och i samband med den social handledning, socialt arbete och social rehabilitering.

Service inom socialvårdens mentalvårdsarbete kompletterar annan socialservice enligt 14 § som behövs för att stödja individens psykiska hälsa.
Socialvårdslagen 25a § (Finlex)

För att tillgodose behovet av stöd till följd av försämrad psykisk funktionsförmåga ordnas boendeservice i första hand med stöd av socialvårdslagen, eftersom socialvårdslagen är primär i förhållande till handikappservicelagen.

Boendeservice enligt handikappservicelagen kan beviljas om tjänsterna enligt socialvårdslagen inte är tillräckliga och lämpliga för en person med funktionsnedsättning och om förutsättningen för svår funktionsnedsättning uppfylls. 

Källor:

Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av boende. Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) | 4.12.2018 (pdf 525 kb, verneri.net) 

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling (JHNY) 

Regeringens proposition om mentalvårdslagen (RP 201/1989 rd) (Riksdagen, på finska)

Förordning om service och stöd på grund av handikapp 759/1987 (Finlex)

Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 519/1977 (Specialomsorgslagen) (Finlex)

Lag om service och stöd på grund av handikapp (Handikappservicelagen) 380/1987 (Finlex)

Mentalvårdslagen 116/1990 (Finlex)

Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)

 Päivi Ripatti (toim) (2011) Kehitysvammaisten asuminen. Uusi reformi 2010-2015. (på finska) Rapport: 10/2011 THL, Institutet för hälsa och välfärd.