Val av plats för vård utom hemmet

Man bör välja den plats för vård utom hemmet som motsvarar det aktuella barnets behov bäst.

Det primära alternativet är familjevård. För att familjevården ska tillgodose barnets behov så bra som möjligt är det viktigt att familjevårdarna får tillräckligt mycket stöd i sitt arbete.

Om vården utom hemmet inte kan ordnas enligt barnets bästa i familjevård eller på någon annan plats, placeras barnet i anstaltsvård.

Barnskyddslagen 50 § (Finlex)

Ansvar för förberedelse av placeringen och valet av plats

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter förbereder placeringen och väljer ut en plats för vård utom hemmet.

Beslutet om placeringen fattas av den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården eller en av denna förordnad socialarbetare.

Kartläggning av barnets individuella behov

Valet av plats för vård utom hemmet ska utgå från barnets bästa och barnets behov. Det är viktigt att utreda vilken form av vård utom hemmet som motsvarar barnets individuella behov bäst.

Åtminstone följande frågor bör beaktas.

  • Vilken är orsaken till placeringen? Hur kan placeringen hjälpa barnet och familjen?
  • Kan placeringsplatsen tillgodose barnets behov? Vilken utbildning och arbetserfarenhet har personalen? I vilken ålder är de barn som placerats på samma plats och har de specialbehov i fråga om vården?
  • Hur gammalt är barnet som ska placeras? Vilken är barnets utvecklingsnivå?
  • Har barnet syskon som behöver placeras? De ska i regel placeras på samma plats.
  • Hur ser barnets närståendenätverk ut? Finns det någon i barnets närståendenätverk som ta hand om barnet eller på annat sätt stödja barnet?
  • Vilket är barnets hälsotillstånd?
  • Har barnet behov av särskilt stöd?
  • Var finns placeringsplatsen? Har barnet möjlighet att hålla kontakt med sina närstående?
  • Har barnet redan en bestående och betydelsefull anknytningsrelation? Eller är syftet med placeringen att barnet ska få en anknytningsrelation?
  • Hur påverkar placeringsplatsen barnets skolgång och hobbyer?
  • Hur påverkar barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund placeringen?

För små barn eftersträvas i första hand familjevård. Också för större barn utreds alltid möjligheten till familjevård. Anstaltsvård ordnas om vården utom hemmet inte kan ordnas som familjevård eller någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets bästa.
Barnskyddslagen 50 § (Finlex)

Barnets och familjens önskemål och åsikter

Vid valet av plats för vård utom hemmet ska man höra barnets och familjens önskemål och samarbeta med familjen. Man ska sträva efter att hitta den form av och plats för vård utom hemmet som är bäst för barnets vård och behov i samarbete med barnet och föräldrarna.
Barnskyddslagen 5 § (Finlex)

Innan ett beslut om omhändertagande och vård utom hemmet fattas ska man höra barnet, om barnet har fyllt 12 år, eller utreda barnets åsikt, om barnet är yngre än 12 år. Innan beslutet fattas ska man också höra barnets föräldrar, vårdnadshavare och personer som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran.
Barnskyddslagen 42 § (Finlex)
Beslutsprocessen vid omhändertagande

Samarbetet med platsen för vård utom hemmet

Det är viktigt att diskutera på förhand också med platsen för vård utom hemmet. Man bör berätta öppet för platsen för vård utom hemmet

  • vilket syftet med vården utom hemmet är
  • vilken barnets och familjens situation är
  • vilka övriga faktorer eller utmaningar som kan påverka placeringen.

Den som erbjuder vård utom hemmet ska i sin tur ge en mångsidig beskrivning av vårdplatsens karaktär, verksamhet och möjligheter.

Öppenhet kan i bästa fall främja alla parters engagemang i placeringen. Via öppen diskussion och grundlig utredning kan man också undvika problemsituationer. I värsta fall kan det hända att placeringen misslyckas och man måste hitta en ny placeringsplats som är lämpligare för barnet.

Barnskyddslagen 50 § (Finlex)

Kartläggning av barnets närståendenätverk

Innan ett barn placeras utom hemmet ska socialarbetaren utreda om barnets närstående har möjlighet att ta hand om barnet eller på annat sätt stödja barnet. Syftet med kartläggningen är att utreda alternativa lösningar till vård utom hemmet.

Om barnet bor hos den ena föräldern, bör man utreda vilka möjligheter den förälder hos vilken barnet inte huvudsakligen bor har att stödja barnet.

Närståendenätverket kan också omfatta andra människor än barnets släktingar. Till barnets närstående kan höra också exempelvis faddrar, grannar eller vårdare. Det är viktigt att utreda barnets egen upplevelse av vilka personer som står barnet nära.

Att involvera barnets närståendenätverk kan främja barnets kontakt med de närstående och förstärka barnets känsla av kontinuitet. Det är viktigt att de närstående deltar i barnets liv också om barnet flyttar från sitt eget hem till en plats för vård utom hemmet.

Närståendenätverket måste kartläggas. Det kan lämnas ogjort endast om situationen är brådskande eller om den av någon annan grundad anledning inte är nödvändig.

Barnskyddslagen 32 § 1 mom. (Finlex)

Att säkerställa kontakten med de närstående

Ett barn som vårdas utom hemmet ska tillförsäkras för barnets utveckling viktiga, fortgående och trygga mänskliga relationer. Barnet har rätt att träffa sina föräldrar och andra närstående personer samt att hålla kontakt med dem. Vid valet av plats för vård utom hemmet bör man beakta barnets möjlighet att upprätthålla sina nära mänskliga relationer.

Också i en ansökan om omhändertagande mot de delaktigas vilja ska man framlägga en plan för hur barnet och de närstående kan hålla kontakt.
Beslutsprocessen vid omhändertagande

Ett barn som vårdas utom hemmet ska kunna

  • ta emot gäster
  • företa besök utanför platsen för vård utom hemmet
  • hålla kontakt med de närstående på andra sätt.

Barnskyddslagen 54 § (Finlex)

Kontaktens form och omfattning avgörs enligt barnets individuella behov och uppgifterna antecknas i barnets klientplan.
Klientplan för barnskyddet

Placerarvälfärdsområdet ska stödja kontakten. Välfärdsområdet kan till exempel delta i resekostnaderna, ordna inkvartering och erbjuda annan praktisk hjälp för att trygga barnets kontakter.
I undantagsfall kan barnets kontakt med sina närstående begränsas för en viss tid.
Barnskyddslagen 11 kap (Finlex)
Begränsningar i vård utom hemmet

Undersökning av barnets hälsotillstånd

Barnets hälsotillstånd ska undersökas i samband med placeringen, om det inte har undersökts eller om det inte finns tillräcklig information för ordnande av barnets vård under den tid vården utom hemmet varar. Med undersökning av hälsotillståndet avses en grundlig läkarundersökning.
Barnskyddslagen 51 § (Finlex)

Det är viktigt att låta göra undersökningen redan då omhändertagandet förbereds. Utöver barnets behov av vård och omsorg bör man fastställa valet av plats för vård utom hemmet.

Om utredningen av barnets hälsotillstånd av någon anledning har avbrutits tidigare, ska undersökningarna slutföras i det här skedet. En hälsokontroll ska göras senast när vården utom hemmet inleds. En kontroll ska i regel göras också när placeringen avslutas.

Ingen hälsokontroll behövs om barnet har besökt rådgivningsbyrån regelbundet eller om det i övrigt finns tillräcklig information om barnets hälsa (till exempel från en läkarundersökning med domstolens tillstånd).
Barnskyddslagen 28 § (Finlex)

Barnets hälsotillstånd ska undersökas så att

  • man vet om barnet behöver medicinsk rehabilitering eller vård
  • socialarbetaren och det välfärdsområdet som ordnar vården vet vilket slags vård utom hemmet barnet eller den unga behöver
  • platsen för vård utom hemmet kan sköta sin uppgift.

Platsen för vård utom hemmet måste absolut få information om barnets hälsotillstånd och eventuella vårdanvisningar. Barnskyddet får de nödvändiga uppgifterna från hälso- och sjukvården med stöd av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 20 § (Finlex)

Att ta hänsyn till barnets spåkliga, kulturella och religiösa bakgrund

Det är viktigt att barnet får behålla kontakten med sin egen kultur, sin religion och sitt modersmål. Dessa saker bör beaktas vid valet av plats för vård utom hemmet.
Barnskyddslagen 50 § (Finlex)

Särdrag som gäller barnets bakgrund beaktas särskilt genom nära samarbete med barnets föräldrar och övriga närståendenätverk samt vid behov med något kulturellt eller språkligt samfund.

Därtill ska den placerande socialarbetaren och den som erbjuder vård utom hemmet skaffa sig tillräcklig sakkunskap om hur dessa specialbehov kan beaktas och stödjas.

Barnet och familjen har rätt att delta och bli hörda på ett språk som de förstår. I regel ska tolkning anlitas och skriftliga handlingar ska översättas till ett språk som klienten förstår.

Barnets rättigheter till bildning under tiden för vård utom hemmet

Under tiden för vård utom hemmet har barnet samma rätt till småbarnspedagogik och grundläggande utbildning.

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska samarbeta med anordnaren av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning eller övrig utbildning både under beredningen av placeringen av barnet utanför hemmet och under tiden för placeringen. I barnets klientplan ska det antecknas hur småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen eller den övriga utbildningen ordnas för barnet under tiden för vård utom hemmet.

Barnskyddslagen 52 a § (Finlex)
Barnskyddslagen 30 § (Finlex)
Lagen om småbarnspedagogik (Finlex)
Lagen om grundläggande utbildning (Finlex)
Barnets rättigheter vid vård utom hemmet

Omhändertagandets längd och målet att återförena familjen

Vård utom hemmet ska ordnas så att strävan efter att återförena familjen beaktas utifrån barnets bästa. Socialarbetaren är skyldig att sträva efter att återförena familjen, om främjade av detta mål är förenligt med barnets bästa.
Barnskyddslagen 4 § 3 mom. (Finlex)

Ett omhändertagande gäller tillsvidare. Omhändertagandet ska avslutas direkt när det inte längre föreligger behov av omhändertagande och vård utom hemmet. Grunderna för omhändertagandet ska ses över regelbundet.

Omhändertagandet upphör när barnet fyller 18 år eller när det inte längre föreligger ett behov.
Barnskyddslagen 47 § (Finlex)

Att söka information om en familjevårdare>

Biträdande dataombudsmannen har gett avgöranden där det varit frågan om att tillämpa EU:s dataskyddsförordning vid begäran om en person som söker att bli familjevårdare eller frivillig stödperson. I avgörandena behandlades begäran om information utifrån dataskyddsförordningen, men i en del konstaterades att 20 § 2 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000, ”klientlagen”, Finlex) lämpar sig för situationer där en klientrelation inte ännu uppstått. Därmed kan man utifrån denna bestämmelse inte begära information till exempel om personer som söker sig till träning för familjevården om ingen klient ännu placeras hos dem. Vad gäller de som söker sig till att bli familjevårdare konstaterade biträdande dataombudsmannen i sitt beslut att det primära förfarandet är att begära att få se ett straffregisterutdrag enligt 5 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002, Finlex).

Utredning av brottslig bakgrund i samband med stöd- och fosterfamiljsverksamhet.
Biträdande dataombudsmannens beslut 8979/162/21 (Finlex)

Användningen av den registrerades kontrollrätt på registeransvariges begäran vad gäller behandlingen av polisens personuppgifter.
Biträdande dataombudsmannens beslut 8979/162/21 (Finlex)

Den registrerades kontrollrätt till sina uppgifter som myndigheternas sätt att skaffa information.
Biträdande dataombudsmannens beslut 7635/162/21 (Finlex)

Behandling av personuppgifter i anknytning med utredningen av brottslig bakgrund i samband med stödpersonverksamhet för barn.
Biträdande dataombudsmannens beslut 6689/186/20 (Finlex)

Helsingfors förvaltningsdomstol gav den 23.9.2022 avgörandet H5259/2022 som gällde en överklagan av biträdande dataombudsmannen beslut om utredningen av uppgifterna om en person som söker sig till stödpersonsverksamheten i polisens register. Förvaltningsdomstolen konstaterade att det primära förfarandet är att begära uppgifterna enligt 5 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn (148/2014). Förvaltningsdomstolen ansåg dock även att det för att sköta myndigheternas lagstadgade uppgifter i enskilda fall kan finnas motiveringar att begära information även av andra instanser. Dessutom hänvisade förvaltningsdomstolen i sina motiveringar till förutsättningen att begränsa begäran om information till nödvändiga uppgifter.

Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn (148/2014, Finlex)

Formuleringen i 20 § 1 mom. som lyder ”uppgifter och utredningar som de förfogar över och som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården” har väckt frågor om välfärdsområdet har rätt att få uppgifter om även andra personer än om klienten själv. I förarbetet till klientlagen har man om nödvändigheten att få uppgifter gett som exempel en bedömning av behovet av barnskyddets åtgärder samt den utredning om ärenden som gäller barnets vårdnad och umgängesrätt som ges till domstolen. Utvidgningen av de som är skyldiga att ge uppgifter motiverades med att det vid utredningen av behovet av barnskydd eller en vård- och umgängestvist kan vara nödvändigt att få information även om serviceproducenter inom den privata hälso- och sjukvården, i fall där barnet eller föräldrarna har använt dess tjänster.

Regeringens proposition till riksdagen 137/1999 rd 36 (Riksdagen)

Genomförandet av barnskyddet blir näst intill omöjligt om rätten att få information begränsas enbart till barnet själv. Inom barnskyddet är klienten alltid bara barnet och barnets uppväxtförhållanden kan inte alltid utredas utan att få information även om de vuxna som ansvarar för barnets välbefinnande. I en del situationer kan det även behövas information om andra personer.

FN:s konvention om barnets rättigheter förpliktigar till att erbjuda varje barn det skydd det behöver (artikel 19 och 20). Dessutom ska barnets bästa komma i främsta rummet i till exempel myndigheternas och socialvårdens åtgärder (artikel 3).

FN:s konvention om barnets rättigheter (FördrS 60/1991, Finlex)

I rättslitteraturen har en tolkning framställts enligt vilken rätten att få information även kan riktas till någon annan än det barn som är klient hos barnskyddet. Detta till exempel i verket Tapio Räty: Uusi lastensuojelulaki. Käytäntö ja soveltaminen. Edita 2023, 466-468), där det redogörs för Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande 24.10.2008 nr. 08/1202/2. Enligt det hade barnskyddet i barnets nya hemkommun rätt att få information från handlingarna för ett barn som varit klient hos den tidigare hemkommunens barnskydd eftersom dessa kunde ha en betydande betydelse vid utvärderingen av barnets behov av barnskydd.

Rätten att begära information enligt 20 § i klientlagen om en familjevårdare som bedöms vara lämplig för barnet innan barnet de facto placeras i familjen är nödvändigt med tanke på barnets bästa och skyddet samt för ordnandet av vården utom hemmet. En tolkning som kan anses vara i barnets intresse och som skyddar barnet är att vid placeringen av barnet i familjevård kan man begära information om familjevårdaren redan innan uppdragsavtalet ingås. En förutsättning för att begära informationen är dock alltid det att barnet som är klient hos barnskyddet de facto ämnar placeras i familjen i fråga. Man bör alltjämt komma ihåg att begäran om information bör begränsas endast till uppgifter som är nödvändiga med tanke på ordnandet av en vård och fostran som är i barnets bästa.

Uppdaterad:

Lagstiftning (Finlex)

Barnskyddslag 50 §