Begreppen varaktig bostad och fritidsbostad
Ändringsarbeten samt redskap och anordningar som hör till bostaden ska ordnas till en varaktig bostad för en person med svår funktionsnedsättning. Med varaktig bostad avses den bostad där personen faktiskt bor. I exceptionella situationer kan en person ha flera varaktiga bostäder som avses i handikappservicelagen.
I sitt betänkande (40/1986 s. 4) anser socialutskottet att "det naturligtvis är ändamålsenligt att flera tillfälliga på varandra följande bostäder inte repareras enligt eventuella särskilda behov hos en person med funktionsnedsättning, utan att ändringsarbetena hänförs till den varaktiga bostaden. Då handlar det främst om en varaktig bostad som används regelbundet och långvarigt".
En semesterbostad kan kanske uppfylla kriterierna för en varaktig bostad om man vistas i den längre perioder om året. Normal vistelse på sommarstugan uppfyller inte dessa kriterier.
Helsingfors FD 26.11.2008 Dnr 081268/6
Detta fall handlade om en myndig person med svår funktionsnedsättning som var i tillfällig anstaltsvård inom omsorgen om utvecklingsstörda en del av veckan, och en del av veckan bodde personen hos sin far och mor. I fallet ansökte personen om ersättning för ändringsarbeten i bostaden i vilken fadern till den myndiga personen med funktionsnedsättning bodde.
FD ansåg att den utvecklingsstörda personen skulle anses ha två hem, i vilka personen bodde utanför anstaltsvården. FD konstaterade dessutom att då personen på grund av sin funktionsnedsättning under inga omständigheter klarade sig självständigt var ändringsarbetena i faderns nya bostad nödvändiga för att göra det möjligt för personen att fortfarande bo en del av veckan hos sin far.
Lapplands LR 8.1.1991 L 29
En husvagn skulle inte betraktas som en persons varaktiga bostad.
HFD 11.9.1990 L 2948
Den sökande hade sin hemort i staden H. Personen med svår funktionsnedsättning hade också en vinterbeboelig semesterbostad i kommunen K för vilken personen ansökte om ersättning för ändringsarbeten. Kommunen K avslog ansökan med motiveringen att personen med svår funktionsnedsättning hade sin hemort i staden H.
HFD upphävde länsrättens avgörande enligt vilken staden H skulle ersätta kostnaderna på grund av personens hemort enligt lagen om befolkningsböcker. I sitt avgörande om ny behandling ansåg HFD att den sökandes hemort med beaktande av den sökandes långvariga årliga vistelsen i den vinterbeboeliga bostaden låg i kommunen K.
Nylands LR 3.4.1998 L 358/6
I detta fall ansökte en person om ändringsarbeten i bostaden i form av dragning av vattenledningar till en fritidsbostad. Personen med svår funktionsnedsättning tillbringade över halva året i fritidsbostaden. Enligt befolkningsdatasystemet var personens hemkommun dock Helsingfors.
Länsrätten ansåg att personen inte hade hävdat att Helsingfors inte skulle vara hemkommun. Fritidsbostaden ansågs inte heller i övrigt ha blivit personens andra varaktiga bostad. Länsrätten konstaterade att personens fritidsbostad således inte kunde betraktas som personens varaktiga bostad.
Tavastehus LR 5.4.1991 L 426/3
I detta fall ansökte en person om ersättning för installering av en taklift och en lyftlina till bostaden. De uppskattade totala anskaffningskostnaderna för dessa redskap som hörde till bostaden uppgick till ca 18 000 mk. Tjänsteinnehavaren avslog ansökan, eftersom personen bodde i ett servicehus som uttryckligen planerats för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Dessutom ansåg tjänsteinnehavaren att eftersom kommunen betalade ersättning till servicehuset för de tillhandahållna tjänsterna, skulle servicehuset själv planera personalens arbetsskift så att personalen kunde lyfta personen.
Länsrätten upphävde nämndens beslut med motiveringen att invånarna i servicehuset själva betalade hyra för sina bostäder. Om en person bor i ett servicehus saknar kommunens ersättningar till huset betydelse. Det som är avgörande är hur man kan trygga att personen klarar sig.
Det handlade om den sökandes hyresbostad, och servicehuset skulle betraktas som personens varaktiga bostad. Personen med funktionsnedsättning hade rätt att få den ansökta anordningen som en anordning som hör till hemmet trots boendeform och de ersättningar som kommunen betalade.
