Definitionen av svår funktionsnedsättning
Kommunen ska ersätta en person med svår funktionsnedsättning för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till funktionsnedsättningen eller sjukdomen är nödvändiga för att personen ska klara de funktioner som hör till normal livsföring (HSL 9 § 2 mom.).
När det gäller att ersätta kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt att anskaffa redskap eller anordningar till bostaden, betraktas som person med svår funktionsnedsättning den som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har särskilt svårt att förflytta sig eller i övrigt klara sig på egen hand i sin varaktiga bostad (HSF 13 §).
Årsboksbeslut HFD:2022:6. Handikappservice – Ändringsarbeten i bostad – Avlägsnande av hinder från bostadens omedelbara närhet – Staket kring gårdsplan – Barn – Nödvändighet – Funktioner som hör till normal livsföring
För ett 4-årigt barn hade för ändringsarbeten i bostad enligt handikappservicelagen gjorts en ansökan om ersättning för ett staket runt gårdsplanen. I ärendet skulle avgöras om barnet på grund av sitt handikapp nödvändigt behövde ett staket runt gårdsplanen för att klara sina dagliga funktioner, vilka skulle relateras till barnets ålder.
Barnet hade på grund av sitt handikapp särskilda svårigheter att klara de dagliga funktionerna i form av utevistelse på gården som andra barn i samma ålder. Hen kunde anses vara gravt handikappad i förhållande till den ansökta åtgärden, vilken kunde anses gagna både barnet och de vuxna som vårdade barnet.
I ärendet skulle ändå ännu bedömas om den åtgärd ansökan gällde var nödvändig på grund av barnets handikapp. Barnet kunde under övervakning vistas ute på gården. Den säkerhetsrisk som den närliggande vägen utgjorde berodde inte uttryckligen på barnets handikapp. Med beaktande av den utredning som erhållits om barnets handikapp och omständigheter som en helhet, var det högre staket som ansökan gällde inte nödvändigt för att barnet kunde bo hemma och för att barnet skulle klara av utevistelse. Kommunen var inte skyldig ersätta de yrkade kostnaderna som ändringsarbeten i bostad.
Omröstning 5-4.
- Lagen om service och stöd på grund av handikapp 1 §, 3 § 2 mom. och 9 § 2 mom.
- Förordningen om service och stöd på grund av handikapp 12 § 1 mom. och 13 §
- FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning art. 7, art. 9, art. 14 och art. 20.
Se även: HFD 2008:61 (Finlex)
HFD 16.9.2020 L 3669 Korta referat - Svår funktionsnedsättning - Ändringsarbeten i bostaden - Smart lås till ytterdörr - Barn - ADHD
Tjänsteinnehavaren hade avslagit ändringssökandens ansökan om ersättning för kostnaderna för ett smart lås till ytterdörren som ändringsarbete i bostaden enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen), för att det barn ansökan gällde inte kunde anses vara gravt handikappat. Även begäran om omprövning avslogs.
Enligt förvaltningsdomstolens beslut var det fråga om ett vid tidpunkten 9-årigt barn som på våren 2018 diagnosticerats med ADHD. Barnet hade påbörjat medicinering under skoldagarna. Enligt läkarutlåtandet behövde barnet mer tillsyn och ledning av vuxna än sina jämnåriga och råkade lätt ut för olyckor. Barnet klarade sig ensamt hemma utan tillsyn i en till en och en halv timme. Barnet kunde dock utanför hemmet klara sig utan tillsyn av vuxna till exempel med kamrater. Föräldern måste ändå följa med var barnet rörde sig.
Enligt ansökan stödde det installerade smarta låset det alarmsystem som redan fanns i hemmet. Med hjälp av det smarta låset kunde föräldern öppna och stänga dörren på distans och följa med användningen av dörren. Låset var ämnat underlätta att barnet klarade vardagen och minska förälderns bekymmer då barnet inte kunde hålla reda på en hemnyckel.
Förvaltningsdomstolen ansåg att barnet i högre grad än sina jämnåriga behövde sina föräldrars tillsyn och ledning. Barnet skulle ändå inte anses vara en gravt handikappad person som på grund av handikapp eller sjukdom har särskilt svårt att förflytta sig eller i övrigt klara sig på egen hand i sin varaktiga bostad. Det smarta låset kunde inte heller anses vara nödvändigt för att barnet skulle klara av de funktioner som hör till normal livsföring. Ansökan om ersättning för kostnaderna för det smarta låset hade således kunnat avslås.
Högsta förvaltningsdomstolen avslog besvären och ändrade inte förvaltningsdomstolens beslut.
HFD 13.4.2012 L 888
En person (lårprotes, ryggsmärtor) ansökte om ersättning för ändringsarbeten i bostaden enligt handikappservicelagen för att ändra de nedre skåpen i köket till draglådor samt flytta diskmaskinen och ugnen högre upp.
I sitt avgörande konstaterade FD att ändringsarbetena i köket i sig var nyttiga ändringsarbeten i bostaden som underlättade personens livsfunktioner. Förvaltningsdomstolen ansåg dock att även om personen fick ont i ryggen av böja sig och hudskador av protesen, så hade personen inte särskilt svårt att röra sig eller klara sig på egen hand i den varaktiga bostaden, och personen hade inga särskilda svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring. Således bör ändringsarbetena i köket inte anses vara åtgärder som personen på grund av skada eller sjukdom nödvändigtvis behöver för att klara av de funktioner som hör till normal livsföring enligt handikappservicelagen och -förordningen. HFD ändrade inte FD:s beslut.
HFD 13.4.2012 L 888 (pdf 88 kb, på finska)
HFD 13.4.2012 L 889
En person ansökte om ändringsarbeten för att få en hiss till utomhustrappan. I sitt avgörande konstaterade FD att det blivit betydligt svårare för personen att röra sig i trappan utanför hemmet. När man i sin helhet utifrån handlingar beaktar personens sjukdomar och de funktionshinder som de orsakar, samt att personen dock kan röra sig i trappan genom att ta stöd av räcket och vila sig ibland, ansåg FD att personen inte skulle betraktas som en person med svår funktionsnedsättning enligt 9 § i handikappservicelagen och 13 § i handikappserviceförordningen, för vilken det är särskilt svårt att röra sig eller klara sig på egen hand i den varaktiga bostaden på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. HFD ändrade inte FD:s beslut.
HFD 13.4.2012 L 889 (pdf 80 kb, på finska)
HFD 7.7.2011 L 1974
Enligt utredningen har en person främst förberett sig för eventuell användning av rullstol genom ändringsarbeten i bostaden. FD konstaterade att handikappservicelagen dock inte beaktar förberedelser för eventuella framtida behov av ändringar i bostaden. Personen har således ännu inte i detta skede haft långvariga och särskilda svårigheter att röra sig vilket bestämmelserna avser, och enligt utredningen har personen inte heller haft särskilda svårigheter att klara av vardagliga sysslor i hemmet och därför kan personen vad gäller ersättandet av ändringsarbeten i bostaden inte betraktas som en person med svår funktionsnedsättning enligt 9 § 2 mom. i handikappservicelagen och 13 § i handikappserviceförordningen. HFD ändrade inte FD:s beslut.
HFD 7.7.2011 L 1974 (pdf 89 kb, på finska)
HFD 23.10.2006 L 2798
I detta fall vårdades en person med svår funktionsnedsättning hemma på grund av demens, celiaki och prostatacancer. Personen var också delvis förlamad och led av afasi. Enligt läkarintyget hade personen behov av tillsyn och assistans dygnet runt av sin make som fungerade som närståendevårdare. Maken skötte alla dagliga funktioner, och utan denna hjälp skulle personen enligt läkarintyget vara beroende av permanent anstaltsvård. Kommunen ansåg att det inte fanns någon särskild skyldighet att ersätta ändringsarbetena i bostaden, eftersom personen enligt 9 § 2 mom. i den då gällande handikappservicelagen var i behov av permanent anstaltsvård.
HFD upphävde kommunens beslut och konstaterade att personen enligt 9 § 2 mom. i handikappservicelagen var en person med svår funktionsnedsättning som skulle få ersättning för ändringsarbetena i bostaden. Således och eftersom personen inte kunde anses vara en person som behöver permanent anstaltsvård kunde kommunen inte avslå personens ansökan med motiveringen i beslutet. HFD ändrade inte FD:s beslut.
HFD 27.9.2006 L 2470
Detta fall handlade om ett år 1998 fött barn med medfött hyperventilationssyndrom. Sjukdomen orsakade bland annat andnöd. Barnet hade flyttats till hemvård som andningsförlamningspatient utan att ha blivit utskriven från sjukhuset. Barnets vårdnadshavare krävde ersättning för tilläggskostnader för bygget av egnahemshuset, en skärmdörr, extra förvaringsutrymmen med skåp och lådor, skyddsskåp för utluftsanordningar, montering av ett minikök med mikrougnar och kylskåp samt ett nedkylningssystem och montering av mörkläggningsgardiner. De totala kostnaderna var i detta fall ca 20 000 euro.
Enligt HFD:s avgörande var andningsförlamningspatienten som var inskriven på sjukhuset men vårdades i hemmet en person med svår funktionsnedsättning. Han hade rätt till ersättning för ändringsarbeten i bostaden enligt handikappservicelagen för skäliga kostnader i den mån som det inte handlade om åtgärder för ordnandet av hemsjukvård för andningsförlamningspatienten. HFD återlämnade ärendet till nämnden för behandling för att reda ut till vilken del kostnaderna anknöt till hemsjukvården och till vilken del ersättning skulle beviljas med stöd av handikappservicelagen.
Om andningsförlamningspatientens förmåga att klara de funktioner som hör till normal livsföring inte kan stödas med hjälp av ändringsarbeten i bostaden, kan handikappservicelagen inte tillämpas i ärendet, utan ansökan ska avgöras enligt socialvårdslagen som ansökan om ordnande av nödvändiga ändringsarbeten i bostaden relaterade till vård.
HFD 14.2.1992 L 447
HFD ansåg att en andningsförlamningspatients ansökan om ändringsarbeten i bostaden också borde behandlas som en ansökan enligt socialvårdslagen till den del som "kostnaderna berodde på ändringsarbeten i bostaden för att underlätta personens boendeservicevård".
