Främjande av välfärd och hälsa i kommunledningen – TEA 2023

Hållbarhetsmål och -strategier har blivit vanligare i kommunerna

I sin helhet hade kommunledningens arbete för att främja hälsa och välfärd gått framåt jämfört med situationen för två år sedan. Trots den positiva utvecklingen lyfte datainsamlingen också fram orosmoment och tydliga utvecklingsobjekt.

Kommunerna hade ställt upp hållbarhetsmål och gjort hållbarhetsåtaganden och -strategier allt oftare (figur 1). De vanligaste hållbarhetsmålen, -åtagandena och -strategierna hade gjorts för att minska matsvinnet (89 %), övergå till ett klimatneutralt samhälle och minska koldioxidutsläppen (79 %) samt anpassa sig till förändringar i befolkningsstrukturen (79 %). Socialt hållbar bostadsproduktion som minskar ojämlik-heten (60 %) och planläggning som minskar ojämlikheten (48 %) har inte blivit vanligare lika snabbt. Hållbar utveckling hade fortfarande beaktats ganska sällan i kommunernas välfärdsberättelser och -planer (58 %), även om situationen hade utvecklats positivt jämfört med föregående datainsamling.

Resurserna hade utvecklats positivt jämfört med för två år sedan. I största delen (95 %) av kommunerna fanns en expert eller planerare som koordinerade arbetet för främ-jande av hälsa och välfärd på heltid, vid sidan av den egna tjänsten eller på deltid eller i samarbete med ett samarbetsområde. Antalet heltidsanställda experter eller planerare (42 %) har nästan fördubblats (23 % 2021) jämfört med föregående datainsamling.

De lokala säkerhetsplanerna (59 %) har minskat jämfört med tidigare år. Barnens möjligheter att påverka beslutsfattande som främjar hälsa och välfärd är också ett tydligt utvecklingsobjekt. Endast en av tre (33 %) kommuner hade ett barnparlament till sitt förfogande. Frågestunden för barn användes i 16 procent av kommunerna.

Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena hade inletts i varierande grad. En samarbetsstruktur med välfärdsområdet hade avtalats eller bildats i många kom-muner (72 %). Skillnaderna mellan kommuner av olika storlek var små samtidigt som skillnaderna mellan välfärdsområdena var stora. Förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd var likartade. Två av tre (68 %) kommuner hade avtalat med välfärdsområdet om genomförandet av förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd.

Ladda ner hela statistikrapporten (på finska)

Hållbarhetsmål och -åtaganden/-strategier i kommunerna 2019, 2021 och 2023.

Tabeller

TEAviisari

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Materialet Främjande av välfärd och hälsa i kommunledningen, som samlats in av Institutet för hälsa och välfärd, granskar kommunledningens roll och betydelse i arbetet för att främja välfärd och hälsa inom alla kommunala verksamhetsområden i den strategiska och operativa styrningen. De uppgifterna beskriver i synnerhet de grundläggande förutsättningarna som gör det möjligt att leda ett fungerande arbete för att främja välfärd och hälsa inom kommunens alla förvaltningsområden.

Uppgifterna beskriver inte den operativa, dagliga verksamheten. Uppgifterna används bl.a. för utveckling och uppskattning av genomförandet social- och hälsovårdsreform samt styrning av främjande av välbefinnande och hälsa. Del av uppgifterna används också i uppgiftsunderlaget för tilläggsdelen som gäller främjande av välfärd och hälsa (hälso- och välfärdskoefficienten) och som utgör grund för kommunernas statsandelar.

Statistiken innehåller uppföljningsdata sedan 2011.

Källa

Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen kuntajohdossa – TEA 2023
Främjande av välbefinnande och hälsa i kommunledningen – TEA 2023
Health Promotion in Municipal Management – TEA 2023

Statistikrapport 65/2023, 24.11.2023.