Främjande av välfärd och hälsa i kommunledningen – TEA

Kvalitetsbeskrivning

Sidans innehåll

Statistikens relevans

TEAviisari, Jämförelsedatasystemet om främjande av hälsa och välfärd, har utvecklats i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL), social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och Finlands Kommunförbund. TEAviisari avsett för jämförelse synliggör det arbete som kommunerna gör för att främja invånarnas hälsa och välfärd inom sju olika branscher. Utöver kommunernas strategiska ledning samlas uppgifter in om hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom primärvården, den grundläggande utbildningen, motion och idrotten, gymnasierna, yrkesutbildningen och kulturen.

Materialet Främjande av välfärd och hälsa i kommunledningen, som samlats in av Institutet för hälsa och välfärd, granskar särskilt kommunledningens roll och betydelse i arbetet för att främja välfärd och hälsa inom alla kommunala verksamhetsområden. De rapporterade uppgifterna beskriver i synnerhet de grundläggande förutsättningarna som gör det möjligt att leda ett effektivt och fungerande arbete för att främja välfärd och hälsa inom kommunens alla förvaltningsområden. Uppgifterna beskriver inte den operativa, dagliga verksamheten.

Uppgifterna används bl.a. för att utvärdera arbetet med att förnya servicestrukturen inom social- och hälsovården samt för att styra och övervaka främjandet av hälsa och välfärd. Avsikten är att uppgifterna också ska användas vid beräkningen av kriteriet för bestämmande av kommunernas statsandel.  
Läs mer av tilläggsdelen för främjande av välfärd och hälsa (på finska).

Med hjälp av uppgifterna kan kommunerna och regionerna utveckla och bedöma situationen för främjandet av välfärd och hälsa i förhållande till hela landet eller andra kommuner. Uppgifterna är avsedda för kommunernas och städernas myndigheter, nationella och regionala myndigheter samt beslutsfattare, planerare och forskare.

Helheten Främjande av välfärd och hälsa i kommunledningen delas in i fem olika dimensioner, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser och delaktighet.

  • Engagemanget beskriver på strateginivå kommunens engagemang i främjandet av välfärd och hälsa, till exempel hur temat syns i centrala handlingar samt användningen av indikatorer som stöder verkställandet som en del av ekonomiplaneringsprocessen.
  • Ledarskapet beskriver organiseringen av främjandet av välfärd och hälsa, definitionen och verkställandet av ansvaret.
  • Uppföljningen och behovsanalysen beskriver uppföljningen och behovsanalysen av faktorer som påverkar främjandet av välfärd och hälsa per befolkningsgrupp samt rapporteringen till lednings/arbetsgruppen och de förtroendevalda.
  • Resurserna beskriver välfärdskoordinatorns arbetsinsats och de understöd som kommunen beviljar samfunden.
  • Delaktighet beskriver kommuninvånarnas möjlighet att delta i utvecklingen och utvärderingen av tjänsterna.

Datainsamlingen har genomförts ojämna år, sedan år 2011 i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. Ledningsgruppen för nätverket En frisk kommun fungerar som expertgrupp i beredningen av datainsamlingen. I gruppen går man igenom resultaten och responsen från den föregående datainsamlingen samt funderar på eventuella nya informationsbehov. Företrädare för flera kommuner, städer och regioner deltar i beredningsprocessen.

Metodbeskrivning 

THL samlar ihop de uppgifter som behövs för helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i kommunledningen från olika informationskällor. År 2023 finns det sammanlagt 59 indikatorer i anslutning till kommunens strategiska ledning, varav 58 samlas in direkt från kommundirektörerna eller andra ledande tjänsteinnehavare med hjälp av datainsamling. Understöden till sammanslutningar hämtas från Statskontoret. I understöden till samfund ingår bland annat verksamhetsunderstöd som betalas till föreningar, sällskap och väglag (Statskontoret 2023).

Datainsamlingen till kommunernas ledning om främjande av befolkningens välfärd och hälsa genomförs på våren, med två års mellanrum, under ojämna år. Användarnamn och en länk till datainsamlingsblanketten skickas till alla kommundirektörer per e-post. Vi ber er samla in uppgifterna i samarbete med välfärdskoordinatorn och kommunens ledningsgrupp. År 2023 skickades den elektroniska datainsamlingsblanketten (pdf) också till kommunernas registratorskontor. Påminnelse om inlämnandet av uppgifterna skickas två gånger per e-post. THL:s kontaktperson kontaktar ännu personligen alla kommuner som inte svarar genom att ringa i juni.
Datainsamlingens material, som blanketten, finns på TEAviisaris webbplats.

Uppgifterna i statistiken beskriver fem dimensioner av hälsofrämjande verksamhet, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser samt delaktighet. Poängtalen för de olika dimensionerna har fåtts genom poängsättning av faktabaserad information, som beskriver kommunens verksamhet i förhållande till lagstiftning, rekommendationer och god praxis. Det totala poängtalet är ett medelvärde av de poängtal som beskriver de olika dimensionerna. Indikatorerna har poängsatts på skalan 0–100. Poängtalet beskriver hur väl främjandet av välfärd och hälsa förverkligas i kommunernas strategiska ledning. Poängtalet 100 innebär att verksamheten till alla delar följer god praxis och håller god kvalitet.

Exempel på poängsättning av en indikator:

Fråga 11. Innehåller revisionsnämndens utvärderingsberättelse en utvärdering av hur kommunens mål för befolkningens välfärd och hälsa har uppnåtts under den pågående fullmäktigeperioden?

Ingen information (0 poäng)
Nej (0 poäng)
Ja (100 poäng)

Områdenas poängantal är ett medeltal av kommunspecifika uppgifter viktat med befolkningsmängden.

Uppgifter som omfattar varierande teman används endast som stöd för det nationella utvecklingsarbetet. Uppgifterna poängsätts inte i TEAviisari. Uppgifterna utnyttjas nationellt i planeringen av kommunernas stöd för främjande av hälsa och välfärd.

Datatäckning

År 2023 mottogs uppgifter från 288 kommuner (98 % av alla kommuner på Fasta Finland). De kommuner som svarat täckte 99,3 procent av befolkningen i hela landet. 

De uppgifter som samlades in med blanketten som beskriver kommunens verksamhet var sådana att det borde ha varit möjligt för varje kommun att lämna in dem för datainsamlingen.

Av de enskilda uppgifter som används i TEAviisari (59) gav 201 kommuner ett omfattande svar (dvs. inga saknade data). 91 procent av blanketterna saknade uppgifter på under 5 procent. Åland deltar inte i datainsamlingen.

Uppgifternas riktighet och exakthet

År 2023 samlade kommundirektören tillsammans med kommunens ledningsgrupp in uppgifterna i två av tre kommunerna (66 %). Nästan fyra av fem kommunerna (77 %) uppgav att de behandlat datainsamlingsblanketten i kommunens ledningsgrupp. Anvisningen var att blanketten skulle behandlas tillsammans med välfärdskoordinatorn i kommunens ledningsgrupp. I nästan hälften av kommunerna (43 %) hade en välfärdskoordinator eller motsvarande deltagit i beredningen av svaret. Arbetsgruppen för främjande av hälsa och välfärd deltog sällan i datainsamlingen (16 %).

År 2023 granskades två uppgifter på datainsamlingsblanketten systematiskt för att utveckla materialets kvalitet och tillförlitlighet. Ja-svaren på de valda frågorna granskades genom att man gick igenom uppgifterna och handlingarna på kommunernas webbsidor. Om inga uppgifter hittades om handlingen kontrollerades handlingen på nytt. Om informationen fortfarande inte hittades kontaktades kommunerna per e-post eller telefon och man bad om komplettering eller bekräftelse av uppgifterna.

Auditeringen av uppgifterna behandlade existensen av en lokal säkerhetsplan (fråga 4) samt utvärderingen av förverkligandet av kommunens välfärds- och hälsomål i revisionsnämndens utvärderingsberättelse (fråga 11) (Niemi 2023).

Antalet granskade, auditerade dokument uppgick till sammanlagt 372 och på basis av dem ändrades sammanlagt 41 uppgifter. Två uppgifter ändrades inte för en enda kommuns del. Med tanke på tillförlitligheten var det väsentligt att inlämnandet av felaktiga uppgifter inte var systematiskt. Enskilda felaktiga uppgifter korrigerades i materialet och vid behov är det möjligt att uppdatera uppgifterna även senare, dvs. i efterhand. 

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet 

Uppgifter om främjandet av välfärd och hälsa i kommunledningen samlas in under ojämna år på våren. De grundläggande fördelningarna enligt fråga publiceras som förhandsinformation i grundtabellerna i augusti samma år enligt kommunstorlek, statistisk kommungruppering, regionförvaltningsverkets område och välfärdsområde.

Kommunspecifika uppgifter har rapporterats poängsatta i TEAviisari i september-oktober. Uppgifterna presenteras som färdigt analyserade sammandrag och visuella grafer som är nyttiga med tanke på planeringen, ledningen och utvärderingen av verksamheten. TEAviisari visar en helhetsbild och hjälper till att identifiera de centrala styrkorna och utvecklingsbehoven i kommunens strategiska ledning.

De nyaste uppgifterna (2023) gäller i huvudsak insamlingsåret. Ett undantag från detta är till exempel frågor som gäller rapportering av befolkningens välfärds- och hälsoteman (Figur 24-25).

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet 

Uppgifterna och grundtabeller publiceras i TEAviisari som upprätthålls av THL.
Statistikuppgifter kan också hämtas från Statistik- och indikatorbanken Sotkanet.

I Sotkanet är det endast möjligt att granska helhetspoäng och några enskilda indikatorer. Uppgifter efter dimension och för alla enskilda indikatorer är tillgängliga i TEAviisari. Uppgifterna rapporteras med gällande kommunindelning. I statistikrapporten publiceras de nationella huvudresultaten.

Statistikens jämförbarhet

Materialet Främjande av välbefinnande och hälsa i kommunledningen har samlats in åren 2011, 2013, 2015, 2017, 2019, 2021 och 2023. Nya indikatorer har utvecklats i datainnehållet, och små ändringar har också gjorts. Det centrala datainnehållet, totalt 10 indikatorer, har inte förändrats. År 2015 fanns det totalt 66 indikatorer, av vilka 44 också användes år 2017. År 2017 lade man till datainsamlingsblanketten en del med varierande teman för att betjäna till exempel uppföljningen av spetsprojekten inom SHM:s förvaltningsområde. År 2019 mättes för första gången kommunledningens resurser. I datainsamlingen 2023 granskades resurserna för tredje gången.

För 2023 var indikatorerna totalt sett följande: engagement 24, ledning 10, uppföljning och utvärdering av befolkningens välfärd och hälsa 10, resurser 2 och delaktighet 13. Jämfört med 2021 utökades engagemanget med två indikatorer och en indikator uteblev från ledningen.

År 2023 utvidgades frågan om åtaganden och strategier för hållbar utveckling. Dessutom preciserades och utvidgades frågorna om kommunernas och välfärdsområdenas kontaktyta till att lyfta fram de förändringar som social- och hälsovårdsreformen medfört. Till avsnittet Växlande teman lades tre nya frågor till. Två frågor behandlade arbetet med kontaktytan mellan kommunerna och välfärdsområdena och en hur riktlinjerna dras upp för samarbetet med tredje sektorn i kommunerna. Frågorna i avsnittet Växlande teman poängsätts inte i TEAviisari, utan de fungerar som stöd för det nationella utvecklingsarbetet.

År 2023 fanns det totalt 59 indikatorer, år 2021 totalt 58 stycken, år 2019 totalt 66 stycken, år 2017 totalt 50 stycken, år 2015 totalt 72 stycken, år 2013 totalt 64 stycken och år 2011 totalt 47 stycken.

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Statistiken innehåller ganska heltäckande information från hela landet om främjandet av välfärd och hälsa med tanke på kommunernas strategiska ledning (98% av kommunerna). Täckningen ökade något jämfört med föregående datainsamling (92 %). År 2019 var täckingen 93 %, år 2017 var täckningen 91 %, år 2015 79 %, 2013 67 % och år 2011 58 % av kommunerna.

Specialfrågor för år 2021 

Sammanlagt 5 kommuner lämnade inte in sina uppgifter: Kemi, Merikarvia, Muurame, Pyhäranta ja Vaala.

Uppdaterad: