Psykoedukation

Psykoedukation innebär att man delar information om psykisk hälsa och de faktorer som påverkar den. Psykoedukation har i synnerhet diskuterats i samband med behandlingen av allvarliga psykiska problem. Med hjälp av psykoedukation har man försökt öka rehabiliteringsklientens och dennes närmaste krets förståelse och motivation för behandlingen och hanteringen av vardagen.

Psykoedukation kan dock också användas mer omfattande i främjandet av hälsa och välfärd. Psykoedukation kan vara förebyggande, allmän eller försöka påverka ett visst delområde inom den psykiska hälsan eller ett visst psykiskt symtom.

Psykoedukation minskar ojämlikhet på grund av bristande kunskaper

På grund av olika bakgrunder, erfarenheter och skolgång har alla människor inte samma kunskaper eller samma uppfattningar om psykisk hälsa och de faktorer som påverkar den. Bristande kunskaper och olika sätt att förhålla sig till psykisk hälsa kan orsaka ojämlikhet och påverka till exempel hur vi talar om den psykiska hälsan, är rädda om den eller sköter den.

Det är viktigt att invandrare får information om hur vi i Finland talar om psykisk hälsa i allmänhet och hur vi försöker sköta och stödja den. Klienten kan till exempel behöva information om vilka ord vi använder om psykisk hälsa och psykiska problem eller var man kan söka hjälp och få stöd för utmaningar med den psykiska hälsan.

Psykoedukation förmedlar tillförlitlig information om psykisk hälsa

Psykoedukation kan betraktas som en intervention, en behandlingsmetod eller en arbetsmetod. När man ger handledning är det bra att försöka ta bort eventuell onödig oro och rädsla hos klienten för att problemet är unikt och allvarligt. Detta lyckas bäst när yrkespersonen och klienten diskuterar saken tillsammans och yrkespersonen lyssnar med intresse på klientens egna tankar och upplevelser av psykisk hälsa.

Centrala element inom psykoedukation:

Informationen och handledningen med anknytning till psykisk hälsa är ändamålsenlig, så aktuell som möjligt och forskningsbaserad.
Inom psykoedukation beaktas klienten som helhet och man försöker stärka klientens styrkor och resiliens, det vill säga förmåga att klara av svåra situationer.
Det är bra att i psykoedukationen inkludera beteendeinterventioner som styr klienten att börja med hälsosamma levnadsvanor (bland annat i fråga om sömn, kost och motion).
Yrkespersonen bör säkerställa att klienten har möjlighet att få mer tillförlitlig och lättbegriplig information om ämnet.
Det är bra att berätta för klienten hur vanliga symtomen och de psykiska reaktionerna är, använda ett vardagligt språk och undvika att nämna diagnoser eller diagnostiska termer (såsom depression, PTSD). En sjukdomsstämpel, främmande termer och innehåll som klienten inte förstår kan rentav öka rädslorna relaterade till den psykiska hälsan och göra det svårare att söka hjälp.
Undersökningar har visat att gruppbaserad, interaktiv och/eller generellt inriktad psykoedukation är effektivare än enbart informationsdelning och presentationer.

Alla kan dela information om god psykisk hälsa

Den som informerar om psykisk hälsa behöver inte alltid vara en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården. Alla kan dela information om sådant som rör psykisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor. Det är i själva verket viktigt att tala om psykisk hälsa i vardagliga situationer och på en konkret sätt för att minska rädslorna och oron som förknippas med psykisk hälsa.