Stöd till självbestämmanderätten

Sidans innehåll

Vad är självbestämmanderätt?
Självbestämmanderätten i specialomsorgslagen
Praktiska sätt att främja självbestämmanderätten

Vad är självbestämmanderätt?

Med självbestämmanderätt avses individens rätt att bestämma över sitt eget liv och rätten att bestämma i frågor som gäller individen själv. Självbestämmanderätten innebär rätt till likabehandling, personlig frihet och integritet. Det är en grundläggande fri- och rättighet som omfattar oss alla.

Syftet med och en av de centrala principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att stärka människovärdet hos personer med funktionsnedsättning och att öka deras självbestämmanderätt och delaktighet. Allt detta är nära sammankopplat. Delaktighet kan inte förverkligas om inte personen själv får fatta beslut i sina egna ärenden. Självbestämmanderätten handlar om huruvida personen har makt att bestämma i frågor som gäller individen själv eller om någon annan använder makten på personens vägnar.

Respekt för klientens självbestämmanderätt i socialvården

När socialvård tillhandahålls ska man i första hand beakta klientens önskemål och åsikt och även i övrigt respektera klientens självbestämmanderätt. Klienten ska ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten. Det samma gäller andra åtgärder i anknytning till den socialvård som klienten ges. Klientens ärende ska i första hand behandlas och avgöras med hänsyn till klientens intresse. Särskild vikt ska läggas vid att självbestämmanderätten respekteras för barn och unga samt personer i behov av särskilt stöd.

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 8 § (Finlex)
Socialvårdslagen 36 § (Finlex)

Självbestämmanderätten ska respekteras även om det skulle vara svårt att få fram klientens åsikt. Om det inte går att få fram klientens åsikt på något annat sätt ska den utredas tillsammans med klientens närstående eller lagliga företrädare.

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 9 § (Finlex)

I det sociala arbetet och socialvården ska man respektera klientens självbestämmanderätt och främja de grundläggande fri- och rättigheterna. Men i vissa fall är det oundvikligt att begränsa klientens grundläggande fri- och rättigheter. En sådan situation är till exempel om personens egen eller en annan persons hälsa eller säkerhet hotas för att personen uppvisar ett aggressivt beteende. Utgångspunkten är att en persons grundläggande fri- och rättigheter endast får begränsas i sådana situationer som särskilt regleras i lag och minsta möjliga omfattning.

Bestämmelser om användningen av begränsningsåtgärder finns endast i barnskyddslagen, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och specialomsorgslagen.

Självbestämmanderätten i specialomsorgslagen

Eftersom bestämmelserna om begränsningsåtgärder i specialomsorgslagen stred mot FN:s funktionshinderkonvention, ändrades lagen så att de nya bestämmelserna trädde i kraft samtidigt som funktionshinderkonventionen 2016. Syftet med ändringen var att stärka självbestämmanderätten och förmågan att klara sig på egen hand hos personer som omfattas av specialomsorg samt att minska användningen av begränsningsåtgärder inom specialomsorgen.

Vilka ändringar gjordes i lagen?

Ändringarna genomfördes genom att det nya kapitlet 3 a lades till i specialomsorgslagen. Kapitlet innehåller bestämmelser om

stärkandet av självbestämmanderätten
åtgärder som stöder förmågan att klara sig på egen hand och stärker självbestämmanderätten
bedömning av användningen av begränsningsåtgärder och minskad användning av begränsningsåtgärder
de allmänna förutsättningarna för användning av begränsningsåtgärder
särskilda förutsättningar för användning av enskilda begränsningsåtgärder
tillåtna begränsningsåtgärder
genomgången i efterhand och anteckningen av begränsningsåtgärder samt rapporterings- och delgivningsskyldigheten
tjänsteansvar och skadeståndsansvar samt effektiverad myndighetstillsyn.

Dessutom preciserades bestämmelserna om specialomsorg oberoende av klientens vilja. Ändringarna gällde förutsättningarna för specialomsorg oberoende av klientens vilja, var den ordnas samt om beslut om specialvård oberoende av klientens vilja och förordnande av undersökning.

Social- och hälsovårdsministeriet har på sin webbplats samlat mycket information, frågor och svar om ändringarna i specialomsorgslagen, begränsningsåtgärder och uppfyllande av självbestämmanderätten.
Kommuninfo: Vad är det som ändras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda? (SHM)

Åtgärder som främjar självbestämmanderätten ska skrivs in i service- och vårdplanen

Självbestämmanderätten och förmågan att klara sig på egen hand för en klient som får specialomsorgstjänster ska stödas och främjas. Åtgärder som främjar klientens självbestämmanderätt ska enligt specialomsorgslagen antecknas i personens service- och vårdplan.

Välfärdsområdet är skyldig att säkerställa att klienten får ändamålsenlig hjälp, stöd och service. Välfärdsområdet ansvarar också i sista hand för att klientens självbestämmanderätt förverkligas på verksamhetsenheten. Därför är det alltid välfärdsområdets ansvar att utarbeta en service- och vårdplan enligt specialomsorgslagen. En service- och vårdplan enligt specialomsorgslagen kan vara en del av en serviceplan enligt handikappservicelagen eller en klientplan enligt socialvårdslagen.

I den service- och vårdplan som välfärdsområdet enligt specialomsorgslagen ansvarar för ska på allmän nivå antecknas åtgärder för att stöda och främja en persons förmåga att klara sig på egen hand samt för att stärka självbestämmanderätten. Utöver detta är det i allmänhet nödvändigt att på serviceenheten göra upp en mer praktisk plan för genomförandet av servicen för personer med funktionsnedsättning. Det är ändamålsenligt att i genomförandeplanen anteckna åtgärder som stöder och främjar självbestämmanderätten.

I genomförandeplanen för servicen vid boendeenheten samt i dag- eller arbetsverksamheten beskrivs hur åtgärderna genomförs i klientens vardag på praktisk nivå. Denna plan är ett viktigt samarbetsredskap i vardagen och ska göras i samarbete med klienten. Vid behov ska klientens vilja utredas i samarbete med hans eller hennes lagliga företrädare, anhöriga eller närstående.
Klientlagen 9 § och 10 § (Finlex)

Även om genomförandeplanen görs upp vid verksamhetsenheten, ska välfärdsområdet alltid säkerställa att enheten följer lagen. Därför vore det bra om en av välfärdsområdets anställda också var med och utarbetade genomförandeplanen, åtminstone i samband med ändringar. Dessutom ska välfärdsområdet säkerställa att enheten har tillräckliga personalresurser och att klienten har tillräckliga tjänster.

Välfärdsområdets anställda följer upp hur service- och vårdplanen enligt specialomsorgslagen genomförs och vid enheten följer man upp hur genomförandeplanen för servicen genomförs.

Klientjournalernas strukturer

I handlingsstrukturerna ingår också definitioner av främjande av självbestämmanderätten och begränsningsåtgärder i handlingsstrukturen för serviceplan inom servicen för personer med funktionsnedsättning. Utkasten till handlingsstrukturer finns i webbtjänsten Sosmeta.
Sosmeta (på finska)

Handlingsstrukturerna i Sosmeta är inga registreringsunderlag, utan används för att skapa olika registreringsplattformar i klientdatasystem.
Handlingsstrukturer (THL:s temasidan Informationshantering inom social- och hälsovården)

Uppgifter som enligt specialomsorgslagen ska ingå i service- och vårdplanen

åtgärder som stöder och främjar en personens förutsättningar att klara sig på egen hand och stärker självbestämmanderätten,
skäliga anpassningar som tryggar att personen fullt ut kan delta och vara delaktig
de kommunikationsmetoder personen använder
de sätt på vilka personens specialomsorger ges primärt utan begränsningsåtgärder,
de begränsningsåtgärder som enligt en bedömning krävs när personen ges specialomsorger och
hörandet av klienten och utredningen av klientens åsikt.

Det är bra att ha samma uppgifter i genomförandeplanen, men på vardagsnivå och mer detaljerat.

Granskning av planen

Service- och vårdplanen enligt specialomsorgslagen ska ses över i fråga om klientens självbestämmanderätt vid behov, dock med minst sex månaders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Genomförandet av enhetens genomförandeplan ska kontinuerligt följas upp i vardagen och vid behov ändras.

När service- och vårdplanen enligt specialomsorgslagen ses över ska man särskilt bedöma hur begränsningsåtgärden påverkar servicebehovet och därigenom service- eller vårdplanen samt specialomsorgsprogrammet.
Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda 42 a § (Finlex)

Praktiska sätt att främja självbestämmanderätten

För att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna delta och vara delaktiga i samhället måste de få fatta beslut i sina egna angelägenheter. FN:s funktionshinderkonvention förutsätter att personen vid behov ska få stöd i att fatta egna beslut.

Artikel 12. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (pdf 357 kb, Finlands FN-förbund)

Särskilt i gruppboenden finns det risk för att det uppstår institutionsliknande rutiner, om inte verksamheten i praktiken byggs upp utifrån individuella behov. Det är viktigt att de boende själva kan planera sitt liv utan att det begränsas av regler och tidtabeller i onödan. Saker ska alltid planeras tillsammans med de boende, inte åt dem. Arbetsscheman ska planeras så att personalen är på plats då de behövs som mest och även så att de kan ge individuell hjälp och individuellt stöd. I stället för att införa begränsningar bör man tillsammans fundera på hur man kan öka säkerheten och minimera riskerna.

Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid kommunikationen. Det är vanligt att problematiska situationer beror på missförstånd eller frustration om en person inte blir förstådd eller själv inte förstår en besvärlig sak eller situation.

Om man ser till att stärka de boendes självbestämmanderätt och om de får göra sådant som intresserar dem och de får tillräckligt med hjälp och stöd, behöver man vanligtvis inte ta till begränsningsåtgärder.

I gruppboenden ska förebyggande åtgärder betonas framför begränsningsåtgärder även i svåra situationer. Sådana metoder kan exempelvis bestå av att man diskuterar med personen och handleder personen i en situation eller leder bort personen, nya utrymmesarrangemang och förebyggande bedömning och beaktande av faktorer som påverkar personens beteende. Till exempel ska man i den mån det är möjligt undvika stimulans som orsakar oro eller upprördhet. Oroligt beteende kan ha att göra med till exempel smärta som bör utredas. Biverkningar av läkemedel ska också beaktas.

I praktiken är individuell planering avgörande. Det är viktigt att personalen känner till om personen i fråga bäst lugnas ner av en vårdare han eller hon känner, av mjukt tal, bestämda instruktioner, sång eller av att man bara är tyst.

FDUV har samlat ihop arbetsrutiner och redskap som stöder självbestämmande samt arbetsrutiner som stöder delaktighet. Dessa material kan vara till hjälp om man vill på egen hand fundera på sina önskemål, drömmar och resurser samt på vilket stöd man behöver.