Orsakssambandet mellan vaccination och symtom
Om du misstänker att vaccinationen orsakat en biverkning ska du bedöma om symtomet beror på vaccinet.
Bedömning av orsakssambandet
- Klarlägg hur snabbt efter vaccinationen symtomen uppkommit.
- Tänk efter om symtomen passar in på de reaktioner som vaccinet kan orsaka eller om det finns någon annan faktor som kan förklara symtomen.
- Begrunda om det finns en rimlig biologisk mekanism mellan vaccinationen och det symtom som uppkommit.
Ofta kan någon annan faktor vara verksam samtidigt med vaccinet och utgöra den verkliga orsaken till symtomet eller delvis förklara detta. Till exempel:
- Virusinfektioner är vanliga hos småbarn och ger ofta upphov till feber, retlighet och andra allmänsymtom.
- Eksem orsakas betydligt oftare av födoämnesallergier, virusinfektioner och lokal irritation av huden än av vaccinationer.
Hos enskilda vaccinerade är det nästan omöjligt att med säkerhet konstatera om symtomet beror på vaccinationen eller t.ex. på en virusinfektion eller någon annan orsak.
Fortsatt vaccinering kan i allmänhet genomföras i normal ordning.
Fem kategorier av orsakssamband
1. Orsakssambandet kan betraktas som säkert om
- det finns ett rimligt tidsmässigt samband mellan det skadliga symtomet och vaccinationen
- det finns en rimlig biologisk mekanism bakom symtomet
- man vet att samma vaccin har orsakat liknande symtom tidigare
- någon annan mer sannolik orsak till symptomet inte har kunnat fastställas.
Till exempel: Försvagade sjukdomsalstrare som ingår i BCG-vaccinet hittas i sekret från en lymfkörtelböld.
2. Orsakssambandet kan betraktas som sannolikt om
- det finns ett rimligt tidsmässigt samband mellan det skadliga symptomet och vaccinationen
- det är känt att vaccinet tidigare gett upphov till liknande biverkningar och det finns en rimlig biologisk mekanism bakom symtomet
- någon annan mer sannolik orsak till symtomet inte har kunnat fastställas.
Till exempel: Lokala symptom i den vaccinerade kroppsdelen beror i allmänhet på vaccinationen.
3. Orsakssambandet betraktas som möjligt om
- det finns ett rimligt tidsmässigt samband mellan det skadliga symptomet och vaccinationen, men någon annan orsak är lika sannolik som vaccinet.
Till exempel: En samtidig virusinfektion kan orsaka feber eller delvis förklara feber efter vaccination.
4. Orsakssambandet betraktas som osannolikt om
- det finns ett tveksamt tidsmässigt samband mellan symptomet och vaccinationen eller
- det är mer sannolikt att symptomet har orsakats av någon annan faktor än vaccinet.
Till exempel: Barnet tas efter vaccinering in på sjukhus på grund av hög feber som varat i flera dagar och urinvägsinfektion konstateras.
5. Biverkningen anses inte ha samband med vaccinationen om
- den negativa händelsen eller symptomet har börjat redan före vaccinationen eller
- det finns en annan naturlig, klar orsak eller förklaring till symptom.
Till exempel: Barnet insjuknar i lunginflammation efter att det fått vaccin mot säsongsinfluensa. På sjukhuset konstateras en pneumokockinfektion.
