Vem får vaccinera?

På denna sida går vi igenom vad lagstiftningen fastställer om bl.a. befogenheter och ansvar för vaccinationsverksamhet. På denna sida ingår dessutom THL:s noggrannare nationella anvisningar om vaccinationskompetens och skolningen av den yrkesutbildade hälso- och sjukvårdspersonalen som baserar sig på lagen.

THL: s anvisningar är inte juridiskt bindande, men avsikten med dem är att säkerställa att vaccinationsverksamheten organiseras på ett korrekt och tryggt sätt.

Vem får vaccinera och på vilka villkor?

Enligt social och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer (149/2017, senare benämnd vaccinationsförordningen), fastställs vaccinationsverksamheten och vem som får ge vacciner i injektionsform och på vilka villkor.

Den uppdaterade förordningens med en förändring i paragraf 6 trädde i kraft den 1.5. 2024. Även paragraf 3 i statsrådets förordning (1105/2020) om coronavaccinationer uppdaterades så att innehållet motsvarar vaccinationsförordningen.

Enligt SHM:s vaccinationsförordning får följande personer ge vacciner i injektionsform
- läkare
- tandläkare
- hälsovårdare, sjukskötare och barnmorskor med behövlig vaccinationsutbildning
Under ledning och tillsyn av ovannämnda legitimerade yrkesutbildade personer får dessutom följande personer ge vaccinationer till personer som uppnått myndighetsålder
- farmaceuter och provisorer som har fått behövlig vaccinationsutbildning
- följande personer med tillräcklig kompetens inom läkemedelsvård och behövlig vaccinationsutbildning
  - laboratorieskötare (bioanalytiker med yrkesexamen)
  - närvårdare med grundexamen inom social- och hälsovården
  - primärskötare som avlagt en examen som föregått den nuvarande närvårdarexamen

Får en studerande får ge vaccinationer?

En person som studerar till hälsovårdare, sjukskötare, barnmorskor, läkare eller tandläkare kan även vaccinera under ledning och tillsyn av legitimerade hälsovårdspersonal som nämns i punkt 1 förutsatt att hen

har fått behövlig vaccinationsutbildning och
uppfyller kraven för att tillfälligt utföra uppgifter som legitimerade yrkesutbildade personers med motsvarade utbildning utför. Dessa rätter fastställs i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) i paragraferna 3,3a,3b eller 3d
Läs mera: Arbete som studerande inom hälso- och sjukvården (Valvira.fi)

Innan den studerande får vaccinera skall arbetsgivaren kontrollera att den studerande som omnämns i vaccinationsförordningen är berättigad att tillfälligt utföra uppgifter som hör till den motsvarande legitimerade yrkesutbildade hälsovårdspersonens uppgifter, och att hen har tillräcklig vaccinationskompetens.

Fortbildning rekommenderas för alla som vaccinerar

Med korrekt vaccinationsskolning kan man garantera tillräcklig vaccinationskunskap och patientsäkerhet. Enligt THL behöver den som vaccinerar även andra, än enbart teknisk färdigheter för att utföra vaccinationen.

Med vaccinationskompetens avses all kunskap och praktisk färdighet med vars hjälp vaccinatören korrekt och säkert kan verkställa alla de vaccinationer som hör till arbetsuppgifterna.

Läkarna och tandläkarna får ge injicerbara vacciner utan separat ” korrekt vaccinationsutbildning”. THL rekommenderar trots detta att alla som vaccinerar har fördjupade kunskaper i sjukdomar som kan förhindras med vaccinationer, vaccinering och vaccinationer.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård, Valvira har i sina anvisningar definierat vaccinationer som krävande läkemedelsvård, som fordrar fortbildning och lov för genomförande av läkemedelsbehandling för sjukvårdarna, hälsovårdarna, barnmorskor och primärskötare (yrkesskola) samt de i vaccinationsförordningen nämnda studerande. Samma förfarande rekommenderas för farmaceuter, provisorer, laboratorieskötare, när- och primärvårdare.

Vem ansvarar för personalens vaccinationskompetens?

Lagen definierar arbetstagarens och arbetsgivarens ansvar för befintlig yrkeskunskap, upprätthållandet av den, samt fortbildning.

Enligt SHM:s vaccinationsförordning ansvarar en läkare för planeringen och genomförandet av vaccinationsverksamheten. Detta förutsätter inte nödvändigtvis läkarens konkreta närvaro, men läkaren ansvarar bland annat för att

vaccinationerna genomförs korrekt och att man följer indikationerna
vaccinatören, som förutsätts ha lämplig vaccinationsutbildning, verkligen har kompetent vaccinationsutbildning

Det är viktigt att läkaren som ansvarar för vaccinationerna ser till att

det i enhetens läkemedelsförsörjningsplan har definierats vad som, utgående från vaccinatören arbetsbeskrivning, krävs för att påvisa teoretiska och praktiska kunskaper
man kommit överens om hur man i praktiken säkerställer de teoretiska och praktiska kunskaperna.

Arbetsgivaren skall följa upp hur den professionella sjukvårdspersonalens yrkeskunskaper utvecklas, skapa förutsättningar för att yrkesskickligheten upprätthålls och utvecklas med bl.a. fortbildning. Då man följer upp fortbildningen skall man även bedöma utbildningens innehåll, kvalitet och ändamålsenlighet.

Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 559/1994, 18§
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal, 57/2024

Vad bör vaccinatören kunna?

THL har gjort noggrannare anvisningar om vilka yrkeskunskaper en vaccinatör ska ha och behärska. I anvisningarna beskrivs även vad en ändamålsenlig utbildning ska innehålla och vilka kunskaper som ska säkerställas genom utbildningen.
Vad bör vaccinatören kunna?

THL:s anvisningar om hur teoretiska och praktiska vaccinationskompeten skall påvisas och fastställas.
Vem får vaccinera och hur fastställs vaccinationskompetensen?