VRE

Vad är enterokocker och VRE?

Med VRE avses enterokockbakterier som är resistenta mot vancomycin. Enterokocker är bakterier som finns i tarmfloran hos friska människor. De vanligaste arterna av enterokocker är E. faecalis och E. faecium.

Vancomycin är ett antibiotikum som används på sjukhus för behandling av allvarliga enterokockinfektioner. När enterokocker utvecklar motståndskraft mot vancomycin, talar man om vancomycinresistenta enterokocker.

Vilka slags infektioner orsakas av enterokocker?

Enterokockernas sjukdomsalstrande förmågan är liten. De ger bara upphov till sjukdom hos patienter med nedsatt motståndskraft.

Den vanligaste infektionen som orsakas av enterokocker är urinvägsinfektion. Hos patienter i sjukhusvård kan de även orsaka till exempel sårinfektioner eller allvarliga allmäninfektioner.

Vad är bärarskap och vad är infektion?

När enterokocker påträffas i tarmen hos en symtomfri person, är personen bärare av bakterien. Således är alla människor bärare av enterokocker.

Med infektion avses att enterokocker ger upphov till en symtomgivande sjukdom hos personen. I stället för med vanliga enterokocker kan personen koloniseras med VRE eller får en infektion med symtom orsakad av VRE.

Vem kan få VRE?

VRE kan smitta på hälso- och sjukvårdsinrättningar.

Vanligen är det fråga om att VRE-bakterier, antingen från en annan patient eller från vårdmiljön, fastnat på vårdarens eller läkarens händer. I samband med en behandlingsåtgärd överförs bakterier till nästa patient. På sjukhusen försöker man med alla medel att förebygga den här typen av smitta.

I de flesta fall blir den smittade personen symtomfri bärare av VRE. Bara en liten del av de smittade får en VRE-infektion.

Hur behandlas enterokock- och VRE-infektioner?

Enterokocker är motståndskraftiga mot många antibiotika. Behandlingen av infektionerna planeras utifrån bakteriernas läkemedelskänslighet. Symtomfria bärare av VRE behöver ingen behandling.

Varför är det viktigt att bekämpa VRE på sjukhusen?

De antibiotika som vanligtvis används vid behandlingen av enterokockinfektioner kan inte användas vid behandlingen av infektioner som orsakats av VRE.

Hur kan VRE-smittan förebyggas?

På sjukhus och vårdinrättningar förebygger man smitta genom att desinficera händerna och rengöra redskap och vårdmiljön på lämpligt sätt.

Ibland räcker dessa åtgärder inte till, utan vårdpersonalen använder dessutom skyddshandskar och andra skyddskläder.

För att förhindra spridning kan patienten även placeras i ett eget rum.

Åtgärderna kan variera mellan olika sjukhus, men oftast följs följande anvisningar:

  1. Patienten placeras i ett eget rum eller i ett rum med andra VRE-patienter.
  2. Om patienten lämnar patientrummet för en vårdåtgärd, undersökning eller rehabilitering ska patienten följa personalens anvisningar.
  3. När personalen befinner sig i patientrummet ska de använda skyddshandskar och ibland skyddsförkläde eller skyddsrock, ta av dem när de lämnar rummet och desinficera sina händer med en alkoholhaltig lösning.
  4. Besökare kan också bli ombedda att använda skyddshandskar och ibland skyddsförkläde eller skyddsrock, i synnerhet om de hjälper till med vården av patienten eller om det är sannolikt att de kommer i kontakt med patientens hud, blod, urin, sår eller andra sekret.
  5. Besökare ska alltid desinficera sina händer med en alkoholhaltig lösning när de lämnar patientrummet. På det sättet säkerställer man att de inte för med sig VRE utanför rummet.

Patienten kan själv minska smittorisken på sjukhuset genom att

  • tvätta händerna med tvål och vatten om de blir smutsiga
  • alltid desinficera händerna före måltider och efter toalettbesök
  • undvika att vidröra katetrar, dränage och sår.

Personalen som ansvarar för bekämpningen av sjukhusinfektioner beslutar när det är säkert att upphöra med försiktighetsåtgärderna och isoleringen av VRE-patienten. Vanligtvis fortsätter de under hela vårdperioden.

Anvisning om bekämpning av multiresistenta mikrober (på finska)

Ska samma försiktighetsåtgärder iakttas när VRE-patienten kommer hem?

Hemma behöver man inte följa några rutiner som avviker från de normala. God hygien ska iakttas oavsett om man har konstaterats vara bärare av stafylokocker eller inte:

  • Håll händerna rena genom att tvätta dem med tvål och vatten.
  • Håll sår och skadad hud rena och skydda dem tills de har läkt.
  • Använd fuktighetskräm för att förhindra hudsprickor.
  • Följ personalens anvisningar om du är tvungen att sköta sår, dränage eller venkatetrar hemma.

Berätta alltid för läkare som behandlar dig att du har VRE. Informationen styr valet av antibiotikabehandling. Tandläkaren behöver inte informeras.

Hur vanligt är det med VRE?

Läs om förekomsten av VRE i Finland (på finska)