Informationskällor

Innehåll

  • Välfärdsberättelsens minimidatainnehåll
  • Statistiktjänster för kommuner
  • Tips om sammanställande av information om ojämlikhet för kommunerna
  • Verktyg för insamling av erfarenhetskunskap till kommunerna
  • Verkningsfulla metoder för genomförandet av åtgärderna

Välfärdsberättelsens minimidatainnehåll

Minimidatainnehållet avser de uppgifter som enligt THL:s förslag minst bör ingå i välfärdsberättelsen och -planen. 

Minimidatainnehållet omfattar de indikatorer som kommunen minst bör följa upp i välfärdsberättelsen för en fullmäktigeperiod.

De flesta indikatorerna som ingår i minimidatainnehållet finns i tjänsten Sotkanet eller i andra offentliga och kostnadsfria tjänster samt i Kommunförbundets verktyg för den elektroniska välfärdsberättelsen.
Gå till Sotkanet.fi

Minimidatainnehållet omfattar 

  • indikatorer som beskriver välfärdsläget 
  • indikatorer för åtgärder inom olika sektorer i kommunen
  • kvalitativa indikatorer för självvärdering. Syftet med dem är att uppmuntra kommunen att beskriva resurserna för och tillräckligheten av strukturerna för och samordningen av främjandet av hälsa och välfärd och till exempel resurserna för och tillräckligheten av samarbetet inom välfärdsområdet. 

Med hjälp av minimidatainnehållet kan man

  • säkerställa att vissa, separat utvalda indikatorer granskas i kommunens välfärdsberättelse för en fullmäktigeperiod
  • kontrollera att alla relevanta perspektiv har identifierats.

Undantag i användningen av minimidatainnehållet

  • I vissa fall kan en indikator som ingår i minimidatainnehållet vara irrelevant för en enskild kommun, för att fenomenet som den beskriver är så begränsat eller för att fenomenet inte ses som relevant. I detta fall görs ingen närmare granskning av indikatorn och detta anges till exempel i en bilaga till välfärdsberättelsen. På så sätt vet läsaren att utelämnandet av indikatorn har varit ett medvetet val.
  • Om en indikator för ett fenomen som upplevs som viktigt saknas i minimidatainnehållet, kan fenomenet ändå inkluderas i välfärdsberättelsen och -planen och en indikator väljas för det.
  • Om en kommun redan länge följt upp ett fenomen, för vilket det inte finns en indikator i minimidatainnehållet, bör kommunen fortsätta att följa upp fenomenet.
  • Man bör komma ihåg att kommunen planerar och följer upp även många andra lagstadgade och frivilliga program som påverkar välfärden. Indikatorerna som används i dessa bör inkluderas i arbetet med välfärdsberättelsen.

De utvalda målen kan granskas i välfärdsplanen också med andra indikatorer än i välfärdsberättelsen. Orsaken till detta kan vara till exempel att 

  • målen är detaljerade
  • målen är inriktade
  • gemensamma eller nationella indikatorer för åtgärderna saknas.

Statistiktjänster för kommuner

Statistik om befolkningens hälsa och välfärd samt tjänsterna i en kommun eller ett område finns samlad i bland annat följande webbtjänster.

  • Sotkanet 
    Omfattande statistik på kommunnivå om finländarnas hälsa och välfärd enligt olika ämnesområden. 
    Sotkanet.fi
  • TEAviisari
    Utvärderingsinformation om kommunens hälsofrämjande arbete i olika kommuner från sju olika sektorer. Förutom med att identifiera helhetsbilden, styrkor och utvecklingsobjekt, hjälper verktyget också med att ta fram åtgärdsförslag. 
    TEAviisari
  • Terveytemme.fi
    Statistik om befolkningens hälsa enligt välfärdsområde och befolkningsgrupp (ålder, kön, utbildning).
    Terveytemme.fi (på finska)
  • Sotekuva 
    Samlad information om social- och hälsovårdstjänsternas status, behov, kvalitet, effektivitet och kostnader enligt välfärdsområde och kommun.
    Sotekuva (på finska)
  • Avohilmo 
    Information om befolkningens användning av tjänster, tillgång till vård, vårdpraxis och hälsoproblem. 
    Avohilma (Statistik och data)
  • Rapporteringssystemet för enkäten Hälsa i skolan
    Resultaten från enkäten Hälsa i skolan beskriver barns och ungas funktionsförmåga, levnadsvanor och livsmiljö. Rapporteringssystemet ger också åtkomst till forskningsresultat gällande barn under skolåldern. 
    Forskningsresultat på sidan Barn, unga och familjer
  • Kommunförbundets statistik och publikationer 
    Allmän information och ekonomiinformation om kommuner och regioner, statistik och jämförelsedata om social- och hälsovården
    Kommunförbundets informationsprodukter och infomationstjänster (Kommunforbundet.fi)
  • Kartapplikationen Huono-osaisuus Suomessa (”Utsatthet i Finland”)
    Kartapplikation med information om fördelningen av utsatthet enligt välfärdsområde, ekonomisk region, kommun och postnummerområde.
    Kartapplikationen Huono-osaisuus Suomessa (på finska, yrkeshögskolan Diakonia)
  • Statistikcentralen 
    Datamaterial och statistik som beskriver samhället, bland annat statistik över dödsorsaker och kommunportaler.
    Statistikcentralens webbplats
  • Den elektroniska välfärdsberättelsen
    Ett avgiftsbelagt verktyg där kommunerna kan bereda både den omfattande välfärdsberättelsen för en fullmäktigeperiod och de årliga rapporterna för fullmäktige. 
    Den elektroniska välfärdsberättelsen (hyvinvointikertomus.fi)

Tips om sammanställande av information om ojämlikhet för kommunerna

Enligt lag ska kommunerna följa kommuninvånarnas hälsa och välfärd också inom varje befolkningsgrupp. 
Data som produceras på nationell nivå gör det tyvärr inte möjligt att följa skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper på kommunnivån, men det finns alternativ för att granska ojämlikheten i kommuninvånarnas hälsa:

  1. Samarbete med välfärdsområdet för att förena krafterna
    THL har fastställt Indikatorer för ojämlikhet i hälsa i Finland (Sotkanet.fi) för välfärdsområdena, som man kan börja med. Alternativet är att utöver detta genomföra en motsvarande välfärdsenkät för kommunerna som ger motsvarande information även om kommunerna i området. Ett sätt är att köpa ytterligare ett urval från THL:s undersökning Hälsosamma Finland, på vilken många av indikatorerna för välfärdsområdena baserar sig på. 
    Indikatorer för ojämlikhet i hälsa i Finland (Sotkanet)
    Undersökningen Hälsosamma Finland
  2. Diaks karttjänst om utsatthet
    Kartapplikationen Huono-osaisuus Suomessa (påf finska, yrkeshögskolan Diakonia)
  3. Kommunens, det kommande välfärdsområdets patientdatasystem
    Från välfärdsområdets patientdatasystem kan man få information om till exempel motionsrådgivning, övervikt hos invånare i olika åldrar, rökning eller invånare som överkonsumerar alkohol (AUDIT-C). Kommunerna måste komma överens om registreringsbehörigheterna med välfärdsområdena.
  4. Enkäten Hälsa i skolan
    Om det finns både ett gymnasium och en yrkeshögskola i kommunen, får man information om ungdomar enligt utbildningsgrupp från dataunderlaget till enkäten Hälsa i skolan. Nedan följer exempel på indikatorer.
    Anvisningar för användargränssnittet för databasrapporter

Statistik: Andelen studerande i åk 1 och 2 på gymnasiet som upplever hälsotillståndet medelmåttigt eller dåligt (Kouluterveyskysely.fi)

Statistik: Andelen studerande i åk 1 och 2 på gymnasiet som använder dagligen någon tobaksprodukt eller e-cigaretter (Kouluterveyskysely.fi)

Statistik: Andelen studerande i åk 1 och 2 på gymnasiet som känner sig ensamma (Kouluterveyskysely.fi)

Statistik: Andelen studerande i åk 1 och 2 på gymnasiet som motionerar minst en timme per dag (Kouluterveyskysely.fi)

Verktyg för insamling av erfarenhetskunskap till kommunerna

För sammanställande och utnyttjande av erfarenhetskunskap har det utvecklats flera metoder som också är användbara i arbetet med välfärdsberättelsen.

Verkningsfulla metoder för genomförandet av åtgärderna

För att genomföra de tyngdpunkter som fastställts i välfärdsberättelsen och -planen behövs konkreta metoder. I planeringen av åtgärdsavsnittet och när man väljer nya åtgärder är det bra att undersöka vad som redan görs i kommunen. 

Vid val av metoder är det också bra att nyttja vetenskaplig kunskap om användningen av olika metoder och deras effektivitet. 

  • Utvärdering av evidensbaserad praktik som främjar välfärd och hälsa
    THL utvecklar en ny tjänst som stöd för välfärdsledningen. Till tjänsten samlas systematiskt utvärderad evidensbaserad praktik som främjar välfärd, hälsa och trygghet.
    Utvärdering av evidensbaserad praktik som främjar välfärd och hälsa (på finska)
  • Evidensbaserad praktik i Innokylä
    Innokylä är ett öppet innovationskollektiv för hälso- och välfärdsområdena som erbjuder information och verktyg för utvecklingsarbetet och för spridningen och tillämpningen av praxis som tagits fram.
    Till Innokylä (på finska)
  • Modeller för främjande av delaktighet
    Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet Sokra samlar samman och utvärderar lovande modeller för främjande av delaktighet. Inom projektet uppmärksammas särskilt metoder som kan bidra till att främja delaktigheten för dem som har det sämst ställt.
    Modeller för främjande av delaktighet (på finska)