Spädbarnsfamiljernas välbefinnande – enkätundersökningen FinBarn 2020

Coronaepidemin har försämrat spädbarnsfamiljernas ork – ändå stor tillfredsställelse med familjelivet

Den vanligaste oron som coronaepidemin orsakade hos spädbarnsfamiljer gällde förlossningen och tiden på förlossningssjukhuset. Coronaepidemin och begränsningsåtgärderna hade ökat känslan av ensamhet särskilt hos föräldrarna som fött barnet. Kontakten med mor- och farföräldrar och vänner hade minskat för de flesta. Å andra sidan hade den gemensamma familjetiden ökat i många familjer. Största delen av respondenterna upplevde inte att coronaepidemin hade påverkat känslan av närhet eller meningsskiljaktigheterna mellan makarna.

Trots utmaningarna som coronan orsakade var största delen av föräldrarna som fött barnet och de andra föräldrarna i spädbarnsfamiljerna nöjda med sitt liv och sitt föräldraskap och upplevde att familjens vardag fungerade bra efter barnets födelse.

Graviditeten och förlossningen hade för majoriteten av föräldrarna åtminstone förlöpt enligt förväntningarna. Å andra sidan hade 29 procent av föräldrarna som fött barnet och drygt en tiondel av de andra föräldrarna haft depressionssymtom under graviditeten. Efter barnets födelse hade 15 procent av föräldrarna som fött barnet depressionssymtom och fler än tidigare (12 %) kände sig ensamma.

En tredjedel av båda föräldrarna hade utmattningssymtom och hos åtta procent av föräldrarna som fött barnet och fem procent av de andra föräldrarna var symtomen allvarliga. En tredjedel av föräldrarna som fött barnet och en femtedel av de andra föräldrarna behövde stöd för sin sinnesstämning av yrkesutbildade personer inom tjänsterna för barnfamiljer. Hälften av föräldrarna som fött barnet och en fjärdedel av de andra föräldrarna behövde professionellt stöd på grund av sin egen ork och en femtedel av de stödbehövande föräldrarna som fött barnet blev utan tillräckligt stöd av yrkesutbildade personer.

Två tredjedelar av båda föräldrarna ansåg att besöken på mödrarådgivningen som helhet var klientorienterade och hälften av föräldrarna som fött barnet och 61 procent av de andra föräldrarna ansåg att besöken på barnrådgivningen var klientorienterade. Stöd från yrkesutbildade personer som upplevdes som otillräckligt och stödbehov som inte uttrycktes för yrkesutbildade personer förekom något oftare efter barnets födelse än under graviditeten.

Statistikrapportens resultat grundar sig på datainsamlingen som genomfördes 2020 i enkätundersökningen FinBarn. Målgruppen för undersökningen var föräldrar till spädbarn i åldern 3–6 månader. Enkäten besvarades av 8 977 föräldrar som fött barnet (svarsprocent 50) och 5 8 43 andra föräldrar (svarsprocent 36).

Ladda ner hela statistikrapporten

Familjens vardag har efter barnets födelse fungerat bra för 93 procent av föräldrarna som fött barnet och 94 procent av de andra föräldrarna. 35 procent av föräldrarna som fött barnet och 29 procent av de andra föräldrarna hade utmattningssymtom. Nästan hälften (48 %) av föräldrarna som fött barnet och var femte (22 %) av de andra föräldrarna upplevde att coronaepidemin har ökat känslan av ensamhet. Som helhet ansåg 68 procent av föräldrarna som fött barnet och 63 procent av de andra föräldrarna att mödrarådgivningsbesöken var klientorienterade. 50 procent av föräldrarna som fött barnet och 61 procent av de andra föräldrarna tyckte att barnrådgivningsbesöken som helhet var klientorienterade. — Föräldrarnas välbefinnande och erfarenhet av rådgivningstjänsterna 2020, %.

Tabeller

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Resultaten av statistikrapporten Spädbarnsfamiljernas välbefinnande – FinBarn 2020 grundar sig på datainsamlingen som genomfördes 2020 i enkätundersökningen FinBarn. Undersökningen riktade sig till föräldrar till spädbarn i åldern 3–6 månader. Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomför enkätundersökningen FinBarn.

Institutet för hälsa och välfärd har som uppgift att följa upp befolkningens hälsa och välfärd. Genom enkätundersökningen FinBarn genomförs denna uppgift för barn under skolåldern och deras familjer. Information samlas in om barnfamiljernas välfärd, hälsa och funktionsförmåga, levnadsvanor, trygghet i uppväxtmiljön samt behov av service och stöd och servicens och stödets tillgänglighet och tillräcklighet.

Uppgifterna innehåller barnets personbeteckning. I syfte att utvidga datainnehållet kommer uppgifterna i föräldrarnas enkäter att kombineras med olika registeruppgifter med hjälp av barnets personbeteckning. De register som används är födelseregistret (3–6 månader), vårdanmälningsregistren, missbildningsregistret (4 år) och barnskyddsregistret (4 år), uppgifter om handikapp bidrag, läkemedelsinköp och läkemedelsersättningar som FPA beviljat barnet och familjeledigheter som beviljats på grund av barnet samt uppgifter i Kanta-tjänsterna (anteckningar om barnet i Kanta-tjänsterna).

Informationen kan användas för att planera, genomföra, utvärdera och rapportera om åtgärder som främjar barnfamiljernas hälsa och välfärd och för att planera, utvärdera och utveckla tjänsterna för barnfamiljer i kommunerna, landskapen och på nationell nivå. Resultaten kan också utnyttjas i uppföljningen av den nationella styrningen och i utvärderingen av politiska beslut.