De ungas vardag - enkäten Hälsa i skolan

Kvalitetsbeskrivning

Statistikuppgifternas relevans

I statistiken som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat beskrivs de ungas vardag med indikatorer som används för att följa upp de ungas matvanor, sömn, motion, fritidsmotion, konst- och kulturhobbyer samt nätbeteende. Statistiken produceras utgående ifrån enkäten Hälsa i skolan som baserar sig på ett totalurval som omfattar hela Finland. Den första datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan, som THL genomför vartannat år, genomfördes 1996. Resultaten av statistikrapporten De ungas vardag – Enkäten Hälsa i skolan 2023 grundar sig på de datainsamlingar som genomfördes genom enkäten Hälsa i skolan åren 2006–2023. I granskningen ingår material från årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen samt från årskurs 1 och 2 i gymnasierna och vid yrkesläroanstalterna.

Institutet för hälsa och välfärd har som uppgift att följa upp befolkningens hälsa och välfärd. Genom enkäten Hälsa i skolan genomförs denna uppgift när det gäller barn och unga. THL använder informationen till exempel för att utveckla skol- och studerandehälsovården. Läroanstalterna använder informationen från enkäten Hälsa i skolan för att främja välbefinnandet i skolgemenskapen, utvärdera och utveckla elevhälsan samt undervisa i hälsokunskap. Kommunerna utnyttjar resultaten i välfärdsledningen till exempel när de gör upp sina välfärdsstrategier, barn- och ungdomspolitiska program eller barnskyddsplaner. På nationell nivå utnyttjas resultaten från enkäten Hälsa i skolan till exempel i uppföljningen och utvärderingen av politiska program, strategier och olika lagar.

Metodbeskrivning

Statistiken baseras på enkäten Hälsa i Skolan, som genomförs vartannat år. Enkäten Hälsa i skolan genomförs som en helhetsundersökning där målgruppen är elever i årskurs 4 och 5 (från 2017) och elever i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen (från 2006), första och andra årets studerande i gymnasierna (från 2006) och första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalterna (från 2008). I gymnasiet är enkäten avsedd för personer som genomför läroplanen för unga och vid yrkesläroanstalter på andra stadiet för personer under 21 år som avlägger yrkesinriktad grundexamen och har inlett sina studier åren 2021–2023. 

Enkäten Hälsa i skolan genomfördes 2023 som en anonym webbenkät som fylls i självständigt vid läroanstalterna. Elever och studerande fyllde i enkäten i klassen eller i gruppen under skoldagen. Läraren delade ut svarskoderna till eleverna eller studerandena och övervakade dem medan de besvarade enkäten. En lektion hade reserverats för att besvara enkäten. Det var frivilligt för elever och studerande att besvara den. I undersökningen fanns separata frågeformulär för de fyra skolstadierna som kunde besvaras på finska, svenska, engelska, ryska eller nordsamiska. Läroanstalterna informerade på förhand vårdnadshavarna om enkäten och de gavs möjlighet att förbjuda sitt barn under 15 år att delta.

År 2023 samlades uppgifterna från enkäten Hälsa i skolan in i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen mellan den 1 mars och den 14 april, i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet mellan den 3 april och den 12 maj och vid yrkesläroanstalterna mellan den 1 mars och den 12 maj. 

I denna statistikrapport ingår svar från elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter.

År 2023 deltog 87 147 personer i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 44 862 i gymnasiet och 19 215 vid yrkesläroanstalterna. År 2023 täckte materialet i denna statistikrapport 75 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i Finland. I gymnasierna omfattade materialet 71 procent av alla studerande som inledde sina studier 2021 och 2022 och avlade lärokursen för unga eller utländsk examen i gymnasieutbildningen. Vid yrkesläroanstalterna täckte materialet 28 procent av alla studerande under 21 år som inledde sin yrkesinriktade grundexamen 2021–2023.

I materialet från 2023 var 48,9 procent av respondenterna 15-åringar i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 32,2 procent 14-åringar och 17,7 procent 16-åringar. Den största åldersgruppen bland gymnasieelever var 17-åringar (48,4%), näst största grupper var 16-åringar (34,5 %) och 18-åringar (16,0 %). Av yrkesstuderandena var 42,7 procent 17-åringar, 36,0 procent 16-åringar och 15,3 procent 18-åringar. Åldern baserar sig på det födelseår och den födelsemånad som respondenterna har uppgett.

I materialet från 2023 utgjorde respondenter med utländsk härkomst 6,7 procent i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 6,4 procent i gymnasiet och 6,1 procent vid yrkesläroanstalterna. 

Svaren på webblanketten samlas in via THL:s blankettjänst. Av respondenterna godkänns endast de som klickat på Skicka i slutet av frågeformuläret. Enkätmaterialet berikas med urvalsuppgifter som ger information om läroanstalten och den kommun där läroanstalten är belägen.

Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för materialet. I egenskap av statistikmyndighet förvarar och behandlar institutet uppgifterna konfidentiellt med iakttagande av tystnadsplikten och dataskyddslagstiftningen. Alla personer som samlar in och behandlar uppgifterna har tystnadsplikt. Före datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan utvärderas forskningsplanen i THL:s etiska kommittén.

Åren 2006–2011 genomfördes datainsamlingen under jämna år i Södra Finland, Östra Finland och Lappland och ojämna år i övriga Fastlandsfinland och på Åland. Från och med 2013 har enkäten Hälsa i skolan genomförts i hela landet samtidigt vartannat år. På grund av metoden för datainsamlingen har granskningen av resultaten för 2006–2011 kombinerats med undersökningsåren 2006–2007, 2008–2009 och 2010–2011 för att resultaten ska vara så jämförbara som möjligt med undersökningsåren 2013, 2015, 2017, 2019, 2021 och 2023.

Uppgifternas riktighet och exakthet

Statistiken grundar sig på de uppgifter deltagarna själva uppgett. Det är möjligt att en del av svaren har förskönats, dolts eller överdrivits till exempel i känsliga frågor. Under tidsserien eller i en områdesjämförelse kan man anta att betydelsen av sådana felkällor förblir ungefär densamma.

Det finns även en möjlighet att icke trovärdiga svar ingår i materialet som samlats in av de unga. I materialet för 2023 strävade man efter att identifiera icke trovärdiga respondenter som besvarar vissa frågor med extrema svarsalternativ. Unga som uppgav att de inte alls klarar av att se, höra, gå, lära sig, komma ihåg eller koncentrera sig, kan på grund av dessa begränsningar inte ha besvarat enkäten självständigt. Det ansågs också icke trovärdigt att respondenten inte en enda gång under skolveckan äter frukost, skollunch, middag, kvällsmål eller mellanmål. Unga som besvarade båda de ovan nämnda frågorna på ett icke trovärdigt sätt (n=419) avlägsnades från materialet för årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, gymnasierna och yrkesläroanstalterna 2023.

Materialets kvalitet kan också bedömas genom att granska andelen respondenter som inte besvarat frågorna. Andelen elever i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen som saknades var fram till mitten av formuläret 1–3 procent med undantag av enskilda frågor, men andelen ökar därefter till 4–6 procent och i slutet av formuläret till 6–8 procent. Andelen som saknas bland gymnasieelever är 1–2 procent för den sista fjärdedelen av formuläret och stiger sedan till 2–3 procent. Andelen som saknas bland yrkesstuderande är fram till mitten av formuläret i regel 1–3 procent, men stiger sedan till 4–5 procent och i slutet av formuläret till 6–7 procent. Antalet som saknas på hela formuläret är relativt litet i gymnasiet, så det torde inte påverka materialets kvalitet. I årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen och på yrkesläroanstalterna kan däremot de som svarat på slutet av formuläret vara utvalda.

Enkäten omfattar inte barn och unga som på enkätdagen är frånvarande från skolan till exempel på grund av sjukdom, resa eller olovlig frånvaro, barn med grav funktionsnedsättning eller som går i hemskola samt unga som går i utbildning som förbereder för yrkesutbildning.

Materialets täckning

År 2023 omfattade materialet i enkäten Hälsa i skolan 70 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen i Fastlandsfinland och på Åland. I gymnasierna omfattade materialet 68 procent av alla studerande som inledde sina studier 2021 och 2022 och avlade lärokursen för unga eller utländsk examen i gymnasieutbildningen. Vid yrkesläroanstalterna täckte materialet 28 procent av alla studerande under 21 år som inledde sin yrkesinriktade grundexamen 2021 och 2022. En noggrannare beskrivning av omfattningen av enkäten Hälsa i skolan finns i statistikrapporten Välbefinnandet bland barn och unga – Enkäten Hälsa i skolan 2023.

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet

Enkäten Hälsa i skolan genomförs vartannat år. Totalurvalet möjliggör informationsproduktion på välfärdsområdes- och kommunnivå.

Uppgifterna publiceras inom cirka fyra månader efter att datainsamlingen avslutats. Resultaten finns tillgängliga som stöd för beslutsfattandet i början av skolåret.

Uppgifternas tillgänglighet, transparens och tydlighet

De region- och kommunspecifika resultaten av enkäten Hälsa i skolan publiceras som indikatorer i den interaktiva miljön Barns och ungas hälsa och välfärd (Tableau) och i THL:s statistikkuber (thl.fi/halsaiskolan/resultat). Svarsfördelningen för den fråga som använts i beräkningen av indikatorn publiceras också i statistikkuberna. En del av indikatorerna publiceras också i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet (sotkanet.fi). Via Sotkanet är uppgifterna tillgängliga direkt i välfärdsberättelserna via det öppna gränssnittet. Resultatet för en indikator publiceras inte i Barns och ungas hälsa och välfärd miljön (Tableau), statistikkuberna eller Sotkanet om antalet respondenter är färre än 30. Om det är fråga om ovanliga fenomen (färre än fem fall) ska antalet respondenter vara 60.

Resultaten av enkäten Hälsa i skolan rapporteras också i Statistisk årsbok om social- och hälsovården, Tobaksstatistiken och i Statistisk årsbok om alkohol och narkotika.

Statistikens jämförbarhet

I beredningen av enkäten Hälsa i skolan beaktas jämförbarheten med nationella och internationella undersökningar om barn och unga samt THL:s övriga enkäter om befolkningen.

Resultaten från enkäten Hälsa i skolan rapporteras som indikatorer. En del indikatorer grundar sig på en fråga och en del på flera. Vid utformningen av indikatorerna till tidsserier beaktas frågornas utvecklingshistoria. Kärnfrågorna förändras inte på formuläret. Om det finns skäl att misstänka att en förändring i resultaten beror på förändringar i mätningen (t.ex. att en fråga omformulerats eller var frågan placerats på formuläret), bryts tidsserien eller rapporteras som en ny indikator.

I datainsamlingen till enkäten Hälsa i skolan har man sedan 2013 stegvis övergått från pappersformulär till webbformulär så att endast webbformulär användes 2021. Ändringen verkar i regel inte ha påverkat indikatorernas resultat märkbart. 

Resultaten för 2023 kan anses vara jämförbara välfärdsområdesvis på grund av det stora antalet respondenter. År 2015 förekom det stora tekniska problem i datainsamlingen på webbformulären, vilket ledde till att antalet respondenter blev mindre än vanligt. Därför har resultaten per välfärdsområde och kommun för 2015 dolts i resultattjänsten.

Tydlighet, integritet och enhetlighet

Formuläret för enkäten Hälsa i skolan innehåller bestående delar och delar som byts ut. De bestående delarna innehåller centrala frågor om elevernas och studerandenas välbefinnande, hälsa och tillgång till service. Med hjälp av frågor som varierar från år till år kan man närmare granska ett visst ämnesområde om aktuella fenomen.

De flesta frågorna i de bestående delarna var oförändrade i 2023 års enkät. År 2023 lade man till frågor som kartlägger symtom och smärtor samt frågor om social kompetens och avgiftsfria preventivmedel.

Uppdaterad: