Paragraf 48 om smittsamma sjukdomar: smitta och spridning
När en vårdenhet gör en medicinsk bedömning för att bedöma vilket skydd som behövs där, är det viktigt att man beaktar hur smittsamma sjukdomarna är och hur lätt de sprids.
Mässling
De som inte tidigare har haft mässling eller fått skydd via vaccinering är mottagliga för mässling. Mässling smittar oerhört lätt via kontakt- och droppsmitta och via luften. Hela 90 procent av de oskyddade personer som exponeras för smittan insjuknar.
Den som insjuknat i mässling utsöndrar stora mängder virus. Den insjuknade kan sprida viruset vidare redan innan de första symtomen uppkommit. Mässlingsvirus överlever i luften och på ytor upp till två timmar efter att personen som bär på smittan har lämnat rummet.
Hälsovårdspersonal löper en större risk än genomsnittet att träffa en person som har mässling. Dessutom vårdar de även patienter som är utsatta för allvarliga följder av mässling.
Mässling kan enbart förebyggas genom vaccination. MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka, och röda hund ger ett gott skydd mot mässling. Utan vaccination skulle nästan alla insjukna i mässling.
Vattkoppor
De som inte tidigare har haft vattkoppor eller fått skydd via vaccinering är mottagliga för vattkoppor.
Vattkoppor smittar mycket lätt. Viruset sprids som luft-, dropp- och kontaktsmitta från den insjuknade personens luftvägar och hudblåsor. Den som är mottaglig för vattkoppor kan bli smittad efter bara en kort vistelse i samma rum med en person som smittar.
Smittan sprids redan 1–2 dagar före symtomdebuten och upphör när det har börjat bildas en sårskorpa över hudblåsorna.
Även sårvätska från bältrosblåsor innehåller virus som kan ge vattkoppssmitta.
Två doser vaccin mot vattkoppor ger ett gott skydd framför allt mot allvarliga former av sjukdomen. Utan vaccinationer skulle nästa alla insjukna i vattkoppor.
Kikhosta
Kikhosta smittar lätt som droppsmitta direkt från en sjuk person till en annan person. Smittorisken är som störst i början av sjukdomen och avtar inom cirka tre veckor efter symtomdebuten.
Kikhosteepidemier förekommer årligen i Finland. Ovaccinerade eller bara delvis vaccinerade barn löper störst risk att insjukna. Sjukdomen kan vara speciellt farlig för barn under 6 månader.
Man kan få kikhosta flera gånger i livet eftersom genomgången sjukdom inte ger ett bestående skydd mot ny smitta. Vaccinationsskyddet försvagas efter cirka 3–4 år.
Influensa
Influensa sprids främst som dropp- och kontaktsmitta. Sjukdomen smittar lätt vid närkontakt och sprids ofta på sjukhus, institutioner och vårdhem. Smittsamheten är som störst under de första dagarna efter symtomdebuten och fortsätter ungefär en vecka. En person som smittats kan smitta andra redan en dag före hen själv insjuknar.
Varje vinter förekommer det influensaepidemier i Finland och då insjuknar i genomsnitt var tionde vuxen och vart femte barn. Även en person som vaccinerats mot influensa kan insjukna, men då är sjukdomen vanligtvis mildare. Den som har en mildare form av sjukdomen smittar inte lika mycket som den som har kraftiga symtom.
Med vaccinationer kan vi skydda personalen som jobbar med influensapatienter. Vaccination av personalen skyddar i sin tur till exempel äldre, små barn, gravida och kroniskt sjuka. Detta är viktigt eftersom vaccinet inte alltid ger det bästa möjliga skyddet åt just dem som är mest utsatta för riskerna av influensan.
