Influensa
Vad är influensa?
Influensa är ett akut inflammation i de övre luftvägarna orsakad av influensavirus. Influensaepidemier förekommer varje vinter.
Antalet smittade och sjuka varierar mycket från säsong till säsong. Det uppskattas att 4–50 miljoner personer insjuknar i influensa i Europa årligen. Cirka 15 000–70 000 personer dör i förtid av sjukdomen.
Det uppskattas också att majoriteten av dem som smittas inte får några symtom.
Många faktorer inverkar på sannolikheten att smittas och på hur allvarligt sjuk man blir: virustypen och hälsotillståndet hos den smittade samt personens förmåga att bilda ett skydd utifrån tidigare virus och vaccinationer.
Vilka är de olika typerna av influensa?
Det finns fyra huvudtyper av influensa, A, B, C och D. Av dem orsakar typerna A och B epidemier årligen.
Influensa typ A delas upp i flera undertyper. Av dessa orsakar undertyperna influensa A(H1N1) och A(H3N2) influensaepidemier. Influensa A(H1N1) härstammar från pandemin 2009–2010, den så kallade ”svininfluensan", som har blivit en normal säsongsinfluensa.
Hos djur (främst fåglar) förekommer många andra undertyper av viruset influensa A, men som inte förekommer hos människor.
Influensa B-epidemier är i genomsnitt lindrigare än dem som orsakas av influensa A. De infaller ofta närmare våren än vintern. Influensa B-virus delas in i två olika utvecklingslinjer, Victoria och Yamagata.
Influensa C-virus orsakar vanligtvis lindrig sjukdom hos människor. Det är inte känt att de skulle orsaka epidemier.
Influensa D-virus smittar huvudsakligen nötkreatur. Det är inte känt att de smittar människor eller orsakar sjukdom hos människor.
Hur smittar influensa?
Influensa smittar andra antingen som droppsmitta när man hostar och nyser eller vid kontakt till exempel via händerna och när man snyter sig. Smittan sprider sig lätt i trånga utrymmen som daghem, skolor, i kollektivtrafiken, på garnisoner, fängelser och andra institutioner.
En person som smittats kan sprida smittan redan en dag innan symtomen börjar. Smittsamheten är störst de första 1–4 sjukdomsdagarna och varar i en vecka. Barn kan vara smittsamma i upp till två veckor. Sjukdomen har vanligtvis en inkubationstid på 1–4 dagar från smittan till de första symptomen.
Hur bekämpas influensa?
Vaccination är den effektivaste metoden att bekämpa influensa. Rätt hostteknik och handhygien har också betydelse.
Säsongsinfluensavaccin (Resenärens hälsoguide, på finska)
Vilka är symtomen på influensa?
Influensa börjar vanligtvis med hög feber som stiger snabbt. Andra symtom är
- muskelvärk
- huvudvärk
- illamående.
Dessutom kan det förekomma
- torr hosta
- halsont
- snuva
- nästäppa som vid vanlig förkylning.
Hos barn kan det dessutom förekomma mag- och tarmsymtom.
Friska vuxna tillfrisknar i allmänhet efter 1–2 veckors vila.
Vilka är följdsjukdomarna och följderna av influensa?
Influensa medför flera komplikationer.
Det vanligaste är att äldre, små barn, gravida och personer som tillhör en riskgrupp på grund av sjukdom drabbas av komplikationer. Influensa kan också förvärra grundsjukdomar och försämra funktionsförmågan.
Hos barn är komplikationerna öroninflammation och bronkit och hos alla åldersgrupper är det lunginflammation som kan kräva sjukhusvård och rentav leda till döden.
Dödsfall efter en influensainfektion beror ofta på en bakteriell infektion som uppstått som komplikation eller av att en befintlig grundsjukdom förvärras.
Hos gravida kan influensa med hög feber leda till missfall i början av graviditeten och för tidig förlossning senare i graviditeten.
Efter influensa ökar också förekomsten av hjärtinfarkter och cirkulationsstörningar i hjärnan.
En influensainfektion kan ibland i sällsynta fall leda till att immunförsvaret hos en tidigare frisk person inte fungerar som det ska och det kan orsaka organskador till exempel på lungorna.
Hur konstateras influensa?
Under en epidemi på vintern har majoriteten av de vuxna som söker vård med en sjukdomsbild som är typisk för influensa sannolikt influensa. En influensadiagnos kan inte ges enbart utifrån den kliniska sjukdomsbilden.
För att säkerställa influensadiagnosen krävs alltid laboratorieprover. Laboratorier använder olika testmetoder för att påvisa influensavirus i prover, till exempel från sekret från nasofarynx. Indikation på antigener, genamplifikationsteknik (PCR) och virusodling är mycket känsliga och tillförlitliga metoder. I specialiserade viruslaboratorier kan influensavirus också odlas.
Laboratorieundersökningar av influensa
Hur ska influensa vårdas?
I de flesta fall räcker det med symtomatisk behandling.
Läkemedel som förhindrar förökningen av influensavirus används (oseltamivir) och utvecklas. De lämpar sig både för förebyggande och behandling. När de används i förebyggande syfte kan de eventuellt förhindra att influensa bryter ut hos exponerade.
Influensaläkemedel kan förkorta sjukdomens varaktighet och lindra svårighetsgraden. Den bästa effekten uppnås om medicineringen inleds inom 48 timmar från första symtomen.
Läkemedelsbehandling mot influensa rekommenderas särskilt för
- personer som behöver anstalt- eller sjukhusvård
- personer i riskgrupper som riskerar få komplikationer av influensa.
Epidemier
I Finland infaller säsongsinfluensaepidemin vanligtvis mellan november och april. Kulmen nås vanligtvis i februari–mars.
Hur kraftig en epidemi är avspeglas bland annat på frånvaro från skolor och arbetsplatser samt besök på hälsovårdscentralerna.
Det är bara influensafall som bekräftats genom laboratorieundersökning som anmäls till det nationella registret för smittsamma sjukdomar.
Den senaste informationen om influensaläget finns i den uppdaterade influensaöversikten.
Uppdaterad influensaöversikt (på finska)
Förekomst av influensa i Finland (på finska)
Vad är en influensapandemi?
Det är fråga om en influensapandemi när en ovanligt kraftig ny typ av influensa A orsakar en influensavåg som snabbt sprider sig runt jorden. Då insjuknar och eventuellt avlider betydligt fler människor i de vanliga årliga influensaepidemierna.
Efter en pandemi tränger den nya virustypen vanligtvis undan den tidigare virustypen och det blir ett säsongsinfluensavirus. Så blev det också med den pandemiska influensan A(H1N1) eller svininfluensan 2009.
