Frågor om vaccination av social- och hälsovårdspersonal

Vad är avsikten med den reviderade lagen om smittsamma sjukdomar och 48 §?

Syftet är att förbättra patientsäkerheten. Lagreformen effektiverar bekämpningen av smittsamma sjukdomar och vårdrelaterade infektioner. Paragraf 48 är endast en del av detta arbete. Också andra åtgärder som syftar till att motverka infektioner är viktiga. 

Av flera olika orsaker är det inte möjligt att nå ett hundraprocentigt skydd. Avsikten med den reviderade lagstiftningen är därför att personer som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar ska få bästa möjliga skydd.

Arbetsgivaren ska se till att klienter och patienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar vårdas av sådan personal som har ett tillräckligt skydd. Alltför stränga lagtolkningar och anvisningar kan dock försämra stämningen och framkalla motstånd. Bästa resultat nås genom att diskutera i god samarbetsanda. 

Gäller de skyddskrav som lagen om smittsamma sjukdomar fastställer för personalen också alla dem som besöker verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården i arbetsuppgifter?

Ledningen för verksamhetsenheten ska på medicinska grunder fastställa både de lokaler och de situationer som kräver ett skydd enligt paragraf 48. I detta arbete kan ledningen ta hjälp av medicinsk expertis och yrkespersoner som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar.

Personer som besöker verksamhetsenheten sporadiskt och som i vanliga fall inte arbetar i lokalerna, men som ibland kan vara där på grund av kortvariga arbetsuppgifter, behöver inte skydd enligt paragrafen. Det är alltid enhetsledningen som lokalt beslutar vem som omfattas av paragrafen och vem som inte omfattas. 

Paragraf 48 om smittsamma sjukdomar: smitta och spridning

Varför ska enhetens ledning och arbetsgivaren se över och vid behov korrigera sina anvisningar?

Inom socialvården och hälso- och sjukvården har det rått oklarhet kring hur lämpligheten enligt paragrafen ska bedömas. Det har också varit oklart hur arbetsgivaren ska behandla uppgifter beträffande arbetstagarens lämplighet eller hälsotillstånd. Till följd av det har anvisningar tagits fram som inte följer lagen. Arbetsgivaren kan inte kräva skriftlig dokumentation om vaccinationsskyddet eller genomgången sjukdom av arbetstagaren. Arbetstagarens muntliga information räcker.

Det är nu viktigt att se över anvisningarna och säkerställa att de följer personuppgiftslagen och lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Det är bra att komma ihåg att lagen om smittsamma sjukdomar inte påverkar den lagstiftning som gäller anställningsförhållanden och inte heller andra principer som normalt iakttas i arbetslivet.

Hur kan man främja positiva attityder till vaccination bland personalen? 

Det är viktigt att arbetsgivaren ger information. Vid social-, hälso- och sjukvårdens enheter kan det finnas anställda som inte har tillräckligt med kunskap om 

• de sjukdomar som med stöd av 48 § förebyggs genom vaccination
• de risker som sjukdomarna kan vara förknippade med
• vaccin eller vaccinationernas betydelse för att bekämpa smittsamma sjukdomar och förebygga vårdrelaterade infektioner. 

Vaccin och vaccinationer är också förknippade med missuppfattningar och oro. Det är viktigt att lyssna på och gå igenom de faktorer som väcker oro och att besvara frågor. Arbetsgivaren ska kunna motivera varför enheten förutsätter ett sådant skydd som anges i 48 §. Till exempel hos svårt sjuka personer framkallar vaccinet inte alltid ett tillräckligt skydd, eller också kanske de inte kan vaccineras. För att minska risken för smitta är det viktigt att personer i deras närhet har ett skydd mot smittsamma sjukdomar. 

I anvisningarna och vid de diskussioner som ordnas för personalen är det viktigt att lyfta fram att vaccinationerna enligt 48 § också förbättrar personalens eget skydd. Vaccinationerna skyddar den anställda och omfattande influensavaccinationer gagnar hela arbetsplatsen. 

Personalens vaccinationer innebär därför en del av patientsäkerheten och arbetarskyddet och utgör också en del av en högklassig verksamhet. 

Hur kan arbetsgivaren motivera personalen att låta sig vaccineras mot influensa? 

Vaccinationstäckningen har förbättrats framför allt vid de enheter där man länge sett till att personalen informeras. Det finns mycket goda erfarenheter av att till exempel en hälsovårdare, en smittskyddsskötare eller en hygienskötare besöker enheterna och berättar om influensan och influensavaccinationerna och besvarar frågor. 

Det är viktigt att enhetsledningen engagerar sig och arbetet måste vara långsiktigt. Ett bra sätt är att ställa upp ett mål för vaccinationstäckningen tillsammans med personalen.

Hur kan vi höja influensavaccinationstäckningen bland social- och hälsovårdspersonalen?

Ska vaccinationsskydd mot influensa krävas även när det inte är influensasäsong?

Nej. I Finland börjar influensasäsongen vanligtvis i december–januari och håller på till maj som längst. Vanligtvis börjar epidemin avta i april. Risken att insjukna under andra tider på året är väldigt liten. Det är bara sporadiskt som influensa upptäcks när det inte är säsong, och då är det vanligtvis fråga om enstaka fall med smitta som kommit från utlandet. Influensavaccin finns tillgängligt på hösten och vintern men kan vara svårare att få senare på våren. På sommaren finns det inte alls något vaccin att få tag på i Finland. Det är alltså inte meningsfullt att kräva vaccinationsskydd mot influensa när det inte är säsong.  

Kan arbetsgivaren kräva att de som arbetar inom barnskyddet har skydd enligt paragraf 48 med motiveringen att arbetstagarna gör hembesök i barnfamiljer?

Nej. Vanliga familjers hem är inte verksamhetsenheter inom socialvården eller hälso- och sjukvården.

Förutsätts det skydd som anges i 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar också av den personal som arbetar inom småbarnspedagogiken?

Nej, eftersom daghem inte är enheter inom socialvården eller hälso- och sjukvården.

För egen del är det dock viktigt att personer som arbetar på daghem har skydd mot mässling, påssjuka, röda hund och vattkoppor. En person anses vara skyddad om han eller hon har haft de här sjukdomarna eller tagit två doser av MPR-vaccin och  vaccin mot vattkoppor.

Barn i dagvårdsålder insjuknar i influensa och för smittan vidare. Därför är det bra att personalen skyddar sig också mot influensa.

Vaccination av andra yrkesgrupper

Måste skyddet mot vattkoppor eller mässling påvisas genom antikroppsbestämning?

Nej. Det räcker om den anställda vet att han eller hon haft sjukdomarna.

Hur går man till väga om en anställd inte vet om han eller hon haft vattkoppor och inte heller har vaccinerats?

Största delen av alla vuxna har haft vattkoppor. Vaccination är inte till skada för en person som har haft sjukdomen. Vaccinet kan därför ges, om det är oklart huruvida personen haft sjukdomen eller inte.

Hur bedöms och kompletteras skyddet hos en enskild anställd?

Hur ska man göra om en anställd inte vet om han eller hon haft mässling och inte heller har vaccinerats?

Om skyddet är oklart, ges MPR-vaccin. Vaccination är inte till skada för en person som har haft sjukdomen. 

Räcker det att man haft influensa under föregående säsong som skydd mot influensa enligt lagen om smittsamma sjukdomar?

Nej, det räcker inte, eftersom de dominerande virusen kan variera och influensavirusen förändras. Därför måste skyddet ”uppdateras” varje år.

Jag har haft kikhosta. Är jag inte immun mot kikhosta?

Nej. En person som haft kikhosta kan insjukna på nytt. Det skydd som uppkommer efter sjukdomen avtar med tiden.

Finns det ett separat vaccin mot kikhosta?

Det finns inget enskilt vaccin mot kikhosta. Som boostervaccin används dtap-vaccin som samtidigt också förnyar skyddet mot stelkramp och difteri.

Kan skyddet mot kikhosta stärkas med dtap-vaccin om personen har fått vaccin mot difteri och stelkramp året innan?

Det lönar sig att ge dtap-vaccinet först när det har gått två år sedan föregående dT-vaccination. Genom att ge anvisningar om minimiintervall försöker man undvika omfattande lokala reaktioner och allmänna symtom som beror på bra nivåer av antikroppar. 

Vad händer om skyddet mot kikhosta inte kan stärkas just nu och personen till exempel arbetar på en rådgivning?

Syftet med reformen av lagen om smittsamma sjukdomar är att förebygga smittsamma sjukdomar. Det går dock inte att uppnå ett hundraprocentigt skydd mot smittsamma sjukdomar. Man eftersträvar alltså att personalen ska ha ett så täckande skydd som möjligt. 

Man skulle behöva förlänga vaccinationsintervallerna betydligt till exempel på grund av omfattande lokala reaktioner och allmänna symtom. Det här gynnar inte någon. För enskilda arbetstagare kan arbetsgivaren alltså med beaktande av helhetssituationen fatta beslut om att arbetstagaren fortsätter som vanligt i sina uppgifter och att skyddet kompletteras senare. 

Hur ska man gå till väga om företagshälsovården har bedömt att personen inte är lämplig eller endast med vissa begränsningar är lämplig för arbetsuppgiften?

Lagen om smittsamma sjukdomar syftar till att bekämpa smittsamma sjukdomar, förbättra patientsäkerheten och höja vaccinationstäckningen bland personalen. Lagen bör tolkas och anvisningar utarbetas med eftertanke. Alltför stränga tolkningar av lagen bör undvikas och enskilda fall avgörs från fall till fall. 

I vissa situationer kan den anställda till exempel fortsätta arbetet vid den egna enheten och i den egna uppgiften. Ibland finns det däremot skäl att överväga en omplacering.

Hur går man tillväga om den anställda inte kan ta vaccin på grund av hälsoskäl?

Företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren ska sinsemellan komma överens om vad som ska göras. I vissa situationer kan den anställda med stöd av en helhetsbedömning fortsätta arbetet vid den egna enheten på normalt sätt. Till exempel personer som arbetar i servicehus för äldre kan fortsätta sitt arbete också fastän ett skydd mot vattkoppor saknas. 

Det finns också situationer där ett specifikt skyddskrav är mycket viktigt. Exempelvis personalen vid enheter som vårdar cancerpatienter måste ha ett skydd mot vattkoppor. Om den anställda saknar skydd, ska ett annat lämpligt ställe hittas för den anställda. Det är inte meningen att någon ska sägas upp på grund av lagen om smittsamma sjukdomar.