MPR-vaccin

Vaccinet skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund samt mot följdsjukdomar till dessa som lunginflammation och hjärnhinneinflammation.

MPR-vaccinet innehåller alltid en ampull med vaccinpulver

Oavsett vaccinpreparatet innehåller MPR-vaccinet alltid en spädningsvätska i en förfyllda spruta och en ampull med vaccinpulver. Vaccinet ska därför blandas innan det är klart att administreras.

Sidans innehåll

Vem får MPR-vaccin?

Alla barn och vuxna behöver skydd mot mässling, röda hund och påssjuka som skapas antingen av genom genomgångna sjukdomar eller med MPR-vaccinationer. 

Personer som har ett bristfälligt skydd mot någon av dessa sjukdomar ska ges MPR-vaccin. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och är gratis för alla.

Det är särskilt viktigt att se till att följande grupper är skyddade mot MPR-sjukdomar:

  • hälso- och sjukvårdspersonal
  • utländska studerande
  • invandrarbarn och -ungdomar
  • personer födda i Finland 1965–1975.

Om en person inte har genomgått MPR-sjukdomarna eller inte har fått två doser MPR-vaccin, ska vaccinationsskyddet kompletteras. Om personens skydd är oklart bör man erbjuda vaccination.

De MPR-vaccin som upphandlats för det nationella vaccinationsprogrammet får också användas till vaccinationer enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar.

Vaccinationer i arbetslivet

Vaccination av studerande

Hur bedömer man om en person har ett skydd mot MPR-sjukdomar?

  • Största delen av alla personer födda före år 1970 är immuna mot MPR-sjukdomarna på grund av att de haft dessa sjukdomar som barn.
  • Personer födda 1965–1975 kan ha ett bristfälligt skydd, eftersom en del av dem inte har haft mässling, påssjuka eller röda hund. Framför allt kvinnor kan ha ett bristfälligt vaccinationsskydd.
  • Så gott som alla personer födda år 1975 och därefter har fått MPR-vaccinet vid rådgivningen eller i skolan.
  • En del av de äldre åldersklasserna har fått vaccinet vid en sjukvårdsläroanstalt, på ett förlossningssjukhus eller under militärtjänstgöringen.

Vaccination av invandrare

Vaccination av asylsökande

Observera också följande:

Under åren 1992–2004 användes MPR-vaccinet Triviraten för vaccinering av barn med svår äggallergi. Senare har det visat sig att Triviraten inte ger ett tillräckligt bra skydd mot påssjuka. Barn som fått en eller två doser Triviraten-vaccin bör få sitt skydd mot påssjuka förstärkt med en extra dos MPR-vaccin (Priorix eller M-M-RVAXPRO).

MPR-vaccination vid exponering för mässling

Vilket vaccin används och vad innehåller det?

I vaccinationsprogrammet används antingen vaccinet Priorix eller M-M-RVAXPRO.

  • Vaccinen innehåller levande mässlings-, påssjuke- och röda hund-virus med reducerad sjukdomsalstrande förmåga. Virusen har framställts i cellkultur från kycklingembryo och humana diploida celler.
  • Hjälpämnen är socker, salter, aminosyror, färgämne som pH-indikator och renat vatten.
  • M-M-RVAXPRO innehåller gelatin som hjälpämne.
  • Vaccinen innehåller inte betydande mängder äggprotein, ovalbumin.
  • Vaccinen innehåller endast rester av neomycin.
  • Vaccinen innehåller inget förstärkningsämne.

MPR-vaccinet alltid en spädningsvätska i en förfyllda spruta och en ampull med vaccinpulver. Vaccinet ska därför blandas innan det är klart att administreras.

I vaccinförpackningen finns noggrannare anvisningar om beredningen av vaccinet.

Mer information om Priorix-vaccinet (Lääkeinfo.fi)

Mer information om M-M-RVAXPRO-vaccinet (Lääkeinfo.fi)

Dosering och vaccinationsschema

En vaccindos är 0,5 ml.

Grundvaccinationsserien består av två doser. Den första ges vid 12–18 månaders ålder, helst redan vid 12 månader. Den andra dosen ges vid 6 års ålder.

Vårdpersonalen kan överväga att utanför schemat i det nationella vaccinationsprogrammet ge en extra, tidigarelagd MPR-dos för barn som reser till utomalands.

MPR-vaccinet kan enligt produktresumén ges från 9 månaders ålder. THL, WHO och myndigheterna i många länder rekommenderar dock vaccination redan från 6 månaders ålder om risken för smitta bedöms vara stor till exempel på grund av en mässlingsepidemi eller för att mässling ofta förekommer i destinationslandet. 

Det globala epidemiläget för mässling och röda hund (Resenärens hälsoguide, på finska)

Vaccin som ges före 11 månaders ålder betraktas som en extra dos. Barnet behöver då en MPR- vaccindos även vid 12–18 månaders ålder och vid 6 års ålder. Det bör helst gå 6 månader mellan den extra dosen och den första dosen i vaccinationsprogrammet. Om barnet har fått en dos till exempel vid 9 månaders ålder ska nästa dos ges vid cirka 15 månaders ålder. 

Till barn, ungdomar och vuxna som inte har haft MPR-sjukdomarna och inte har fått någon MPR-vaccination rekommenderas två doser MPR-vaccin med minst 6 månaders och helst 2–3 års intervall.

Om en påbörjad grundvaccinationsserie inte har slutförts, bör den kompletteras.

På sidan Vanliga frågor om vaccinationer berättar vi varför THL:s anvisningar kan avvika från anvisningarna i produktresumén.

Vanliga frågor om vaccinationer

Vaccinationsanvisningar

Ge Priorix under huden (subkutant, SC) eller i en muskel (intramuskulärt, IM). 

Det lönar sig att injicera M-M-RVAXPRO intramuskulärt, eftersom det är mer sannolikt att preparatet ger upphov till sveda om det injiceras subkutant.
De viktigaste minnesreglerna för vaccination

Vilka är vaccinets kontraindikationer och försiktighetsåtgärder?

Läs på om MPR-vaccinets kontraindikationer och försiktighetsåtgärder innan du vaccinerar.
Vilka är vaccinets kontraindikationer och försiktighetsåtgärder?

Vilka är fördelarna med MPR-vaccinet?

Tack vare MPR-vaccinet har mässling, påssjuka och röda hund nästan helt försvunnit från Finland. 

Enstaka fall av mässling och påssjuka har rapporterats hos utlandssmittade personer och deras närkontakter, men inte mer än cirka 0–5 fall per år.

Också många av de tidigare vanliga följdsjukdomarna vid mässling, påssjuka och röda hund har försvunnit, som till exempel

  • sjukhusvårdskrävande lunginflammation 
  • hjärnhinne- och hjärninflammation
  • testikelinflammation
  • kongenitalt rubellasyndrom
  • andra lindriga komplikationer.

Vilka biverkningar kan MPR-vaccinet ha?

Alla vaccin kan medföra biverkningar, men biverkningar är oftast övergående och förekommer endast hos en liten del av de vaccinerade. 
Vilka biverkningar kan MPR-vaccinet ha?

MPR-vaccinets historia i vaccinationsprogrammet

MPR-vaccinationerna inleddes 1982 med en serie om två doser: den första till barn i 14–18 månaders ålder och den andra till 6-åringar. 

År 2011 ändrades serien så att den första dosen ges vid 12–18 månaders ålder. 

MPR-vaccinet har dessutom getts till 

  • nyförlösta kvinnor som är antikroppsnegativa mot röda hund 1982–1993 
  • studerande på sjukskötarutbildningar, om vaccinationsskyddet har varit bristfälligt 
  • alla personer i armén 1986–2000 
  • personer i armén med bristfälligt skydd från 2012 
  • barn i åldern 11–13 år i skolan om de saknade den andra MPR-vaccindosen 1988.

Enskilt vaccin mot mässling  gavs på rådgivningarna till 1-åringar 1975–1982. 

Åren 1960–1985 vaccinerade man med ett enskilt vaccin mot påssjuka i armén. 

Enskilt vaccin mot röda hund gavs till flickor i åldern 11–13 år i skolan 1975–1988 och till nyförlösta kvinnor på förlossningssjukhusen 1975–1988.

Uppdaterad: