Vaccination av gravida kvinnor

Även en gravid kvinna kan behöva vaccinationer. Undersökningar visar att många vaccin gynnar både mammans och barnets hälsa och därför är det motiverat att använda dessa vaccin under graviditeten. 

Fördelarna och de eventuella nackdelarna ska noggrant övervägas när gravida kvinnor vaccineras.

Sidans innehåll

Nyttan av vaccination beror på sannolikheten för smittan och hur allvarliga sjukdomarna är

De fördelar som vaccinationen väntas ge beror på 

  • sjukdomsrisken
  • hur farlig sjukdomen är för den gravida kvinnan och för fostret
  • vaccinets effekt.

Den risk som vaccinationen utsätter den gravida kvinnan och fostret för är teoretisk. Den ska ställas i relation till smittorisken och risken som smittan orsakar.

På grund av motstridiga rekommendationer och tveksamhet förblir gravida kvinnor ofta utan ett vaccinationsskydd i situationer där risken för att insjukna ändå är hög.

Ett vaccin som ges under graviditeten kan vara till nytta på fyra olika sätt.

1. Vaccinationen kan skydda den gravida kvinnan mot allvarlig sjukdom under graviditeten

Graviditeten höjer pulsen, hjärtats slagvolym, blodmängden i kroppen och syreförbrukningen, men minskar andningsvolymen. Dessa faktorer bidrar till svåra symtom vid luftvägsinfektion under graviditeten.

Dessutom försvagas det cellmedierade immunförsvaret under graviditeten, vilket ökar mottagligheten för svår influensa.

2. När mamman skyddas mot infektioner, skyddas också fostret

När mamman skyddar sig mot infektion, smittas inte heller fostret eller lider av följderna efter en inflammatorisk reaktion. Till exempel kan man genom influensavaccination trygga att graviditeten framskrider som den ska.

Det finns bevis för att mammans influensavaccination ökar födelsevikten hos det barn som ska födas och förebygger prematuritet.

3. Antikroppar som överförts från mamman till fostret kan skydda det nyfödda barnet under de första levnadsmånaderna

Under graviditeten överförs mammans antikroppar via moderkakan till fostret. En aktiv överföring börjar i graviditetsvecka 17, ökar under den sista trimestern och blir allt snabbare mot slutet av graviditeten. Största delen av antikropparna överförs till fostret under de sista fyra graviditetsveckorna.

Till exempel kan barnet till en mamma som fått stelkrampsvaccin inte insjukna i stelkramp efter födseln.

Hos barn till mammor som fått influensavaccin har man också konstaterat färre fall av influensa ända upp till sex månaders ålder och ett bra skydd mot situationer som kräver sjukhusvård.

Om man vill skydda barnet med hjälp av antikroppar från mamman är det mest fördelaktigt att vaccinera mamman under den senare hälften av graviditeten. Om man väntar för länge kan det dock leda till att mamman hinner få smittan före vaccinationen eller att skyddet inte hinner utvecklas innan barnet föds.

4. En vaccinerad mamma smittar inte det nyfödda barnet lika lätt som en ovaccinerad mamma

Vaccination av familjemedlemmar kan skydda den nyfödda. Därför erbjuds pappan och syskonen numera till exempel gratis influensavaccination.

Vaccinationsrekommendationer för gravida kvinnor

Icke-levande vaccin och levande försvagade vaccin som getts under graviditeten har inte konstaterats orsaka allvarliga biverkningar hos mamman eller fostret. Vaccinationsbeslutet bygger alltid på en jämförelse mellan uppskattade fördelar och nackdelar.

Icke-levande vaccin kan ges under graviditeten

Icke-levande vaccin kan ges under graviditeten om fördelarna anses vara större än nackdelarna.

  • Influensavaccin rekommenderas för alla gravida kvinnor oavsett hur långt graviditeten är gången. Vaccinationen kan skydda barnet både under graviditeten och efter födseln.
  • Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) kan ges under graviditeten på samma sätt som annars.
  • Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) kan ges även under graviditeten, gärna i slutet av graviditeten. Vaccinet skyddar barnet som föds mot kikhosta.
  • Coronavirusvaccin rekommenderas till alla gravida. Vaccinetkan ges i vilket skede som helst av graviditeten. Graviditeten kan öka risken för att insjukna i allvarlig coronavirussjukdom. 
  • Andra icke-levande vaccin kan ges under graviditeten om sjukdomsrisken är väsentlig.

Av försiktighetsskäl ges levande försvagade vaccin i allmänhet inte under graviditeten

Nästan alla nationella och internationella expertrekommendationer och -ställningstaganden anser att vaccination under graviditeten med vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare är kontraindicerat.

Detta bygger på den teoretiska rädslan för att den sjukdomsalstrare som finns i vaccinet ska kunna smitta fostret och orsaka liknande oönskade effekter som den egentliga sjukdomsalstraren.

Situationer där riskbedömningen talar för vaccination av den gravida kvinnan

En gravid kvinna kan i onödan förbli utan vaccinationsskydd, trots en betydande sjukdomsrisk.

Vaccination kan rekommenderas till exempel om den gravida kvinnan 

  • exponeras för en allvarlig sjukdom, exempelvis hepatit B
  • löper risk att insjukna i allvarlig pneumokocksjukdom eller influensa
  • ska resa till ett område där hon löper en stor risk att insjukna i till exempel japansk encefalit, rabies eller hepatit A.

En gravid kvinna kan även behöva vaccination när en epidemi råder eller hotar. Under polioepidemin år 1985 vaccinerades också gravida kvinnor i Finland oavsett hur långt graviditeten var gången. Under pandemin år 2009 var gravida kvinnor bland de första som fick influensavaccin.   

Anvisningar för enskilda vaccin

Vaccin som rekommenderas under graviditeten

Influensa (icke-levande)

  • Alla gravida kvinnor oberoende av hur långt graviditeten är gången
  • Kostnadsfritt inom det nationella vaccinationsprogrammet

dT, dvs. difteri och stelkramp (icke-levande)

  • Kostnadsfritt inom det nationella vaccinationsprogrammet för 45- och 65-åringar
  • Ovaccinerade får grundvaccinationsserien månad 0, 2 och 6
  • Vaccinationsskyddet ska kontrolleras i samband med sårvård

Coronavirus (icke-levande)

  • Vaccinet är avgiftsfritt för alla.
  • Den gravida kan, ta coronavaccinet i vilket skede av graviditeten. Under graviditeten kan hela vaccinationsserien tas.
  • Den andra dosen av en vaccinationsserie, som påbörjats före graviditeten, kan ges under graviditeten.
  • Graviditeten kan öka risken för att insjukna i allvarlig coronavirussjukdom. Vaccinering kan vara speciellt befogat, ifall den gravida på basen av grundsjukdom har större risk att insjukna i allvarlig coronavirussjukdom eller på grund av till exempel arbetsuppgift har större risk att bli exponerad för coronavirus. 
  • Graviditet och förlossning ökar redan i sig risken för blodproppar. Då en coronavirussjukdom ökar blodproppsrisken ännu mer, rekommenderas trombosprofylax som ges som injektion för alla gravida som insjuknar i coronavirusinfektion. För de som insjuknar i slutet av graviditeten rekommenderas trombosprofylax fram till förlossningen och ännu sex veckor efter det.
  • Enligt forskning kan coronavirusinfektion under graviditeten öka risken för för tidig förlossning och möjligen också för andra graviditetskomplikationer. 
  • Det är möjligt att moderns coronavirusinfektion i vissa fall kan smitta fostret, men nyfödda tillfrisknar i huvudsak väl från coronavirusinfektionen. 
  • Moderns coronavirusinfektion har inte konstaterats orsaka utvecklingsstörningar hos fostret. 
  • Antikroppar, som producerats som följd av coronavaccinering, har konstaterats överföras från modern till fostret. Antikropparna kan på detta sätt även skydda det nyfödda barnet. En vaccinerad moder smittar inte heller lika lätt det nyfödda barnet efter förlossningen som en icke-vaccinerad. 
  • Det behövs ännu tilläggsinformation om hur en coronavirusinfektion påverkar graviditeten. 
  • Det finns för tillfället begränsat med forskningsdata om vaccination av gravida, men erfarenheten om användningen, djurförsök och preliminärt forskningsdata ger inga tecken till oro gällande säkerheten. Många gravida har redan vaccinerats runt om i världen. 

Vaccin som i särskilda fall kan övervägas under graviditeten 

Hepatit B (icke-levande)

  • Kostnadsfritt för riskgrupper som definieras i det nationella vaccinationsprogrammet
  • Vid blodigt nålstick eller annat olycksfall som klart ger upphov till risk för infektion
  • Vid resor som varar längre än 6 månader till områden med måttlig eller hög smittorisk
  • Kan också övervägas vid misstanke om att resmålet har bristfällig hygien vid medicinska ingrepp

Hepatit A (icke-levande)

  • Kostnadsfritt för riskgrupper som definieras i det nationella vaccinationsprogrammet
  • Vid resor till högriskområden

Hib (icke-levande)

  • Patienter vars mjälte avlägsnats och patienter med nedsatt mjältfunktion

Kikhosta (icke-levande, tillgängligt som en del av dtap-vaccinet)

  • För att skydda den gravida mamman och barnet som föds. Vaccinet kan ges redan under den första trimestern. Barnet får det bästa skyddet efter födseln om vaccinet ges först från den tjugonde graviditetsveckan.
  • I en del länder rekommenderas dtap-vaccination under varje graviditet
  • Vaccinet ges kostnadsfritt inom det nationella programmet vid 25 års ålder

Japansk encefalit (icke-levande)

  • Personer som vistas i mer än en månad på landsbygden i områden där sjukdomen förekommer (*)

Gula febern (levande, försvagat)

  • Personer som reser till områden där gula febern förekommer, framför allt utanför städer och i djungel- och savannområden (*)

Kolera (icke-levande)

  • Rekommenderas för personer som vistas i koleraområden med dålig hygien, till exempel flyktingläger eller motsvarande förhållanden (*)

Tyfoidfeber (icke-levande)

  • Kan övervägas för personer som vistas längre än ett par veckors semesterresa på landsbygden eller i småstäder utanför sedvanliga turistområden i sådana områden där sjukdomen förekommer i Asien, Afrika eller Sydamerika (*)

Meningokock (icke-levande, polysackarid eller konjugat)

  • Avgiftsfritt för patienter vars mjälte avlägsnats och patienter med nedsatt mjältfunktion samt för andra skilt specificerade riskgrupper
  • Personer som exponerats för meningokocksjukdom enligt den nationella rekommendationen
  • Personer som vistas i meningokockområden utanför turistområden (*)

Pneumokock (icke-levande, polysackarid eller konjugat)

  • Patienter vars mjälte avlägsnats och patienter med nedsatt mjältfunktion
  • Kostnadsfritt för riskgrupper som definieras i det nationella vaccinationsprogrammet

Polio (icke-levande)

  • Vid resor till områden där polio förkommer (*)
  • Kostnadsfritt inom det nationella vaccinationsprogrammet

Fästingburen encefalit eller TBE (icke-levande)

  • Kan övervägas för personer som vistas mer än en månad i riskområden och rör sig mycket i naturen

Rabies (icke-levande)

  • Efter misstänkt bett som förebyggande behandling

(*) Vistelse i de beskrivna förhållandena ska undvikas under graviditeten. Om det inte är möjligt ska vaccination övervägas.

Vaccin som inte får ges under graviditeten

BCG (levande, försvagat)

  • Behöver knappast användas hos vuxna

HPV eller papillom (icke-levande)

  • Inget akut behov

Influensa (levande, försvagat – nässpray)

  • Rekommenderas inte, däremot rekommenderas icke-levande influensavaccin

MPR, dvs. vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (levande, försvagat)

  • Skyddet ska skapas före graviditeten

Tyfoidfeber (levande, försvagat – oralt)

  • Rekommenderas inte, vid behov kan icke-levande vaccin övervägas

Vattkoppor (levande, försvagat)

  • Skyddet ska skapas före graviditeten

Polio (levande, försvagat – oralt)

  • Används inte i Finland
  • Användes problemfritt även för gravida kvinnor i den nationella vaccinationskampanjen 1985