Vaccination av gravida

Vaccin mot kikhosta erbjuds till alla gravida inom ramen i det nationella vaccinationsprogrammet. Då den gravida vaccineras skyddas spädbarnet från kikhosta. Se anvisningarna i Anvisningar för enskilda vaccin.

Undersökningar visar att många vaccin gynnar både den gravidas och barnets hälsa och därför är det motiverat att använda dessa vaccin under graviditeten.

Fördelarna och de eventuella nackdelarna ska noggrant övervägas när den gravida vaccineras.

Sidans innehåll

Nyttan av vaccination beror på sannolikheten för smittan och hur allvarliga sjukdomarna är
Vaccinationsrekommendationer för gravida kvinnor
Anvisningar för enskilda vaccin

Nyttan av vaccination beror på sannolikheten för smittan och hur allvarliga sjukdomarna är

De fördelar som vaccinationen väntas ge beror på

sjukdomsrisken
hur farlig sjukdomen är för den gravida och för fostret
vaccinets effekt.

Den risk som vaccinationen utsätter den gravida och fostret för är teoretisk. Den ska ställas i relation till smittorisken och risken som smittan orsakar.

På grund av motstridiga rekommendationer och tveksamhet förblir gravida ofta utan ett vaccinationsskydd i situationer där risken för att insjukna ändå är hög.

Ett vaccin som ges under graviditeten kan vara till nytta på fyra olika sätt.

1. Vaccinationen kan skydda den gravida mot allvarlig sjukdom under graviditeten

Graviditeten höjer pulsen, hjärtats slagvolym, blodmängden i kroppen och syreförbrukningen, men minskar andningsvolymen. Dessa faktorer bidrar till svåra symtom vid luftvägsinfektion under graviditeten.

Dessutom försvagas det cellmedierade immunförsvaret under graviditeten, vilket ökar mottagligheten för svår influensa.

2. När den gravida skyddas mot infektioner, skyddas också fostret

När den gravida skyddar sig mot infektion, smittas inte heller fostret eller lider av följderna efter en inflammatorisk reaktion. Till exempel kan man genom influensavaccination trygga att graviditeten framskrider som den ska.

Det finns bevis för att den gravidas influensavaccination ökar födelsevikten hos det barn som ska födas och förebygger prematuritet.

3. Antikroppar som överförts från den gravida till fostret kan skydda det nyfödda barnet under de första levnadsmånaderna

Under graviditeten passerar antikropparna som har bildats av vaccinationen genom moderkakan till fostret. En aktiv överföring börjar i graviditetsvecka 17, ökar under den sista trimestern och blir allt snabbare mot slutet av graviditeten.

Till exempel kan barnet till en gravid som fått stelkrampsvaccin inte insjukna i stelkramp efter födseln.

Hos barn till dem som fått influensavaccin under graviditeten har man också konstaterat färre fall av influensa ända upp till sex månaders ålder och ett bra skydd mot situationer som kräver sjukhusvård.

Genom vaccination den gravida personen skyddas även spädbarnet. Antikropparna mot kikhosta som bildat hos den gravida överförs under graviditeten till barnet och skyddar den nyfödda speciellt under den mest känsliga tiden.

Om man vill skydda barnet med hjälp av antikroppar från den gravida är det mest fördelaktigt att vaccinera under den senare hälften av graviditeten. Om man väntar för länge kan det dock leda till att den gravida hinner få smittan före vaccinationen eller att skyddet inte hinner utvecklas innan barnet föds.

4. En person som har vaccinerats under graviditeten smittar inte det nyfödda barnet lika lätt som en person som var ovaccinerad under graviditeten

Vaccination av familjemedlemmar kan skydda den nyfödda. Därför erbjuds numera till exempel partnern och syskonen gratis influensavaccination.

Vaccinationsrekommendationer för gravida

Icke-levande vaccin och levande försvagade vaccin som getts under graviditeten har inte konstaterats orsaka allvarliga biverkningar hos den gravida eller fostret. Vaccinationsbeslutet bygger alltid på en jämförelse mellan uppskattade fördelar och nackdelar.

Icke-levande vaccin kan ges under graviditeten

Icke-levande vaccin kan ges under graviditeten om fördelarna anses vara större än nackdelarna.

Influensavaccin erbjuds för alla gravida oavsett hur långt graviditeten är gången. Vaccinationen kan skydda barnet både under graviditeten och efter födseln.
Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) erbjudss till alla gravida. Vaccinet skyddar spedbarnet mot kikhosta.
Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) kan ges under graviditeten om grundskyddet hos den gravida är otillräckligt och en dos av dtap-vaccinet inte räcker för att bygga upp skyddet.
Coronavirusvaccin rekommenderas till alla gravida. Vaccinetkan ges i vilket skede som helst av graviditeten. Graviditeten kan öka risken för att insjukna i allvarlig coronavirussjukdom.
Andra icke-levande vaccin kan ges under graviditeten om sjukdomsrisken är väsentlig.

Av försiktighetsskäl ges levande försvagade vaccin i allmänhet inte under graviditeten

Nästan alla nationella och internationella expertrekommendationer och -ställningstaganden anser att vaccination under graviditeten med vaccin som innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare är kontraindicerat.

Detta bygger på den teoretiska rädslan för att den sjukdomsalstrare som finns i vaccinet ska kunna smitta fostret och orsaka liknande oönskade effekter som den egentliga sjukdomsalstraren.

Situationer där riskbedömningen talar för vaccination av den gravida

Den gravida kan i onödan förbli utan vaccinationsskydd, trots en betydande sjukdomsrisk.

Vaccination kan rekommenderas till exempel om den gravida

exponeras för en allvarlig sjukdom, exempelvis hepatit B
löper risk att insjukna i allvarlig pneumokocksjukdom eller influensa
ska resa till ett område där hon löper en stor risk att insjukna i till exempel japansk encefalit, rabies eller hepatit A.

Den gravida kan även behöva vaccination när en epidemi råder eller hotar. Under polioepidemin år 1985 vaccinerades också gravida i Finland oavsett hur långt graviditeten var gången. Under pandemin år 2009 var gravida bland de första som fick influensavaccin.

Anvisningar för enskilda vaccin

Vaccin som rekommenderas under graviditeten

Kikhosta (icke-levande, ingår som en del av dtap-vaccinet)

Vaccinet edbjuds till alla gravida som inte fått dtap-vaccin under graviditeten. Spädbarnet får det bästa skyddet då vaccinet ges under graviditetsveckan 16-32. Vaccinet kan tas även under ett senare skede av graviditeten.
Kostnadsfritt inom det nationella vaccinationsprogrammet.

Läs mer:

Influensa (icke-levande)

Alla gravida oberoende av hur långt graviditeten är gången.
Kostnadsfritt inom det nationella vaccinationsprogrammet.

dT, dvs. difteri och stelkramp (icke-levande)

Om grundskyddet mot difteri och stelkramp helt saknas eller är otillräckligt.
För ovaccinerade ges en grundvaccinationsserie vid 0, 2 och 6 månader, varav en dos ges som ett dtap-vaccin mellan graviditetsvecka 16 och 32.

Coronavirus (icke-levande)

Vaccinet är avgiftsfritt för alla.
Gravida kan ta coronavaccinet i alla skeden av graviditeten.
Coronavaccination av gravida och ammande

Vaccin som i särskilda fall kan övervägas under graviditeten

Hepatit B (icke-levande)

Kostnadsfritt för riskgrupper som definieras i det nationella vaccinationsprogrammet
Vid blodigt nålstick eller annat olycksfall som klart ger upphov till risk för infektion
Vid resor som varar längre än 6 månader till områden med måttlig eller hög smittorisk
Kan också övervägas vid misstanke om att resmålet har bristfällig hygien vid medicinska ingrepp

Hepatit A (icke-levande)

Kostnadsfritt för riskgrupper som definieras i det nationella vaccinationsprogrammet
Vid resor till högriskområden

Hib (icke-levande)

Patienter vars mjälte avlägsnats och patienter med nedsatt mjältfunktion

Japansk encefalit (icke-levande)

Personer som vistas i mer än en månad på landsbygden i områden där sjukdomen förekommer (*)

Gula febern (levande, försvagat)

Personer som reser till områden där gula febern förekommer, framför allt utanför städer och i djungel- och savannområden (*)

Kolera (icke-levande)

Rekommenderas för personer som vistas i koleraområden med dålig hygien, till exempel flyktingläger eller motsvarande förhållanden (*)

Tyfoidfeber (icke-levande)

Kan övervägas för personer som vistas längre än ett par veckors semesterresa på landsbygden eller i småstäder utanför sedvanliga turistområden i sådana områden där sjukdomen förekommer i Asien, Afrika eller Sydamerika (*)

Meningokock (icke-levande, polysackarid eller konjugat)

Avgiftsfritt för patienter vars mjälte avlägsnats och patienter med nedsatt mjältfunktion samt för andra skilt specificerade riskgrupper
Personer som exponerats för meningokocksjukdom enligt den nationella rekommendationen
Personer som vistas i meningokockområden utanför turistområden (*)

Pneumokock (icke-levande, polysackarid eller konjugat)

Patienter vars mjälte avlägsnats och patienter med nedsatt mjältfunktion
Kostnadsfritt för riskgrupper som definieras i det nationella vaccinationsprogrammet