Vaccination av personer med neurologiska sjukdomar
Infektioner kan försvåra livet hos personer med neurologiska sjukdomar. I vissa fall kan de också göra att sjukdomen blir värre.
Man har varit rädd för att vaccinationer förvärrar vissa sjukdomar, till exempel MS-sjukdom. Forskningsrönen ger knappast stöd för denna rädsla. I och med att vaccinet skyddar mot infektion gör vaccinet snarare att risken för att sjukdomen ska förvärras minskar. Det är viktigt att komma ihåg den årliga influensavaccinationen till exempel för personer med neurologiska sjukdomar och tillstånd som försvårar andningen.
Neurologisk sjukdom eller tillstånd som stör andningen ökar risken för svår coronavirussjukdom. Personer med dessa sjukdomar hör till riskgrupperna för allvarlig COVID-19 sjukdom.
Vem hör till riskgrupperna för allvarlig Covid-19 sjukdomen?
Sidans innehåll
MS-sjukdom
Största delen av alla personer som insjuknat i MS-sjukdom (multipel skleros) är unga vuxna över 30 år. I allmänhet har de fått vaccinationerna i barndomen på normalt sätt. Infektioner, bland annat mononukleos, har konstaterats försvåra sjukdomen.
Tidigare misstänktes att också vacciner kan förvärra MS-sjukdom. Därför var strävan att endast ge absolut viktiga vacciner till MS-patienter, till exempel vaccin mot tetanus och difteri.
Evidensbaserad kunskap om vaccination av MS-patienter
Vid kontrollerade studier har man konstaterat att icke-levande vacciner eller MPR-vacciner inte leder till att sjukdomen bryter ut eller förvärras. Under senare tid har effekterna av dessa vaccinationer utretts både hos patienter med progredierande sjukdom och hos patienter med fluktuerande sjukdom.
I en liten vaccinationsstudie konstaterades förvärrad MS-sjukdom efter vaccination mot gula febern. Studien var inte kontrollerad och därför kunde man inte utesluta andra möjliga faktorer som kunnat förvärra sjukdomen, till exempel stress i samband med en resa.
Försiktighetsmått och kontraindikationer
- I MS-sjukdomens aktiva skede ska vaccination om möjligt undvikas. Syftet är att förhindra att immunsystemet ytterligare aktiveras.
- Under en behandling som försvagar immunsvaret, till exempel behandling med mitoxantron, får en MS-patient inte ges levande försvagade vacciner.
Det skydd som icke-levande vacciner ger kan förbli svagt under behandlingen.
Guillain-Barrés syndrom (GBS)
Polyradikulit, dvs. inflammation i nervrötterna, föregås i de flesta fall av en infektion i de övre luftvägarna eller tarmarna, ett kirurgiskt ingrepp eller en elakartad tumör. Till exempel en campylobacterinfektion kan utlösa symtomen. Vaccinationer har också misstänkts påverka uppkomsten av GBS. Guillain-Barrés syndrom har kraftigast kopplats till de vacciner mot svininfluensa som användes i USA på 1970-talet.
Vaccinet mot säsongsinfluensa minskar risken för GBS
I de omfattande epidemiologiska undersökningar som gjorts under de senaste åren har man konstaterat att risken för att insjukna i GBS är betydande efter en influensaliknande sjukdomsbild. De sedvanliga vaccinationerna mot säsongsinfluensa har inte varit förknippade med någon betydande sjukdomsrisk, tvärtom. I och med att vaccinet skyddar mot influensa minskar det risken för GBS.
I omfattande befolkningsundersökningar har man inte heller kunnat påvisa att vaccinationerna utlöser GBS. Till de vacciner som bedömts hör åtminstone vacciner mot hepatit A och B, stelkramp och difteri, MPR, meningokocker och rabies och oralt vaccin mot polio.
Risk för återfall i GBS och fortsatt vaccination
Risken för att senare på nytt insjukna efter en vaccination har i någon mån undersökts hos personer som haft Guillain-Barrés syndrom. Även om sjukdomen annars är ovanlig
- är risken för GBS klart förhöjd hos en person som tidigare haft sjukdomen
- har man varit rädd för att tidigare GBS som brutit ut inom 6 veckor efter en vaccination eventuellt kan upprepas, när personen får nya vaccindoser.
Forskningsrönen är fortfarande mycket begränsade. Trots det har USA beslutat rekommendera att personer som fått GBS-symtom inom 6 veckor efter en influensavaccination.
- inte längre automatiskt ska vaccineras mot influensa
- kan vaccineras efter övervägande, om risken för svår influensa är mycket betydande.
Myasteni (Myastenia gravis)
Myasteni är en sjukdom i kontakten mellan nerv och muskel vars symtom är muskeltrötthet och muskelsvaghet. Det är fråga om en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar mot sin egen vävnad.
Patienter med myasteni har tidvis uppmanats att undvika vacciner, eftersom man misstänkt att vacciner eventuellt kan påskynda sjukdomsförloppet. Det finns dock inga bevis för detta. I själva verket har förvärrad myasteni som krävt sjukhusvård förekommit i mindre utsträckning direkt efter en influensavaccination än vid andra tidpunkter.
Litteratur
MS-sjukdom
Kinnunen, E. Multippeliskleroosi-potilaan saa rokottaa. Duodecim 2001;117:2001–2002.
Farez, MF, Correale, J. Yellow fever vaccination and increased relapse rate in travelers with multiple sclerosis. Arch Neurol. 2011;68:1267–71.
Loebermann, M et al. Vaccination against infection in patients with multiple sclerosis. Nat Rev Neurol. 2012;8:143–151.
Agmon-Levin, N et al. Transverse myelitis and vaccines: a multi-analysis. Lupus 2009;18:1198–204.
Ahlgren, C et al. A population-based case-control study on viral infections and vaccinations and subsequent multiple sclerosis risk. Eur J Epidemiol. 2009(a);24:541–52.
Ahlgren, C et al. Multiple sclerosis incidence in the era of measles-mumps-rubella mass vaccinations. Acta Neurol Scand 2009(b);119:313–20.
Guillain-Barrés syndrom
Prevention and Control of Influenza with Vaccines. Recommendations of the Advisory Committee on Immunization Practices (ACIP), 2010. MMWR 2010; 59:1–62.
Baxter, R et al. Recurrent Guillain-Barre syndrome following vaccination. Clin Infect Dis. 2012 Mar;54:800–4.
Stowe, J et al. Investigation of the temporal association of Guillain - Barré syndrome with influenza vaccine and influenzalike illness using the United Kingdom General Practice Research Database. Am J Epidemiol 2009;169:382–8.
Pritchard, J et al. Risk of relapse of Guillain-Barré syndrome or chronic inflammatory demyelinating polyradiculoneuropathy following immunisation. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;73:348–9.
Hughes, RA et al. Immunization and risk of relapse of Guillain-Barré syndrome or chronic inflammatory demyelinating polyradiculoneuropathy. Muscle Nerve 1996;19:1230–1.
Kuitwaard, K et al. Initial symptoms, intercurrent events and long-term disability in GBS and CIDP. J Periph Nerv Syst 2009;14 Suppl:81–2.
Myastenia gravis
Zinman, L et al. Safety of influenza vaccination in patients with myasthenia gravis: a population-based study. Muscle Nerve 2009;40:947–51.
