Vilka biverkningar kan MPR-vaccinet ha?
- De levande, försvagade virusen i MPR-vaccinet förökar sig i kroppen. De aktiverar kroppens motståndskraft mot mässling, påssjuka och röda hund.
Risken för eventuella vaccinationsbiverkningar ska alltid vägas mot risken för att insjukna i själva sjukdomarna och de följdsjukdomar och komplikationer de kan leda till.
Mässling, påssjuka och röda hund är betydligt svårare än den lindriga infektion som uppstår efter en vaccination.
MPR-sjukdomarna kan orsaka allvarliga följdsjukdomar eller komplikationer. Risken för sådana allvarliga följder är mellan tio- och tusenfalt större efter en MPR-sjukdom än efter en vaccinering.
Symtom som påminner om MPR-sjukdomar
Efter vaccinationen får 5–15 procent av de vaccinerade lindriga MPR-sjukdomsliknande symtom, oftast efter den första vaccindosen.
Symtomen börjar inom 5–12 dygn efter vaccinationen och går vanligen över på några dagar eller veckor.
Vanliga symtom är
- feber, hosta, snuva eller röda ögon
- mässlings- eller röda hund-liknande utslag
- irritation, rastlöshet, huvudvärk
- lindrig ledvärk
- kortvarig lymfkörtelförstoring.
Följande mycket sällsynta symtom efter vaccination finns beskrivna:
- svullna öronspottkörtlar
- enstaka fall av testikelsvullnad.
Vanliga sjukdomsliknande symtom är inget hinder för fortsatt vaccinering. Biverkningar konstateras vanligen inte längre efter den andra vaccindosen.
Symtom av ledinflammationstyp är sällsynta, i synnerhet hos barn. I de nuvarande MPR-vaccinen ingår inte den rubellavirusstam som har förknippats med de beskrivna fallen av ledinflammation.
Mässling och påssjuka är förenade med betydande risker för hjärnhinneinflammation och hjärninflammation. Efter vaccination är allvarliga neurologiska komplikationer däremot ytterst sällsynta.
Krampanfall observeras vanligen i samband med feber efter vaccinationen. Risken för krampanfall är dock avsevärt större i samband med MPR-sjukdomarna.
Trombocytopeni dvs. brist på blodplättar
Låg halt av blodplättar kan ge blåmärken eller blödningar under huden.
Trombocytopeni relaterad till MPR-vaccination är ett sällsynt tillstånd som vanligen går över av sig själv. Det förekommer enligt de senaste forskningsrönen i 1 fall per 50 000 vaccinerade.
Risken för trombocytopeni är betydligt lägre efter en vaccination än efter mässling och röda hund. De barn som har fått trombocytopeni efter en vaccination har i många fall haft en samtidig infektion, som också den kan ha orsakat trombocytopenin.
Allergiska reaktioner
Allergiska reaktioner, inklusive anafylaxi, är mycket sällsynta efter en MPR-vaccination.
Kontraindikationer och försiktighetsåtgärder vid MPR-vaccination
Inget samband mellan autism och MPR-vaccin
Det finns inga belägg för att MPR-vaccin skulle orsaka autism. År 1998 lade en brittisk forskare fram teorin att det fanns ett samband mellan MPR-vaccin och autism. Forskarens utrednings baserades på uppgifter från åtta barn.
Vaccinets andel i uppkomsten av autism har sedan dess undersökts i omfattande nationella och internationella forskningsstudier.
Forskningsresultaten visar att det handlar om två separata händelser, vaccinering och autism, som av en slump har råkat infalla under samma åldersperiod.
I de flesta länder ges den första dosen MPR-vaccin vid 12–18 månader, då också de första symtomen på autism kan observeras.
Med dagens metoder kan man dock identifiera förändringar i hjärnan som tyder på autism redan vid 6–12 månaders ålder. Autismens uppkomstmekanismer är ännu inte fullt kända.
Litteratur
DeStefano F. ja Shimabukuro T. T. The MMR Vaccine and Autism. Annual Review of Virology 2019.
Hazlett H. C. et al. Early brain development in infants at high risk for autism spectrum disorder. Nature 2017.
Hviid A. et al. Measles, Mumps, Rubella Vaccination and Autism. Annals of Internal Medicine 2019.
