Vaccin mot fågelinfluensa

Vem får vaccinet mot fågelinfluensa

Vaccinet mot fågelinfluensa är gratis för personer som fyllt 18 år och som på grund av sitt arbete eller andra omständigheter löper en större risk att insjukna i fågelinfluensa.

Vaccinet ges till

• anställda på pälsdjursfarmer, pälsdjursuppfödare och deras familjemedlemmar
• anställda på fjäderfägårdar, personer som uppföder fjäderfä och deras familjemedlemmar
• ägare av hobbyhönsgårdar och deras familjemedlemmar
• veterinärer som arbetar med pälsdjur, fjäderfä eller vilda fåglar
• personer som deltar i hantering och bortskaffande av sjuka och döda fåglar eller djur eller rengöring av gårdar, till exempel de som arbetar på anläggningar för behandling av animaliska biprodukter
• personer som ringmärker fåglar
• personer som arbetar på fågelreservat där vilda fåglar vårdas
• personal på husdjursgårdar och fågelparker
• laboratoriearbetare som hanterar fågelinfluensavirus eller prover som kan innehålla viruset
• viltvårdare som hanterar fåglar
• närkontakter till misstänkta eller bekräftade fall av fågelinfluensa

Risken för fågelinfluensa gäller anläggningar och djurutrymmen där produktionsdjuret eller det djur eller den fågel som behandlas kan komma i kontakt med vilda fåglar eller deras avföring. Om det inte finns någon kontakt med vilda fåglar är det inte nödvändigt att vaccinera personalen.

Vaccinationer ges huvudsakligen av välfärdsområdena och i vissa fall av företagshälsovården.

Vilket vaccin används och vad innehåller det?

I Finland används Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus -vaccin.

• Vaccinet innehåller inga levande sjukdomsalstrare.
• Den aktiva substansen är ytantigen av fågelinfluensaviruset. Vaccinet använder en A/Astrakhan/3212/2020 (H5N8)-liknande stam.
• Vaccinet innehåller skvalenbaserad adjuvans, d.v.s.  förstärkningsämnet MF59C.1. Förstärkningsämnet innehåller också en liten mängd polysorbat 80. 
• Hjälpämnen är salter och renat vatten.
• Vaccinet innehåller inga konserveringsmedel.
• Vaccinet kan innehålla fösvinnande små spårrester av äggprotein, ovalbumin, neomycin, kanamycin, formaldehyd och hydrokortison som används i tillverkningsprocessen.

Mer information om Zoonotic Influenza Vaccine Seqirus -vaccin (pdf 433 kb, EMA) 

Vaccinet distribueras färdigt att användas. Skaka försiktigt före användning. Se vaccinförpackningen för närmare anvisningar om hur du bereder vaccinet för användning. 
 

Dosering och vaccinationsschema

Vaccindosen är 0,5 ml.

Vaccinationsserien innehåller 2 doser. Den andra dosen ges tidigast 3 veckor efter den första dosen. Dosintervallen kan dock vara klart längre än så.

För att uppnå tillräckligt skydd är det bra att ta båda doserna innan arbetsuppgifter som innebär risk för smitta påbörjas.

Observera:

• Om en person tidigare har fått två doser vaccin behövs nu ingen boosterdos.
• Om en person tidigare har fått endast en dos vaccin, ges nu en andra dos. 

Vaccinationsanvisningar

Vaccinet ges intramuskulärt (IM).

• Val av plats för injicering och val av nål då vaccinationen ges i deltamuskeln 
• Intramuskulär vaccination av vuxna 

Vaccinet får inte ges under huden (subcutant).

Vaccinet kan ges samtidigt med andra vaccin eller med vilket tidsintervall som helst jämfört med andra vacciner.

Vilka är vaccinets kontraindikationer och försiktighetsåtgärder?

Än så länge finns det knappt med forskningsdata om vaccinering av personer under 18 år. I studier med ett liknande vaccin observerades inte hos personer under 18 år biverkningar som skiljde sig från biverkningar hos vuxna. 

Vaccinets effekt hos personer under 18 år har inte utvärderats. 

Vaccination av barn i åldern 6 månader till 17 år bör endast i undantagsfall övervägas efter en individuell bedömning. Vid bedömningen bör man beakta risken för smitta och allvarlig sjukdom för den som ska vaccineras samt de eventuella riskerna i samband med vaccinationen.

För närvarande finns det inte tillräckligt med forskningsdata om användningen av vaccinet under graviditet och amning. Vaccination av gravida kvinnor bör endast övervägas om nyttan klart överstiger de potentiella riskerna.

Vaccinet får inte ges till en person som har fått en anafylaktisk reaktion av en tidigare dos av vaccinet eller på något av vaccinets beståndsdelar.
Anafylaxi

Vaccinet innehåller förvinnande små mängder äggprotein. Vaccination av en allvarligt allergisk person bör endast övervägas om nytta klart överväger riskerna med vaccination.
Vaccination av personer med äggallergi 

Allergi mot formaldehyd hindrar i allmänhet inte vaccinering. Vaccinet kan innehålla mycket små spårmängder av formaldehyd. Allergi mot formaldehyd yttrar sig vanligtvis som ett fördröjt lokalt irritationssymptom på huden. Det ökar inte risken för anafylaktiska reaktioner hos den vaccinerade personen.
Vaccination av personer som är allergiska mot formaldehyd 

Personer som är överkänsliga för antibiotika kan vanligtvis vaccineras, även om rester av antibiotika nämns i produktresumén.
Vaccination av personer med allergi mot antibiotika  

Skjut upp vaccinationen om den som ska vaccineras har feber eller en infektion med feber.

• Vilka är kontraindikationerna och försiktighetsåtgärderna vid vaccination?
• Vad utgör inte hinder för vaccination? 

Vilka fördelar har vaccinet mot fågelinfluensa?

Vaccinet ger skydd mot A-influensavirusets undertyper H5 som nu cirkulerar. Viruset kan orsaka allvarliga luftvägsinfektioner hos människor, såsom lunginflammation och akut andningssvikt (ARDS).

För att bekämpa en ny pandemi är det viktigt att förebygga fågelinfluensainfektioner hos människor. 

Innan försäljningstillståndet gjordes en bedömning av vaccinets effekt baserat på djurförsök och studier med ett liknande H5N1-vaccin. Beroende på studien gav två vaccindoser ett tillräckligt antikroppssvar hos 64–90 procent av de undersökta personerna. En finsk studie av THL med det aktuella H5N1-vaccinet bekräftade dessa fynd. Enligt THL:s studie producerade en vaccindos tillräckliga antikroppsnivåer hos ungefär hälften av de tidigare ovaccinerade för att ge skydd mot sjukdom orsakad av fågelinfluensa. Hos majoriteten producerade två doser tillräckligt skydd. Resultaten tyder på att vaccinet ger skydd mot de nu cirkulerande fågelinfluensavirusen. Hos personer som tidigare fått en eller flera doser av fågelinfluensavaccinet producerade redan en dos höga nivåer av neutraliserande antikroppar, och en andra dos ökade inte längre antikroppsnivåerna. Detta tyder på att tidigare fågelinfluensavacciner har producerat minnesceller som känner igen olika fågelinfluensavirus och som varar länge. 

Undersökning: Vaccin mot fågelinfluensa ger skydd mot de fågelinfluensavirus som nu cirkulerar

Den här applikationen är inte synlig för användare ännu
Välj webbinnehåll och gör det synligt
Undersökning: Vaccin mot fågelinfluensa ger skydd mot de fågelinfluensavirus som nu cirkulerar
Utgivningsdatum13.2.2025
Enligt en färsk undersökning av THL skyddar fågelinfluensavaccinet mot sjukdom som orsakas av de fågelinfluensavirus som cirkulerar för närvarande. I Finland har vaccin mot fågelinfluensa erbjudits sedan sommaren 2024 till yrkesgrupper som löper förhöjd risk för sjukdomen, såsom personer som arbetar med pälsdjur och fjäderfä.

I en undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvärderas immuniteten som vaccinet mot fågelinfluensa producerar hos personer som hör till vaccinets målgrupp.

Vaccinationerna mot fågelinfluensa inleddes sommaren 2024 för personer som arbetar i yrken med hög risk, såsom arbetstagare på pälsfarmer och fjäderfägårdar, personer som ringmärker fåglar, veterinärer och laboratoriearbetare.

Dessa erbjöds ett vaccinpreparat som fått försäljningstillstånd av Europeiska läkemedelsmyndigheten och som förväntades ge skydd mot de fågelinfluensavirus som cirkulerat i Finland och Europa 2023 och 2024.

År 2023 orsakade det högpatogena fågelinfluensaviruset (H5N1) omfattande sjukdomsutbrott i Finland, som spred sig från vilda fåglar till pälsfarmer. Under sjukdomsutbrotten exponerades flera personer som varit i kontakt med smittade djur för viruset som kan orsaka en allvarlig sjukdom hos människan.

Samma virus har orsakat omfattande utbrott av sjukdomen hos fjäderfä på olika håll i världen och hos mjölkboskap i USA. I samband med sjukdomsutbrotten konstaterades ett exceptionellt stort antal infektioner hos människor år 2024.

Serie med två vacciner producerade antikroppar som skyddar mot fågelinfluensa
Den vaccinserie som erbjöds personer med förhöjd risk för fågelinfluensa bestod av två vaccindoser som rekommenderades att ges med minst tre veckors intervall. Enligt uppgifterna i THL:s vaccinationsregister hade 516 personer fått minst en och 444 personer två doser vaccin före utgången av januari 2025.

I THL:s undersökning deltog 39 personer som gav prover för undersökning av antikroppar före vaccinationen samt efter den första och andra vaccindosen. En del av deltagarna i undersökningen (n=9) hade fått vaccin mot fågelinfluensa även under tidigare år.

Enligt undersökningen producerade vaccinet neutraliserande antikroppar som kände igen vaccinviruset lika väl som fågelinfluensavirus som orsakat sjukdomsutbrott och som förekom på pälsfarmer i Finland 2023 och på mjölkgårdar i USA 2024.

En vaccindos hos cirka hälften av de tidigare ovaccinerade och två vaccindoser hos majoriteten producerade antikroppar som beräknas skydda mot sjukdom som orsakas av fågelinfluensavirus. Resultaten tyder på att vaccinet erbjuder skydd mot de fågelinfluensavirus som cirkulerar idag.

Hos personer som redan tidigare år hade fått ett eller flera vaccin mot fågelinfluensa producerade redan en dos höga mängder neutraliserande antikroppar. Den andra vaccindosen ökade inte längre mängden antikroppar.

Observationen visar att tidigare vaccin mot fågelinfluensa har producerat minnesceller som känner igen olika fågelinfluensavirus och som bevaras länge.

"Även om det vaccinpreparat som nu används i Finland är skräddarsytt för den nuvarande epidemisituationen, kan vaccinationen producera långlivade minnesceller och därmed också långvarigt skydd mot olika fågelinfluensavirus", säger Merit Melin, forskningschef vid THL.

I undersökningen bedöms också den cellmedierade immuniteten som fågelinfluensavaccinet producerar samt hur immuniteten bevaras hos de vaccinerade. Fler deltagare rekryteras till undersökningen från de målgrupper för vilka THL rekommenderar vaccin mot fågelinfluensa i vår i god tid före fåglarnas vårflyttning från de europeiska epidemiområdena. Vaccinets målgrupper förblir i huvudsak desamma som tidigare.

Undersökningen har genomförts i samarbete med Livsmedelsverket, Åbo universitet, det nederländska Erasmus-universitetet, HUS Diagnostikcentrum och välfärdsområdenas laboratoriecentraler.

Fågelinfluensa hos människor är sällsynt, men smittan hos djur ökar i Europa 
Att människor smittas av fågelinfluensavirus är sällsynt, men om så sker kan det orsaka en mycket allvarlig sjukdom.

Fågelinfluensaläget i Finland var lugnt i fjol. I Mellaneuropa ökade dock sjukdomsutbrotten hos vilda fåglar och fjäderfä under hösten 2024. I år har Livsmedelsverket rapporterat om ett fall av fågelinfluensa i Finland.

I och med vårflyttningen väntas smittan öka även bland vilda fåglar i Finland. Om viruset sprids till djur på farmer ökar också risken för att människor exponeras.

Undersökning: Vaccin mot fågelinfluensa ger skydd mot de fågelinfluensavirus som nu cirkulerar

Mer information : Liedes et al. Inactivated Zoonotic Influenza A(H5N8) Vaccine Induces Robust Antibody Responses Against Recent Highly Pathogenic Avian Influenza Clade 2.3.4.4b A(H5N1) Viruses

Vilka biverkningar kan vaccinet ha?

Uppskattningarna av biverkningarna baserar sig på säkerhetsstudier med ett liknande H5N1-influensavaccin som gjort innan vaccinet fick försäljningstillstånd. Enligt finsk användarerfarenhet har de rapporterade biverkningarna varit av förväntad typ.

Lokala symtom som svullnad, rodnad eller smärta vid injektionsstället kan förekomma efter vaccination inom några dagar efter vaccinationen.
Lokala symtom i den vaccinerade kroppsdelen

Den vaccinerade kan också få allmänna symtom som feber, huvudvärk, muskel- och ledvärk, trötthet eller illamående. 

Lokala reaktioner och övergående allmänna symtom kan behandlas med febernedsättande och smärtstillande medel.  Lokala eller allmänna symtom hindrar inte fortsatt vaccination.

Eftersom adjuvansen, dvs. förstärkningsämnet, förbättrar vaccinets skyddseffekt, det vill säga ökar vaccinets immunogenicitet, kan det också förstärka de lokala och allmänna symtomen som uppstår efter vaccinationen. Ett vaccin som innehåller adjuvans kan till exempel orsaka mer feberreaktioner. Vaccinationer av arbetstagare på samma arbetsplats kan göras stegvis så att eventuell frånvaro inte stör arbetsuppgifterna.

Sällsynta biverkningar 

Allvarliga biverkningar såsom allvarlig allergisk reaktion, anafylaxi, är mycket sällsynta.
Anafylaxi

Mycket sällsynta neurologiska, samt hud- och blodkärlsrelaterade biverkningar har observerats efter vaccination med befintliga fågelinfluensaliknande H1N1-pandemivacciner och vacciner mot säsongsinfluensa. Dylika biverkningar har bland annat varit störningar i nervsystemet ( t.ex. stickningar), generaliserade hudreaktioner (t.ex. angioödem), lågt antal blodplättar och vaskulit. Mera information om dessa finns i bipackssedeln.

Dessa biverkningar har inte observerats med det vaccin som för närvarande används. Vaccintillverkaren nämner dessa biverkningar i vaccinets produktresumé och bipackssedel. Det är möjligt att dylika mycket sällsynta biverkningar även observeras hos Zoonotic Influenze Vaccine Seqirus-vaccinet, när vaccinet ges till en stor grupp människor.

Mera information om sällsynta biverkningar hittas i produktresumén och bipackssedeln (pdf 433 kb, EMA). 

Vi har gjort en broschyr för personer som har fått vaccin mot fågelinfluensa. Broschyren finns på nätet och kan skrivas ut.
Broschyr om vaccin mot fågelinfluensa (på finska)