Vanliga frågor om MPR-vaccinationer

Sidans innehåll 

Allmänt om MPR-vaccinationer

Finns det separata vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund tillgängliga?

Nej. I Finland används ett MPR-vaccin som skyddar mot alla tre sjukdomar. 

Det finns tydliga bevis för att MPR-kombinationsvaccinen är bäst för barnet och därför har nästan alla västländer infört dem i sitt nationella vaccinationsprogram. 

De är säkra, skyddar mot tre sjukdomar och kräver endast två injektioner fram till skolåldern. 

Om vaccinen gavs separat skulle det behövas sammanlagt sex injektioner. Det innebär en större risk för att barnet hinner insjukna i någon av sjukdomarna och sprida den vidare innan man har gett alla vaccinationer. 

Det finns också bevis för att enskilda vaccin inte förbättrar vaccinationstäckningen, utan tvärtom.

Kan man ta MPR-vaccinet om man är mycket allergisk mot ägg?

Ja. Vaccinet framställs i cellkultur från kycklingembryo, inte i ägg. På grund av framställningssättet innehåller vaccinet inte betydande mängder ovalbumin.

Klienten har tidigare fått två doser Triviraten-vaccin på grund av äggallergi. Triviraten drogs bort från marknaden på grund av att komponenten mot påssjuka var svag. Har personen ett tillräckligt skydd mot påssjuka?

Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att alla de som fått en eller två doser Triviraten-vaccin ska få en extra dos MPR-vaccin för att säkerställa skyddet mot påssjuka. Klienten ges därför en ytterligare MPR-dos.

En person har fått Triviraten-vaccin vid 1,5 års ålder, men vid 6 års ålder en vanlig MPR-dos. Ska personen få en extra dos MPR-vaccin?

Ja, eftersom rekommendationen är att alla de som fått en eller två doser Triviraten-vaccin ska få en extra dos MPR-vaccin.

Innehåller MPR-vaccinet beståndsdelar som kommer från gris?

Priorix-vaccinet innehåller inte gelatin. 

M-M-RVAXPRO-vaccinet innehåller gelatin som härstammar från gris. Det gelatin som finns i vaccinet har renats noggrant. Dessutom har det spjälkats upp så att det inte längre påminner exempelvis om det gelatin som används i livsmedel. 

Dna från gris har inte kunnat påvisas ens genom ytterst noggrann analys av till exempel vaccinet mot influensa som ges i form av nässpray.

Världshälsoorganisationen WHO sammankallade mer än 100 lärda inom islam för att bland annat diskutera betydelsen av det gelatin som finns i vaccin. Med stöd av mötet har Världshälsoorganisationen WHO konstaterat att gelatinet är så renat och modifierat att det har förlorat kopplingen till gris. Enligt WHO passar de vaccin som innehåller gelatin också personer inom islam. 

Vissa vuxna och barn över 6 år har endast fått en dos MPR-vaccin. Ska de få en andra dos?

Ja, de bör få en andra dos. Den andra dosen förbättrar vaccinationsskyddet.

Rekommendationen är att det ska gå minst 6 månader mellan de två doserna. Med tanke på effekten ska det helst gå 2–3 år mellan dem.

Orsakar MPR-vaccinet autism?

Nej. Uppståndelsen i slutet av 1990-talet har i flera studier påvisats vara ogrundad. 

Till exempel en dansk studie, som omfattade mer än 500 000 barn, samkörde uppgifter om alla barns MPR-vaccinationer och autismdiagnoser ur hälso- och sjukvårdens register Autism förekom lika ofta hos både vaccinerade och ovaccinerade barn.

Under 2000-talet har också många andra studier offentliggjorts som visat att MPR-vaccinationerna inte har någon koppling till autism.

Om MPR-vaccinationer av barn

Kan de tre olika vaccinen som ges vid ettårsgranskningen medföra en alltför stor belastning för barnets kropp?

Barnets kropp tål att bli vaccinerad med flera vaccin samtidigt. Även vid tre månaders ålder får barnet i normala fall tre vaccindoser på en och samma gång vid rådgivningen.

För att skydda barnet är det viktigt att det femvalenta vaccinet, pneumokockkonjugatvaccinet och MPR-vaccinet ges i rätt tid. Det rekommenderas inte att man flyttar vaccinationerna. Då tar det längre tid innan ett tillräckligt vaccinationsskydd har byggts upp. 

Var injiceras MPR-vaccinet? En ettåring vaccineras ju i bägge låren på rådgivningen.

MPR-vaccinet kan ges i överarmen.

Ett sjuårigt barn har inte alls fått MPR-vaccin. Behöver barnet få MPR-vaccin i det här skedet?

Vaccin rekommenderas för alla som inte har fått vaccinet och inte heller har haft MPR-sjukdomarna. 

Barnet ges nu den första dosen MPR-vaccin och efter två år ges den andra dosen.

Kan MPR-vaccin ges till ett barn som har vattkoppor?

Rekommendationen är att vaccinationen flyttas fram. Vaccinet kan ges när barnet har tillfrisknat.

En sexårig pojke har inte fått den andra dosen MPR-vaccin, eftersom han fick lymfkörtelsvullnad och utslag på hela kroppen efter den första dosen. Kan han få en andra dos?

Ja. Det är fråga om en typisk och vanlig reaktion efter den första MPR-dosen: lindriga utslag som påminner om mässling och förstorade lymfkörtlar. Symtomen är inte att vänta efter den andra dosen.

Barnet fick feber efter MPR-vaccinationen. Kan jag ge febernedsättande läkemedel utan att vaccinets effekt försämras?

Febernedsättande läkemedel kan ges och det är också att rekommendera för att barnet ska må bättre. Läkemedlet påverkar inte vaccinets effekt.

Efter den första MPR-vaccinationen fick barnet 39,4 grader feber och var rastlöst. Kan barnet få en andra MPR-dos?

Dessa personer kan vaccineras. Feber 5–12 dygn efter den första MPR-dosen är en normal reaktion. Sådana reaktioner är ytterst ovanliga efter den andra dosen.

Efter den första MPR-vaccinationen fick pojken ledsymtom och hög feber. Kan han få den andra dosen?

Ja. Sådana symtom kan förekomma efter den första MPR-dosen och är ofarliga. Efter den andra vaccindosen förekommer vanligen inga reaktioner.

Barnet fick MPR-vaccin och insjuknade ungefär ett år senare i idiopatisk trombocytopeni (ITP). Kan barnet ges MPR-vaccin vid 6 års ålder?

MPR-vaccinationen har ansetts vara förknippad med trombocytopeni, dvs. brist på blodplättar. Studier har visat på cirka 1 fall per 50 000 vaccinerade.

En finländsk studie har visat att trombocytopeni i det fallet uppkommer senast två månader efter vaccinationen. Risken för trombocytopeni är minst tiofaldig efter genomgången mässling eller röda hund. 

I det här fallet har det gått så lång tid mellan vaccinationen och symtomen att vaccinet inte kunnat vara orsaken till trombocytopenin. Därför kan barnet få den andra MPR-dosen.

Det finns skäl att misstänka ett samband mellan en vaccination och ITP, om det gått mindre än 6–8 veckor sedan MPR-vaccinationen. Om personen har insjuknat inom 6 veckor efter den första MPR-dosen, är det viktigt att noggrant överväga om en andra dos ska ges. 

Något absolut hinder för fortsatt vaccination finns dock inte. Vanligen är nyttan av ett vaccinationsskydd mot mässling och röda hund större än risken för att trombocytopenin återkommer.

Ett sexårigt barn fick nyss MPR-vaccinet. Barnet hade haft vattkoppor som brutit ut för en och en halv vecka sedan. Efter vaccinationen blev barnet mycket blekt. Är det farligt?

Vaccinationen i sig kan orsaka övergående illamående framför allt hos barn i den aktuella åldern. Det beskrivna symtomet är övergående och ofarligt.

Finns det MPR-vaccin för barn med vankomycinallergi?

Det vanliga MPR-vaccinet kan ges till barnet. Vaccinet innehåller inte vankomycin. Vaccinets konserveringsmedel är neomycin som i det här fallet inte utgör ett hinder för vaccination.

Ett sexårigt barn har fått MPR-vaccin. Hälsovårdaren märker att barnet har fått gammaglobulin en månad tidigare. Är det till skada?

Gammaglobulin eller blodtransfusion kan neutralisera mässling-, påssjuke- och rubellavirus, vilket gör att skyddet kan bli svagare än normalt. Det borde ha gått minst 3 månader sedan gammaglobulinet. 

Rekommendationen är att barnet får ytterligare en MPR-dos efter 2–3 år.

En skolelev som flyttat från utlandet har fått vaccin mot mässling och påssjuka i sitt ursprungsland. Behöver eleven MPR-vaccin?

Trots tidigare vaccinationer ges två MPR-doser med 2–3 års mellanrum. Utan dessa MPR-doser har barnet inget skydd mot röda hund. 

Extra vaccin är inte till skada för barnet.

Ett invandrarbarn har fått två doser vaccin mot mässling i sitt hemland och en dos MPR-vaccin i Finland. Behöver barnet en andra MPR-dos?

Ja. Den andra MPR-dosen stärker skyddet mot alla tre sjukdomar. 

Rekommendationen är att barnet får två doser, trots tidigare genomgångna sjukdomar och givna enskilda vaccinkomponenter.

Barnet har fått två MPR-doser i Tyskland vid 14 och 18 månaders ålder. Ska barnet få en tredje dos?

Den tredje dosen ges enligt normalt vaccinationsschema, dvs. vid 6 års ålder. MPR-doserna har getts så nära inpå varandra att det inte garanterar ett långvarigt skydd. 

Tiden mellan två MPR-vaccinationer ska vara minst ett halvt år, men helst 2–3 år.

Kan barnet till en förälder som fått benmärgstransplantation vaccineras med MPR-vaccin?

MPR-vaccinet kan ges på normalt sätt. Det har inte konstaterats att vaccinerade personer sprider mässling- eller påssjukevirus till mottagliga i sin närhet.

Rubellavirus utsöndras i svalget 7–28 dagar efter vaccinationen. Smitta har dock enbart förekommit i ett enda fall, där rubellavirus överfördes från en vaccinerad ammande mamma till det nyfödda barnet.

Om MPR-vaccinationer av vuxna

Kan man ta MPR-vaccinet, om man tror sig ha haft mässling som barn?

Ja. Vaccinationen är inte till skada, fastän man redan har haft sjukdomen. 

Lönar det sig att genom blodprov testa om en person haft mässling?

Nej. Mässling är en mycket smittsam sjukdom och nästan alla insjuknade i mässling innan vaccinationen togs in i det nationella vaccinationsprogrammet. 

De som har en minnesbild av sjukdomen, har säkert haft den. Personer som inte kommer ihåg eller vet om de haft mässling, bör ta vaccinet.

Framför allt bland personer födda 1965–1975 kan det finnas sådana som har ett bristfälligt skydd, eftersom de inte hunnit få sjukdomen innan den utrotades tack vare vaccinaionerna under 1980-talet. Det är inte heller säkert att de har fått två doser vaccin mot mässling.

En nioårig pojke har påssjuka som bekräftats serologiskt. Symtomen började för fyra dagar sedan och hälsovårdaren överväger att vaccinera pappan. Den omkring 30-åriga pappan har enligt uppgifter inte fått MPR-vaccin.

Det lönar sig att vaccinera pappan. Rekommendationen är att han får två doser med två års mellanrum. 

I det här fallet hinner vaccinet inte skydda honom mot en eventuell smitta. 

THL:s expertlaboratorium vill ha information om alla fall av misstänkt smitta och gör antikroppsbestämningar och molekylärgenetiska analyser av insända blod- och svalgprov.

Om MPR-vaccinationer av gravida kvinnor

Kan MPR-vaccin ges till kvinnor som planerar en graviditet?

Ja. Det är viktigt att förebygga graviditet under 1–3 månader efter vaccinationen.

En kvinna som planerar en graviditet överväger att ta en andra dos MPR-vaccin. Behövs två doser för att få ett skydd?

Också vuxna rekommenderas två doser, om de inte har haft MPR-sjukdomarna. Om det inte gått tillräckligt lång tid från den första MPR-dosen, kan den andra dosen också ges efter graviditeten.

En gravid kvinna planerar att resa till ett land där det förekommer mässling. Vad ska man göra om det inte är helt säkert att kvinnan har vaccinerats?

I Finland har personer födda 1975 och senare i vanliga fall fått åtminstone en dos vaccin mot mässling. 

Vaccinationsuppgifterna borde finnas på det egna vaccinationskortet. Det går också att fråga efter de egna vaccinationsuppgifterna till exempel vid hälsovårdscentralen, skol- och studerandehälsovården, företagshälsovården och privata vårdplatser.

Om en gravid kvinna inte har fått två MPR-doser och inte har haft mässling, påssjuka och röda hund, har hon inget skydd mot dessa sjukdomar. 

Eftersom MPR-vaccinet innehåller levande försvagade sjukdomsalstrare, får vaccinet inte ges under graviditeten. Detta bygger på den teoretiska rädsla för att den sjukdomsalstrare som finns i vaccinet ska kunna orsaka liknande nackdelar som den egentliga sjukdomsalstraren. 

Vaccinationsskyddet kompletteras först efter förlossningen.

Hur ska man göra i en exponeringssituation?

THL har gjort upp särskilda anvisningar för situationer där mässling eller påssjuka förekommer.
Anvisning om bekämpningsåtgärder i samband med fall av mässling

Personen vaccinerades mot mässling som 3-åring år 1975 och år 2003 gavs MPR-vaccinet. Hurdant var mässlingsvaccinet och är skyddet tillräckligt när personen misstänks ha exponerats för mässling?

Tidigare användes separata vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. 
Barn började vaccineras mot mässling först år 1975 genom ett separat vaccin mot mässling. Vaccinet erbjöds alla 1-åringar vid rådgivningen. 

Också barn i andra åldrar, dock under 7 år, vaccinerades åren 1975–1981 ända fram till det att man år 1982 övergick till MPR-vaccinet som skyddar mot alla tre sjukdomar.

Personen i fråga har ett skydd mot mässling genom att ha fått två vaccindoser. Däremot kan skyddet mot påssjuka och röda hund vara bristfälligt. Personen bör därför få en MPR-vaccination. 

En person född 1978 vet inte om hon har haft mässling eller vaccinerats mot det. Ska hon under graviditeten få immunglobulin då det redan gått 13 dygn sedan hon exponerats för mässling?

Immunglobulin ges inte, eftersom det gått mer än 7 dygn sedan exponeringen. Inte heller MPR-vaccin ges, eftersom kvinnan är gravid.

Personer födda 1978 har sannolikt tillräckliga vaccinationer, om inte föräldrarna av någon anledning särskilt har förbjudit MPR-vaccination. 

På basis av födelseåret kan man bedöma att kvinnan först fått ett monovalent vaccin, dvs. ett separat vaccin mot mässling. Det är sannolikt att hon också fått en dos MPR-vaccin. Därför torde hon ha ett tillräckligt skydd.

Den gravida kvinnan kan också själv begära uppgifter om vaccinationer i barndomen av kommunens hälsovårdscentral i det område där hon bott som barn. Om skyddet är otillräckligt bör hon få MPR-vaccin efter graviditeten.

Ett nio månader gammalt barn bodde med sin familj på en lägergård där det samtidigt fanns en person med mässling. Barnet har tidigare fått MPR-vaccin vid 6 månaders ålder på grund av en utlandsresa. Hur ska vi gå till väga nu när det redan gått 1,5 veckor sedan den eventuella exponeringen?

Eftersom det gått mindre än 6 månader sedan barnets MPR-vaccination behövs ingen ny dos. Inte heller immunglobulin behövs, eftersom barnet har fått MPR-vaccin. 

Be familjen ta kontakt med hälsovårdscentralen om barnet inom tre veckor efter exponeringen får symtom som tyder på mässling, så att prov kan tas. Kom också ihåg att kontrollera de övriga familjemedlemmarnas skydd mot mässling.

Eftersom barnet har fått sin första MPR-dos före 11 månaders ålder, behöver barnet ytterligare MPR-doser vid 12–18 månaders ålder och 6 års ålder.

Familjen besökte ett ställe där det samtidigt fanns en person som spred mässlingsmitta. Familjen har ett barn som fyllt 5 år, ett barn som är 3 år och ett barn som är 1 år och 4 månader. Alla barn har fått en MPR-dos vid ungefär ett års ålder. Ska barnen nu få en andra MPR-dos?

Femåringen och treåringen ska få MPR-vaccin, eftersom det gått mer än 6 månader sedan föregående MPR-dos. Den yngsta behöver ingen vaccination, eftersom det gått mindre än 6 månader sedan föregående MPR-dos.

Kan en person som inte har fått MPR-vaccin ges gammaglobulin mot mässling efter exponering?

Gammaglobulin kan användas hos riskgrupper för att förebygga mässling efter exponering. Det ska ges senast 5–6 dygn efter exponeringen. Det kan lindra eller förhindra sjukdomen.

När en person som exponerats vaccineras, hur kan man då bedöma om eventuella symtom beror på vaccinet eller smittan?

Efter den första MPR-vaccinationen får cirka 5–15 procent av de vaccinerade lindriga symtom som påminner om sjukdomen. Symtomen uppkommer vanligen cirka 5–12 dygn efter vaccinationen. Efter den andra MPR-dosen förekommer vanligen inga symtom.

Om en person som exponerats får MPR-vaccin och under sjukdomens inkubationstid får symtom som tyder på mässling, tas laboratorieprov. 

Vanligen kan man genom laboratorieundersökningar klarlägga om det är fråga om en sjukdom som orsakats av det egentliga cirkulerande mässlingviruset.

Varför ges den andra dosen MPR-vaccin ibland redan efter 6 månader från den första till personer som exponerats för mässling?

Mässling hör till de mest smittsamma sjukdomarna och därför försöker man noggrant hindra att den sprids. Även om befolkningen har vaccinerats i stor utsträckning, finns det alltid personer som av någon orsak saknar skydd mot mässling. Sjukdomen sprider sig lätt bland dem.

Ett utmärkt skydd mot mässling nås efter två vaccinationer och de som fått endast en vaccindos vaccineras därför på nytt vid exponering. Då ges MPR-vaccin, om det har gått mer än 6 månader sedan föregående dos.

Frågor om turism och MPR-vaccinationer

Det globala epidemiläget för mässling och röda hund (Resenärens hälsoguide, på finska)

I Finland har några fall av mässling konstaterats, och enligt nyheterna verkar de höra till samma smittkedja. På grund av dessa fall ringer en mamma till rådgivningen och frågar om familjens barn, varav det ena är 11 månader gammalt och det andra fem år gammalt, behöver få MPR-vaccin. Familjen ska åka på semester till det område där fallen av mässling konstaterats.

THL eller de som lokalt ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar följer upp situationen. Barnens vaccinationer behöver inte tidigareläggas, om inte SHM eller THL har gett andra anvisningar. Kom också ihåg att kontrollera de övriga familjemedlemmarnas skydd.

Familjen har planerat en två veckor lång resa med ett barn som är under 6 månader. Kan barnet få MPR-vaccin före resan?

MPR-vaccinet rekommenderas inte för barn som är under 6 månader, eftersom det inte finns vetenskapliga studier på vaccinets effekt och säkerhet på så små barn.

Familjen bör överväga om man överhuvudtaget bör resa med ett barn under 6 månader till ett land där det förekommer en omfattande mässlingsepidemi eller där det kontinuerligt förekommer fall av mässling. 

Moderns antikroppar, som hon erhållit från vaccination eller genomgången sjukdom, skyddar barnet under de första månaderna. Hur länge skyddet varar är svårt att säga, för det är individuellt. 

Det finns inga säkra uppgifter om amningens skyddande effekt mot mässling.

När bör man överväga MPR-vaccination av ett spädbarn som är 6 månader gammalt?

Beslutet påverkas av resmålet och vistelsens karaktär. Man bör överväga vaccination om man reser för en längre vistelse eller flyttar till ett land där det kontinuerligt förekommer mässling.

Risken att insjukna i mässling är liten vid en kort turistresa till en europeisk stad.

Det kan förekomma små, lokala epidemier i många länder, men de ökar inte nödvändigtvis smittorisken på andra områden.

Ett barn har fått MPR-vaccin redan vid 7 månaders ålder på grund av en utlandsresa. Hur fortsätter barnets MPR-vaccinationer?

MPR-vaccin som getts före 11 månaders ålder betraktas som en extra dos. För att säkerställa ett bra skydd behöver barnet få MPR-vaccin också vid 12–18 månaders ålder och 6 års ålder.

Om barnet har fått en MPR-dos vid 12–18 månaders ålder, behöver den andra dosen då tidigareläggas på grund av en resa eller räcker det om barnet får den andra dosen vid 6 års ålder?

Vaccinationen behöver inte tidigareläggas på grund av resan.

Barnets pappa är italienare och familjen besöker regelbundet Italien. Familjens barn fick sin första MPR-dos i våras vid 7 månaders ålder. Nu ska barnet i augusti åka på nytt till Italien och stanna där på strandsemester i 1,5 månad. Familjen undrar om barnet behöver få MPR-vaccin före resan, eftersom de har hört att det förekommer mässling i Italien. Vad beaktar du och vad svarar du?

Barnets första MPR-dos betraktas som en extra dos och barnet behöver ytterligare två doser MPR-vaccin. Den första kan ges vid 12(–18) månaders ålder och den andra vid 6 års ålder. 

Barnet behöver inte MPR-vaccineras, om det är yngre än 12 månader vid avfärden. 

En 17-årig flicka ska åka som utbyteselev till USA. Delstaten kräver en tredje MPR-dos. Vad gör vi?

En tredje MPR-dos kan ges. Många läroinrättningar i USA förutsätter vissa vaccinationer som det lönar sig att ta redan i Finland.

En man född 1969 vet inte om han har haft mässling som barn. Han kommer inte heller ihåg om han har vaccinerats. För ungefär 1,5 år sedan fick han senast vaccin före en arbetsresa, men han vet inte vilka. Nu ska han åka på resa och frågar därför om han behöver få vaccin mot mässling. Hur utreder och bedömer du behovet av MPR-vaccin?

Kontrollera i hälsovårdscentralens patientdatasystem om personen vaccinerats på hälsovårdscentralen. Via Kanta-arkivet kan du också kontrollera om företagshälsovården registrerat vaccinationer. 

Personen kan också själv gå in på Mina Kanta-sidor och granska sina vaccinationer eller fråga företagshälsovården vilka vaccin som getts.

Du kan ta hjälp av sidan När inleddes de olika vaccinationerna i Finland?, när ni funderar över vilka vaccin personen sannolikt har fått. 
När inleddes de olika vaccinationerna i Finland?

Personen kan fråga sina föräldrar om de minns att han har haft alla MPR-sjukdomar. Ibland har föräldrarna också sparat rådgivningskortet.

Även i det fallet att föräldrarna inte exakt kommer ihåg vilka vaccin personen fått som barn, kan de vanligtvis åtminstone säga om de har förbjudit vaccination med något vaccin. 

Fråga också om personen har fullgjort sin värnplikt och när.

Alla de som inledde sin värnplikt 1986–2000 har fått MPR-vaccin.

Ge MPR-vaccin om ni inte lyckas reda ut skyddet mot sjukdomarna. Den andra dosen kan vid behov ges efter 2–3 år.

En vuxen person har i sin barndom fått två MPR-doser i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Behöver personen för säkerhets skull en tredje MPR-dos, då personen ska resa till ett land där det förekommer mässling? 

Två doser ger ett tillräckligt skydd och därför behövs inga tilläggsdoser.

Uppdaterad: