Den egna bilens inverkan på färdtjänst

Om en familj eller en person med svår funktionsnedsättning har tillgång till bil som redan har fått understöd enligt handikappservicelagen för anskaffning av redskap som stöder rörligheten eller bilskatteåterbäring som avses i bilskattelagen vid bilköp, kan det vara möjligt att minska på färdtjänsten efter individuellt övervägande.

När omständigheterna förändras för en person med funktionsnedsättning kan behovet av ledsagartjänster också ändra. Förändringar i omständigheterna som inverkar på behovet av service inkluderar ändrade väderleksförhållanden samt faktiska hinder för användning av redskap som stöder rörligheten. Även andra faktorer kan inverka på behovet, såsom tillökning i familjen, skilsmässa eller förvärrande av funktionsnedsättningen eller sjukdomen.

HFD 18.8.2011 L 2250

När man beaktar att behovet av resor delvis hänför sig till vården av A:s sjukdom samt en utredning av behovet av ersatta resor enligt handikappservicelagen har lämnats in, har antalet resor som beviljats A med stöd av 8 § 2 mom. i handikappservicelagen kunnat minskas från 18 till 8 resor i månaden med motiveringen att A har tillgång till bil som anskaffats med understöd som beviljats enligt handikappservicelagen.
HFD 18.8.2011 L 2250 (på finska, pdf 89 kb)

Nylands LR 16.9.1999 nr 99/0828/6

I ett fall lämnades en ansökan om färdtjänst för ett barns skjutsar. Familjen hade tidigare med stöd av handikappservicelagen beviljats ersättning för bilköp för barnets transportbehov. Utöver det hade familjen redan tidigare beviljats färdtjänst för 8 enkelresor med taxi.

Barnet hade dessutom beviljats ersättning för avlöning av personliga assistenter så att olika personer fungerade som assistenter medan föräldern som är ensamförsörjare arbetade. En personlig assistent hade inget körkort.

Länsrätten ansåg att man med beaktande av barnets transportbehov på grund av funktionsnedsättningen samt att familjens bil inte kunde användas till att skjutsa barnet, måste man ordna 18 månatliga enkelresor för barnet, även om nämnden redan tidigare hade beviljat ersättning för bilköp med stöd av handikappservicelagen.

HFD 5.9.1996 L 2718

En person med svår funktionsnedsättning hade rätt att få färdtjänst med stöd av handikappservicelagen för 18 månatliga enkelresor, även om familjen hade en bil. Maken behövde bilen för sina arbetsresor. Ingen ersättning hade beviljats med stöd av handikappservicelagen för bilköpet och man hade inte fått bilskatteåterbäring.

Om man inte fått understöd för anskaffningen av bilen med stöd av handikappservicelagen eller bilskatteåterbäring, kan man inte under några omständigheter beakta bilen som en faktor som minskar antalet resor.

HFD 5.9.1996 L 2720

Antalet resor som beviljats en person med svår funktionsnedsättning kunde minskas från de 18 månatliga enkelresor som föreskrivs i 6 § i handikappserviceförordningen med motiveringen att det i personens familj fanns en bil som anskaffats med understöd i form av bilskatteåterbäring för att tillgodose transportbehovet hos personen med funktionsnedsättning.

Antalet färdtjänstresor kan begränsas efter individuellt övervägande till exempel om kommunen kan bevisa att bilen som familjen eller personen med svår funktionsnedsättning har till sitt förfogande de facto används för att skjutsa personen med svår funktionsnedsättning.

Uleåborgs LR 30.9.1992 L 906/II

Ett barns föräldrar ansökte om färdtjänst för 216 enkelresor år 1992. Socialnämnden beviljade två enkelresor under hela året och avslog ansökan i övrigt. Motiveringen till avslaget var att barnets föräldrar hade en bil till sitt förfogande för att skjutsa barnet. Familjen hade beviljats understöd för bilköp enligt handikappservicelagen.

Enligt socialnämndens uppfattning kan man inte beviljas två förmåner samtidigt med stöd av handikappservicelagen. Barnets föräldrar anförde besvär eftersom de ansåg att familjens personbil, för vilken man fått understöd år 1988, var för liten för familjen nu när pojken var större och behövde flera hjälpmedel. Enligt utredningen var det inte möjligt att fälla ihop pojkens elrullstol och packa in den i personbilen.

Länsrätten ansåg att bilen som anskaffats år 1988 inte längre var lämplig för skjutsarna på grund av den skrymmande elrullstolen och andra nödvändiga hjälpmedel.

Familjens behov av färdtjänst hade förändrats eftersom familjens bil inte längre var lämplig för att skjutsa barnet. Behovet på grund av barnets funktionsnedsättning hade förändrats på grund av de redskap och hjälpmedel som måste forslas med barnet. Ändamålsenliga, nödvändiga hjälpmedel som fordras på grund av funktionsnedsättningen skulle ha krävt en rymligare bil. Hjälpmedlet i sig krävde att färdtjänst anlitades.

Även ett minderårigt barn kan ha ett behov beträffande färdtjänst som inte får påverkas av ett tidigare beviljat understöd för bilköp. Användningen av bilen för att tillgodose barnets behov kan också förhindras av någon annan anledning. Om en person med svår funktionsnedsättning i sin ansökan utreder orsakerna till förhindren, måste färdtjänst ordnas.