Vaccination av personer som träffar asylsökande

På den här sidan informerar vi om vilka vaccinationer som behövs för en person som träffar asylsökande, antingen i sitt arbete eller på sin fritid. Här informerar vi också om vilken instans som enligt lagstiftningen är ansvarig för organiseringen och förverkligande av olika vaccinationer. 

De detaljerade rekommendationerna som här presenteras är avsedda även för personer som inkvarterar eller jobbar med människor som anländer från Ukraina. THL:s anvisningar är inte juridiskt bindande. 

Sidans innehåll

Grundskyddet som alla behöver

Det är viktigt att alla har erhållit det grundskydd som Finlands vaccinationsprogram erbjuder. Det är speciellt viktigt att uppmärksamma skyddet mot mässling, difteri och polio.

I Finland bosatta fullvuxna har ett grundskydd mot smittsamma sjukdomar, som baser sig på vaccinationer som getts under hela deras livstid. Bostervaccinationer mot en del sjukdomar ges även till fullvuxna. 

Barnen är skyddade mot mässling, påssjuka och röda hund, dvs. mot MPR-sjukdomarna och mot difteri och polio om de fått vaccinationerna vid rätt tidpunkt i enlighet vaccinationsprogrammet. Skyddet är också tillräckligt om det som bäst kompletteras enligt ett påskyndat vaccinationsprogram. 

Dessutom är det viktigt att skyddet mot coronaviruset är i skick.

Alla vaccinaitoner i Finland är frivilliga.

Skyddet mot mässling och anvisningar om MPR-vaccinationer

Mässling är en sjukdom som smittar mycket lätt. Det är viktigt att skyddet mot mässling är tillräckligt, oberoende om personen i fråga har kort eller långvarig kontakt med personer som söker asyl. I Finland rekommenderas att alla har skydd mot MPR-sjukdomarna, dvs. mässling, påssjuka och röda hund.

  • Skyddet är bra om personen i fråga har haft alla tidigare nämnda sjukdomar eller har fått två doser MPR-vaccin.
  • Skyddet bör kompletteras om skyddet mot någon av MPR-sjukdomarna är bristfälligt.
  • Trots att skyddet är bristfälligt kan personen i fråga vara i kontakt med asylsökande om hen har fått minst en MPR-vaccindos. Då vaccinskyddet kompletteras räcker det om MPR-vaccinationerna ges med 2 års mellanrum.

MPR-vaccin

Skyddet mot difteri och vaccinationsanvisningar

I Finland rekommenderas vaccinationer mot difteri till alla. Det finns inget enskilt vaccin mot difteri, utan i stället får man skyddet genom att använda åldersanpassat kombinationsvaccin (dT, dtap, DTaP-IPV-Hib, DTaP-IPV).

I de flesta fall har arbetstagaren fått ett grundskydd och boosterdoser redan i rådgivnings- och skolåldern som en del av vaccinationsprogrammet. Skyddet mot difteri uppehålls med regelbundna boosterdoser. I Finland ges även boosterdoser till mot difteri till fullvuxna. Vaccinationsskyddet behövs även om personen i fråga haft difteri.

  • Skyddet är i kraft om man har fått en grundserie med minst 3 doser vaccin mot difteri. Om det finns brister i grundserien finns det orsak att komplettera den.
  • Skyddet är i kraft om man får boosterdoser som 25, 45 och 65 års ålder, och efter detta med 10 års mellanrum.
  • Om det har gått mer än 20 år sedan den föregående vaccinationen behövs en boosterdos även om den egentliga ålderanpassade vaccinationen ännu inte skulle vara är aktuell.

I Finland används dT- eller dtap-vaccinet som boostervaccin för fullvuxna.

Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) för vuxna

Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) för unga och vuxna

Skyddet mot polio och vaccinationsanvisningar

Polioviruset smittar lätt. Vaccinet mot polio ger ett bra skydd mot sjukdom med förlamningssymtom.

Alla vuxna behöver en vaccingrundserie på minst tre doser. Om det finns brister i grundskyddet skall det kompletteras.

Det lönar sig framför allt att kontrollera polioskyddet om personen i fråga arbetar stadigvarande i en flyktingförläggning. 

Det lönar sig även att fästa vikt vid vaccinskyddet hos dem som bor tillsammans med personer som nyligen har anlänt från länder med hög poliorisk.

Det lönar sig att kontrollera skyddet hos personer som vistas i flyktingförläggningen eller andra gemensamma inkvarteringsutrymmen om det anländer nya boende från länder med hög poliorisk.

Observera att Ukraina är ett land med hög poliorisk.

Lista över länder med hög poliorisk (Resenärens hälsoguide, på finska)

En boosterdos mot polio behövs bara sällan

Skyddet mot polio behöver inte kompletteras eller förstärkas hos en fullvuxen som är född och uppvuxen i Finland, eftersom de flesta av dem har fått tillräckligt med poliovaccinationer.

En fullvuxen som en kort tid eller sporadiskt arbetar eller är i kontakt med asylsökande har ett tillräckligt skydd mot polio som inte behöver förstärkas om

  • personen ifråga har fått poliovaccinationerna i enlighet med vaccintionsprogrammet eller 
  • polioskyddet har förstärkt så att det motsvarar Finlands vaccinationsprogram.  

Den som långvarigt eller regelbundet är i kontakt med asylsökande behöva inte en poliobooster om hen i rådgivnings- eller skolåldern har fått vaccinationerna i enlighet med det finska vaccinationsprogrammet och minst en poliobosterdos som fullvuxen.

I vissa situationer kan en person som långvarigt vistas med asylsökande behöva en poliovaccination. Det beror främst på personens vaccinationshistoria och arbetsuppgifter samt i hurudan omgivning hen vistas tillsammans med asylsökanden. Här nedan beskrivs olika situationer då personen i fråga behöver en poliobooster.

I Finland har inga asylsökande konstaterats ha poliosmitta. Om man följer normala finska hygiendirektiv är risken att smittas av poliovirus mycket liten jämfört med risken för dem som bor på ett epidemiområde.

Information om poliovaccinet och poliovaccinationerna under olika årtionden i Finland 

Corona och coronavaccinationer

Corona smittar och sprids mycket lätt. Coronapandemin bekämpas med vaccinationer och andra bekämpningsåtgärder. Vaccinationerna ger ett gott skydd mot allvarlig coronasjukdom.

För coronavaccinationerna gäller samma nationella anvisningar som för andra vaccinationer.

Coronavirusvacciner, dvs. COVID-19-vaccin – anvisningar för yrkesutbildade

Ansvariga enheter för vaccinationerna

Enligt det nationella vaccinationsprogrammet skall välfärdsområdena organisera vaccinationer av barn och vuxna.

Arbetsgivaren ansvarar för det vaccinationsskydd som arbetsförhållandet kräver. Företagshälsovården avgör vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga. Arbetstagaren får de behövliga vaccinationerna genom företagshälsovården. 

Välfärdsområdena ansvarar för coronavaccinationerna. I vissa regioner ges en del av coronavaccinationerna eventuellt även i företagshälsovården.
Coronavirusvacciner, dvs. COVID-19-vaccin – anvisningar för yrkesutbildade

Vaccination av personer som sporadiskt eller kortvarigt träffar asylsökande i sitt arbete

Personer som sporadiskt eller kortvarigt träffar asylsökande i sitt arbete är till exempel tolkar, poliser, gränsbevakare och personer som för varor till flyktingförläggningar.

Det lönar sig för personer som arbetar med asylsökande att ha ett skydd mot difteri och MPR-sjukdomar. Det är bra att även ha skyddet mot corona i kraft. Observera, att en person behöver poliovaccination, om grundvaccinationsserien är bristfällig eller om personen har fått poliovaccinationer bara som barn och ung.

De som är i tillfällig eller sporadisk kontakt med asylsökande behöver i allmänhet inte några andra vaccinationer.

Mera detaljerade instruktioner om hur vaccinskyddet kan kompletteras hittas i börja av denna sida.

Arbetsgivaren är skyldig att se till att de anställda får de vaccinationer som behövs på grund av arbetsuppgifterna.

Välfärdsområdena ger information om var man får coronavaccinationer, Även arbetsgivaren kan ge information om var man kan få coronavaccinationer. 

Volontärer som kortvarigt och sporadiskt arbetar med asylsökande får de vacciner som de behöver på sin egen hälsostation. 

Vaccination av personer som arbetar vid en flyktingförläggning med andra uppgifter än hälso- och sjukvård

Personer som arbetar med andra uppgifter än hälso- och sjukvård är till exempel handledare, städare, väktare och annan personal som arbetar långvarigt och regelbundet vid flyktingförläggningen samt volontärer och tolkar. 

Det lönar sig att ha skyddet mot difteri, polio och MPR-sjukdomar i kraft för dem som långvarigt och kontinuerligt arbetar och vistas i flyktingförläggningarna. Även coronaskyddet behövs. Kom ihåg att de som har brister i poliogrundserien eller har fått grundserien bara som barn eller unga behöver en poliovaccination.

Vaccination mot hepatit A rekommenderas för alla fastanställda arbetstagare vid flyktingförläggningar. Det bör övervägas även för tillfälliga arbetstagare, i synnerhet om de arbetar med barn.

Hepatit A-virus smittar i allmänhet oralt via mat eller dryck. Barn under 5 år kan sprida hepatit A-virus trots att de är symtomfria eller endast har lindriga symtom. Framför allt barn i blöjåldern sprider lätt viruset i sin omgivning. Viruset smittar redan i mycket små mängder. 

  • Arbetsgivaren har ansvar för att den anställda får de vaccinationer hen behöver på grund av sina arbetsuppgifter. 
  • Välfärdsområdena ger anvisningar om coronavaccinationer. Även arbetsgivaren kan informera om var man kan få coronavaccinationer. 
  • Volontärer får alla vaccinationer på den egna hälsostationen, förutom vaccination mot hepatit A. För att köpa vaccinet på apotek krävs recept.

Vaccin mot hepatit A

Vaccin mot hepatit B

Vaccination av personer som arbetar med hälso- och sjukvård vid en flyktingförläggning

Det lönar sig för den professionella hälso- och sjukvårdspersonalen som arbetar på flyktingförläggningen att ha skyddet mot difteri, polio och MPR-sjukdomar i kraft. Även coronaskyddet behövs.

Kom ihåg att de som har brister i poliogrundserien eller har fått grundserien bara som barn eller unga behöver en poliovaccination.

Utöver de sjukdomar som nämns ovan kan arbetstagaren inom hälso- och sjukvården behöva ett skydd mot hepatit B. 

De asylsökande kommer ofta från områden där det är vanligt med symtomfritt bärarskap av hepatit B-viruset, som smittar via blod och sekret. Därför rekommenderas hepatit B-vaccination till exempel för personer som tar blodprov eller som kan utsättas för ett olycksfall förorsakat av nålstick.

Om arbetet inte inbegriper sådana uppgifter, är risken för att smittas av hepatit B obetydlig. Smitta förutsätter i alla fall att personen har ett sår som går igenom huden, eftersom viruset inte smittar genom huden.

Mera detaljerade anvisningar om hur vaccinationsskyddet kompletteras finns i början av denna sida.

Vaccination av social- och hälsovårdspersonal

  • Arbetsgivaren har ansvar för att den anställda får de vaccinationer hen behöver på grund av sina arbetsuppgifter. 
  • Välfärdsområdena ger anvisningar om coronavaccinationer. Även arbetsgivaren kan informera om var man kan få coronavaccinationer. 

Vaccination av personer som vårdar asylsökande till exempel på en hälsovårdscentral eller ett sjukhus

Det lönar sig för hälso- och sjukvårdspersonalen att har ett skydd mot mässling, difteri och corona.

Vaccination mot hepatit B rekommenderas till exempel för personer som tar blodprov. 

Yrkesutbildad hälsovårdspersonal som är i tillfällig eller sporadisk kontakt med asylsökande behöver i allmänhet inte några andra vaccinationer.

Skyddet mot polio behöver inte skilt kompletteras eller förstärkas om arbetstagaren tidigare har fått en full poliovaccinationsserie enligt vaccinationsprogrammet, och som vuxen fått en eller flera boosterdoser. Mycket få behöver en poliobooster eftersom de flesta yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården har fått poliovaccinationer som fullvuxna.

Skydd mot hepatit A behövs endast ifall det förekommer lokala epidemier.

Mera detaljerad anvisningar om hur vaccinationsskyddet kompletteras finns i början av denna sida.

Arbetsgivaren har ansvar för att den anställda får de vaccinationer hen behöver på grunda av sina arbetsuppgifter. 

Välfärdsområdena ger anvisningar om coronavaccinationer. Även arbetsgivaren kan ge information om var man kan få coronavaccinationer.

Behöver en person som arbetar med asylsökande eller personens barn vaccineras mot tuberkulos? 

Den som arbetar med asylsökande behöver inte tuberkulos- dvs. BCG-vaccin. I Finland ges BCG-vaccinet mot tuberkulos inte till vuxna eftersom det skydd som vaccinet ger dem är litet. Vaccinet har en låg skyddseffekt mot lungtuberkulos. Tuberkulos hos fullvuxna bekämpas med andra medel än vaccination.

Arbetstagarens barn behöver inte vaccineras. Tuberkulosen smittar bara från en person som har insjuknat i obehandlad lungtuberkulos. I sådana fall åtgärdar man fallet i enlighet med tuberkulosbekämpningsprogrammet.

Valtakunnallinen tuberkuloosiohjelma 2020: Tuberkuloosin ehkäisyn, hoidon ja seurannan suositukset (Julkari)

I Finland har BCG-vaccinationer erbjudit till alla nyfödda fram till år 2006, och efter det till nyfödda och barn under 7 år som hör till speciella riskgrupper. 

Vaccination av person som vistas på samma daghem eller i samma skola som asylsökande barn eller ungdomar

Barn eller unga personer har ett tillräckligt vaccinationsskydd, om de har fått de vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och som ges på rådgivningen och i skolan. Man behöver inte tidigarelägga vaccinationsprogrammets åldersanpassade vaccinationer. 

Om det uppdagas brister i vaccinationsskyddet skall det kompletteras. Vaccinationerna är frivilliga.

Anvisningar om cronavaccinationer av barn och unga:

Vilket skydd behöver dagvårdspersonalen?

Skyddet mot MPR-sjukdomar, difteri och polio bör vara i kraft. Även coronaskyddet behövs.

Observera att en person som jobbar i daghemmet kan behöva en poliobooster, om det till daghemmet kommer asylsökande barn som nyligen har anlänt från ett land med hög poliorisk.

Det har inte konstaterats poliosmitta bland asylsökande i Finland. Om man vidtar normala finländska hygienanvisningar är risken att smittas av polio mycket mindre än risken för dem som bor på ett epidemiområde.

Noggrannare anvisningar för hur man kompletterar vaccinskyddet finns i början av denna sida.

Skydd mot hepatit A behövs bara om det upptäcks en lokal epidemi.

  • Arbetsgivaren har skyldighet att ombesörja de vaccinationer som personalen behöver för sina arbetsuppgifter.
  • Välfärdsområdena ger anvisningar om coronavaccinationerna. Även arbetsgivaren kan ge information om var coronavaccinationerna ges.

Vilket skydd behöver skolpersonalen?

Skyddet mot MPR-sjukdomar, difteri och polio bör vara i kraft. Även coronaskyddet behövs.

Polioskyddet behöver inte boostras. Det räcker om personen i fråga har det grundskydd som vaccinationsprogrammet förutsätter.  

Om man vidtar normala finländska hygienanvisningar är risken att smittas av polio mycket mindre än risken för dem som bor på ett epidemiområde.

Noggrannare anvisningar för hur man kompletterar övrigt vaccinskydd finns i början av denna sida.

  • Arbetsgivaren har skyldighet att ombesörja de vaccinationer som personalen behöver för sina arbetsuppgifter.
  • Välfärdsområdena ger anvisningar om coronavaccinationerna. Även arbetsgivaren kan ge information om var coronavaccinationerna ges.

Vaccination av familjer som inkvarterar asylsökande i sitt hem

Det lönar sig för alla att familjemedlemmar att ha ett skydd mot mässling, difteri och polio. 

En person som inkvarterar asylsökande från länder med hög poliorisk i sitt hem kan behöva en polovaccination. 

En fullvuxen behöver en poliovaccinering om grundvaccineringen mot polio är bristfällig eller om hen har fått poliovaccinationer bara som barn och ung.

Anvisningar om hur vaccinationsskyddet kompletteras för en fullvuxen finns i början av denna sida.

Familjens barn behöver ett åldersanpassat vaccinationsskydd i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Om en minderåring konstateras ha brister i vaccinationsskyddet bör det kompletteras. Extra boosterdoser behövs inte. Vaccinationerna behöver inte tidigareläggas.

Om man följer normala finländska hygienanvisningar är risken för poliovirussmitta ytterst liten jämfört med risken för dem som bor i epidemiområden.

Vaccinationerna mot polio, difteri och MPR-sjukdomarna är gratis. Dessa vaccinationer fås på den egna hälsostationen eller på rådgivningen.

Välfärdsområdena ger anvisningar om coronavaccinationerna.

Behövs vaccin mot tuberkulos?

Om det finns barn under 7 år i den familj som inkvarterar asylsökande, är det viktigt att låta en yrkesperson inom hälso- och sjukvården bedöma den eventuella tuberkulosrisken. Endast personer med obehandlad lungtuberkulos kan sprida smittan. BCG-vaccinationerna bör centraliseras till förlossningssjukhus och barnpolikliniker.

BCG-vaccinet ges inte till vuxna. Vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och ges endast till barn under 7 år i vissa riskgrupper. Vaccinet skyddar små barn mot de allvarligaste formerna av tuberkulos, såsom generaliserad tuberkulos och hjärnhinneinflammation. 

BCG-vaccin

Vaccin mot hepatit A kan behövas

Om barn under 5 år inkvarteras i hemmet, kan de sprida hepatit A-virus trots att de är symtomfria eller endast har lindriga symtom. Framför allt barn i blöjåldern sprider lätt viruset i sin omgivning. 

Hepatit A-virus smittar i allmänhet oralt via mat eller dryck. Viruset smittar redan i mycket små mängder. Trots att det är möjligt att minska risken för smitta med hjälp av mycket god handhygien, kan vaccination behövas. För att köpa vaccin mot hepatit A på apotek krävs recept.

Lagstiftning

Lag om smitsamma sjukdomar (1227/2016), Finlex

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer (149/2017), Finlex

Arbetarskyddslag (1383/2001), Finlex

Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa 1485/2001, Finlex

Statsrådets förordning om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser 933/2017, Finlex

Uppdaterad: