Vaccination av kvinnor som planerar en graviditet
Vaccination av kvinnor som planerar en graviditet syftar framför allt till att trygga graviditetsförloppet och fostret. Vaccinationsskyddet är ändå till nytta även när barnet är fött.
Om en kvinna som planerar en graviditet har varit bosatt i Finland som barn, har hon haft möjlighet att få grundvaccination mot såväl stelkramp, difteri, kikhosta och polio som mässling, påssjuka och röda hund.
Gravida ska inte ges vacciner som innehåller levande eller försvagade sjukdomsalstrare (t.ex. MPR-vaccin och vaccin mot vattkoppor). Om skyddet mot MPR-sjukdomarna och vattkoppor inte är i skick, lönar det sig att ta de vacciner som saknas redan då man planerar en graviditet.
Vilka är kontraindikationerna och försiktighetsåtgärderna vid vaccination?
MPR-vaccination
Kontrollera om en kvinna som planerar en graviditet
- har fått två doser MPR-vaccin eller
- har genomgått mässling, påssjuka och röda hund.
Mässling är en farlig sjukdom såväl för den gravida kvinnan som för fostret. Om modern får röda hund under graviditeten kan babyn drabbas av ett medfött syndrom som kan ge upphov till hörselskador, syn- eller hjärtfel och funktionsnedsättningar.
Därför är det viktigt att en kvinna som planerar en graviditet får MPR-vaccinet, om man misstänker att hon inte har skydd mot MPR-sjukdomarna.
MPR-vaccinet kan ges även i det fallet att det inte finns exakta uppgifter om MPR-sjukdomar eller vaccinationer. Om kvinnan helt saknar skydd, kan den andra dosen MPR-vaccin ges efter graviditeten.
Försiktighetsmått
Efter MPR-vaccinationen ska kvinnan för säkerhets skull vänta en tid innan hon försöker bli gravid. Rekommendationerna för detta varierar mellan en och tre månader.
Vaccination mot vattkoppor
Vaccination mot vattkoppor rekommenderas för alla vuxna som inte har haft sjukdomen. Vattkoppor är en farlig sjukdom såväl för den gravida kvinnan som för fostret.
Vad är vattkoppor?
Om du inte har haft vattkoppor, lönar det sig att ta vaccinet före graviditeten. Små barn får lätt med sig vattkoppor hem till familjen till exempel från småbarnspedagogiken.
Mammans antikroppar mot vattkoppor överförs till fostret och skyddar därigenom barnet i livmodern och under de första månaderna. Mamman får antikroppar mot vattkoppor antingen från en tidigare sjukdom eller från vaccinet.
Försiktighetsmått
Efter vaccination mot vattkoppor ska kvinnan vänta en månad innan hon försöker bli gravid. Den andra dosen kan ges efter graviditeten.
Vaccin mot vattkoppor
Vaccination mot kikhosta
Kikhosta förekommer i Finland. Framför allt hos små barn kan sjukdomen rentav vara livshotande. Kikhostan är besvärlig även för den gravida kvinnan själv.
Barn får det femvalenta vaccinet DTaP-IPV-Hib, som ger ett skydd mot kikhosta, inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet i åldern 3, 5 och 12 månader. Innan de egna vaccinationerna skyddar barnet, kan ett nyfött barn indirekt skyddas genom att se till att de övriga familjemedlemmarna har ett skydd mot kikhosta.
För att förbättra skyddet mot kikhosta bland unga vuxna ges 25-åringar dtap-vaccin gratis inom ramen för vaccinationsprogrammet. Även rekryterna i armén ges dtap-vaccin, om det har gått över 5 år sedan den senaste vaccinationen. Skyddet som vaccinationen gett minskar efter 3–4 år.
Andra föräldrar, oberoende av ålder, kan indirekt skydda en nyfödd genom att ta dtap-vaccin på egen bekostnad.
Vaccinet kan tas redan när en graviditet planeras eller genast efter graviditeten. De antikroppar mot kikhosta som bildas hos mamman överförs till barnet under graviditeten och skyddar det nyfödda barnet under den mest mottagliga tiden.
Vaccinet kan också ges till gravida kvinnor. Till exempel i England rekommenderas vaccination i graviditetsvecka 20–32 i varje graviditet för att barnet ska få ett så bra skydd som möjligt mot livsfarlig kikhosta.
Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dtap) för unga och vuxna
Vaccination mot influensa
Influensan är svårare hos gravida kvinnor än hos andra jämnåriga personer. Det lönar sig att ta vaccinet redan när man planerar en graviditet, framför allt om man på grund av en underliggande sjukdom hör till en riskgrupp. Dessa grupper är personer som till exempel lider av astma eller andra kroniska sjukdomar. Vaccinationen mot influensa är gratis för alla som hör till en riskgrupp.
Vaccinerna mot influensa anländer vanligen före utgången av oktober och vaccinationerna sker huvudsakligen i november–december. Vaccinet fås på den egna hälsostationen.
