Vanliga frågor om influensavaccinationerna
När kan man ge influensavaccin om klienten har haft coronainfektion?
Vaccinet kan ges i konvalescensperioden när febern har sjunkit. Om klienten ligger på sjukhus lönar det sig att ge vaccinet innan hen skrivs ut eller flyttas till uppföljningsbehandling, förutsatt att det inte finns andra hinder för vaccinationen.
När kan man ge influensavaccin om klienten har exponerats för coronainfektion?
Influensavaccinet kan ges till symptomfri klienten. Aktuella lokala anvisningar gällande coronavirus bör tas i beaktande när vaccinationer förverkligas.
Vad gör man under förkylningssäsongen, om personen får feber eller stegring efter vaccinationen?
Febern eller temperaturstegringen som enda symptom kan förknippas med vaccinationen eller vara symptom förorsakad av luftvägsinfektion. Efter vaccination med nässprayvaccin kan det förekomma nästäppa och snuva.
Om det förekommer andningssvårigheter efter vaccinationen och personen i fråga har feber skall hen bli hemma. Dessutom är det viktigt att uppmärksamma de lokala anvisningarna om bekämpningen av smittsamma sjukdomar.
När ska man låta vaccinera sig?
Det lönar sig att ta influensavaccinet före influensasäsongen, gärna i november–december. Det går ändå att ta vaccinet också efter årsskiftet.
Att låta vaccinera sig under en influensaepidemi är inte heller till skada. Det tar dock ett par veckor innan vaccinet utvecklar ett skydd. Hos den som redan smittats av influensan hinner vaccinet inte förhindra sjukdom orsakad av influensaviruset i fråga. Vaccinet kan dock skydda mot andra influensavirus som cirkulerar senare.
Kan influensa- och coronavaccinet tas samtidigt?
Ja, det kan. Influensavaccinet kan ges tillsammans eller när som helst med andra vaccin.
De viktigaste minnesreglerna för vaccination
Vi rekommenderar att alla som fyllt 65 år och personer som hör till riskgrupper för corona- och influensa tar influensavaccinet samtidigt med coronavaccinet.
Hur vet man att vaccinet skyddar mot smittspridning?
Detta går bra att påvisa genom olika undersökningar som gjorts bland annat vid relativt slutna enheter, såsom sjukhus, äldreboenden och arméns enheter. När influensavaccinationstäckningen stiger minskar eller förhindras smittspridningen, även om någon för med sig influensan till enheten.
En engelsk studie om nässprayvaccinet visade att vaccination av barn minskade antalet influensafall också bland de vuxna i samma område.
Kan jag smitta andra, om jag blivit smittad men inte har influensasymtom?
Ja, det kan du. Vid uppföljningen av epidemier och modelleringen av smittkedjor har man kommit fram till att smittsamheten hos en person som är symtomfri eller endast har få symtom är åtminstone hälften lägre än smittsamheten hos en person med tydlig influensa.
Är influensavaccinet säkert?
Influensavaccinet är säkert. De injicerbara vacciner har använts i Finland över 40 år och miljarder doser vaccin har använts i världen. Nässprayvaccinet har använts i västvärlden över 20 år och tiotals miljoner doser har getts av vaccinet.
Alla vacciner ger upphov till biverkningar, men biverkningar förekommer endast hos en liten del av de vaccinerade.
- Nässprayvaccinet kan orsaka snuva och tilltäppt näsa.
- De injicerbara vaccinerna orsakar rodnad och ömhet vid injektionsstället.
- Ibland får de vaccinerade muskel- och ledsmärtor, huvudvärk eller feber. Dessa symtom avtar efter ett par dagar och kan behandlas med febernedsättande och smärtstillande läkemedel.
Andra biverkningar är sällsynta. Allvarliga biverkningar förekommer mycket sällan. Till exempel anafylaxi är mycket sällsynt, cirka ett fall per en miljon vaccinerade.
Hur länge har VaxigripTetra använts?
I praktiken är innehållet i VaxigripTetra detsamma som i vaccinet Vaxigrip, som är producerat av samma läkemedelsföretag och som använts sedan 1968 i över 1,8 miljarder doser. Den enda skillnaden är att Vaxigrip skyddade mot tre influensavirus, medan VaxigripTetra skyddar mot fyra virus.
VaxigripTetra har använts i stor utsträckning i Europa sedan 2016. Inga problem rörande säkerheten har konstaterats.
Ger influensavaccinet mig ett 100-procentigt skydd så att jag inte kan bära influensan symtomfritt och inte omedvetet kan smitta till exempel patienter som lider av flera sjukdomar?
Influensavaccinet ger inte ett fullständigt skydd mot influensa. Vaccinet garanterar inte heller att en person inte för smittan vidare.
Vaccinet är ändå det bästa sättet att skydda sig mot influensa. Det är också det bästa sättet att säkerställa att man inte sprider influensan vidare under en infektion med symtom, under en symtomfri infektion eller redan 1-2 dagar innan man får symtom.
Skyddar influensavaccinet från förra vintern fortfarande?
Det skydd som influensavaccinet ger varar i cirka ett år. Vaccin som tagits förra vintern skyddar därför inte nödvändigtvis mot den kommande influensan. Hos äldre personer avtar vaccinets skyddseffekt snabbare än hos personer i arbetsför ålder, redan efter ett halvt år.
Varför behövs det ett nytt influensavaccin varje år?
Influensaviruset förändrar sina ytstrukturer för att undvika kroppens försvarsmekanismer. Därför är de dominerande virusen, dvs. de virus som orsakar flest sjukdomsfall, lite olika varje år.
För att vaccinet ska skydda mot influensa används vid framställningen just de virusstammar som förväntas orsaka en epidemi under följande säsong. Därför fattar Världshälsoorganisationen varje år ett nytt beslut om vilka virusstammar som ska ingå i vaccinet.
Skyddar det nuvarande influensavaccinet också mot svininfluensa?
Både de injicerbara influensavaccinerna och nässprayvaccinet skyddar också mot svininfluensa. Efter pandemiperioden 2009–2010 fortsatte svininfluensaviruset att cirkulera runtom i världen och förändrades till ett virus som orsakar vanlig säsongsinfluensa.
Kan vaccinet orsaka influensa?
De vanliga injicerbara influensavaccinerna kan inte orsaka influensa. De innehåller inte hela levande virus, utan endast små fragment av influensavirus.
De influensavirus som ingår i nässprayvaccinet har försvagats så att de inte kan föröka sig i varma förhållanden, till exempel i de nedre luftvägarna. Vaccinvirusen kan alltså inte orsaka influensa. Däremot väcker de kroppens motståndskraft genom att föröka sig på näsans slemhinnor.
Kan en vaccinerad person få influensa när epidemin kommer?
Det skydd som influensavaccinet ger varierar mellan olika epidemisäsonger. Effekten beror på
- hur lång tid det gått mellan vaccinationen och smittan
- hur bra vaccinvirusen motsvarar de cirkulerande epidemivirusen
- hurdana influensavirus den vaccinerade personen råkat ut för tidigare i livet
- hur kraftig exponeringen för smitta nu är.
Också vaccinerade personer kan ibland insjukna i influensa, men symtomen är i allmänhet lindrigare än hos ovaccinerade.
Kan en vaccinerad person få en svårare influensa, om influensan redan cirkulerar när personen vaccineras?
Om en person som ska vaccineras redan har fått influensasmittan, hinner vaccinet inte verka. Skyddet bildas under två veckors tid efter vaccinationen. En svårare sjukdomsform än normalt är inte att vänta på grund av vaccinationen.
Gör influensavaccinet att man blir mottaglig för förkylningar och återkommande infektioner?
Nej. Virus som orsakar förkylningar cirkulerar bland befolkningen framför allt under hösten och vintern.
Influensavaccinet ges i slutet av hösten, då tiotals olika virus som orsakar luftvägsinfektioner cirkulerar. Det är möjligt att personen vid vaccinationen redan har en förkylning som håller på att bryta ut och vars symtom råkar börja efter vaccinationen.
Vid jämförande studier har man inte kunnat påvisa att vanliga förkylningar förekommer i större utsträckning hos personer som vaccinerats mot influensa än hos ovaccinerade.
Kan de influensavacciner som nu används orsaka narkolepsi?
Det finns inga bevis för att de influensavacciner som nu används i Finland orsakar narkolepsi.
Vaccinet Pandemrix som användes för att bekämpa svininfluensapandemin medförde en ökad risk för narkolepsi. Observationer som gjorts i narkolepsistudier i Finland och på annat håll tyder på att Pandemrix-vaccinets antigenblandning tillsammans med vaccinets förstärkningsämne varit en bidragande orsak till narkolepsifallen bland personer som är genetisk mottagliga för sjukdomen.
Trots ett flertal immunologiska studier är det fortfarande inte känt på vilket sätt narkolepsin brutit ut hos drygt tvåhundra personer som vaccinerades med Pandemrix.
De vacciner som används för att bekämpa säsongsinfluensan under denna säsong i Finland skiljer sig från Pandemrix på så sätt att de inte innehåller en likadan antigenblandning och inget förstärkningsämne.
Hur bra skyddar vaccinet personer i arbetsför ålder och äldre?
Influensavaccinets effekt varierar från år till år. Effekten beror bland annat på
- hur mycket influensaviruset har förändrats
- hur bra strukturerna i de virusstammar som valts ut för vaccinet motsvarar strukturerna hos de influensavirus som orsakar epidemierna
- hurdan motståndskraft de vaccinerade redan har mot de virus som förekommer under epidemierna
- vilken förmåga den vaccinerade har att bilda skyddande antikroppar och celler
- hur fort efter vaccinationen den vaccinerade utsätts för influensaviruset.
Hos friska personer åstadkommer influensavaccinet en bättre produktion av antikroppar än hos personer med kroniska sjukdomar.
Hos personer i arbetsför ålder uppgår vaccinets skydd mot influensa med symtom till mellan 50 och 80 procent, om vaccinvirusen motsvarar de influensavirus som sprids bland en stor del av befolkningen. Om H1N1 är den regerande virusvarianten, är skyddet 70-90%
Vaccinets effekt försämras när man blir äldre. Det har påvisats att vaccinationerna gör att antalet sjukhusvistelser som beror på influensa minskar med i genomsnitt 40–70 procent bland personer i riskgrupper och personer som fyllt 65 år och att dödligheten minskar med 50–70 procent.
Vaccinerade personer som insjuknar i influensa har i allmänhet lindrigare symtom än ovaccinerade.
Har också patienter på vårdavdelningar och institutioner rätt till gratis influensavaccination?
Patienter på vårdavdelningar och institutioner har rätt till gratis vaccination, om de har fyllt 65 år eller om de ingår i en medicinsk riskgrupp.
Det är inte motiverat att vaccinera om man på grund av personens allmänna situation, till exempel demens som framskrider snabbt och kräver institutionsvård eller en elakartad sjukdom som snabbt leder till döden, har beslutat att avstå från aktiva vårdåtgärder och övergå till palliativ vård. Vaccin ges till exempel inte i situationer där patienter i institutionsvård har lunginflammation som inte behandlas med antimikrobiella läkemedel.
Beslutet om gratis vaccination kan i allmänhet fattas av en hälsovårdare eller en sjukskötare. I oklara fall är det den behandlande läkaren som fattar beslutet.
Institutionspatientens och de anhörigas önskemål om vaccinationen ska naturligtvis beaktas när beslutet fattas.
Vem ska inte ta influensavaccin?
Vaccinet ska inte ges till personer som efter en tidigare influensavaccination har fått en livshotande anafylaktisk reaktion som inte kunnat förklaras på annat sätt.
En person som har en sjukdom med feber ska inte vaccineras. Vaccinationen senareläggs tills personen har tillfrisknat.
Kontraindikationer och försiktighetsmått vid influensavaccinationer
Kan man ta influensavaccinet om man är allergisk mot ägg?
I allmänhet kan personer med äggallergi vaccineras på normalt sätt. Största delen får inga symtom, trots att vaccinet har framställts i befruktade hönsägg.
Till exempel småbarn som får hud- och tarmbesvär av hönsägg kan vaccineras utan särskilda åtgärder. Barnet behöver inte exponeras eller testas på förhand, inte heller i det fallet att barnet aldrig har ätit hönsägg.
Influensavaccin rekommenderas för alla som löper risk att insjukna i allvarlig influensa eller anknytande svåra komplikationer. Utgående från forskningsrönen kan vaccinet efter individuell prövning ges till sådana äggallergiker som fått en anafylaktisk reaktion efter att ha ätit ägg. Vaccinationen ges då i öppenvården t.ex. vid hälsocentralen.
Vaccination av personer med äggallergi
Kan personer som är allergiska mot tiomersal ta influensavaccinet?
Ja. Till exempel VaxigripTetra och nässprayvaccinet Fluenz Tetra, som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet, innehåller inte tiomersal.
Kan influensavaccinet ges till en person med reumatism, vars behandling ger nedsatt motståndskraft? När ska personen vaccineras, om det inte förekommer uppehåll i medicineringen?
Influensavaccination rekommenderas för personer vars motståndskraft är försvagad. De injicerbara influensavaccinerna innehåller inga levande virus och är säkra också för personer med nedsatt motståndskraft.
Om det inte är möjligt att göra ett uppehåll i medicineringen på grund av en underliggande sjukdom, kan vaccinet ges när som helst. Immunsvaret kan vara sämre, men också ett partiellt skydd är ändå ett bättre alternativ än att ovaccinerad utsättas för influensa.
Som alternativ till vaccination finns det receptbelagda läkemedel, vars användning ska påbörjas inom två dygn efter de första influensasymtomen. Vad är bättre, vaccination eller läkemedel?
Vaccination är det bästa och i praktiken också det enda sättet att förebygga influensa. Den behandlande läkaren kan överväga läkemedelsbehandling för att förebygga eller behandla influensa i följande fall:
- Om vaccinet på grund av kontraindikationer inte kan ges till en person med hög risk att insjukna i influensa.
- Om personen inte har fått influensavaccin innan hen insjuknade.
- Om man kan anta att det skydd vaccinet ger förblir ofullständigt på grund av att det cirkulerande viruset förändras eller på grund av virusets andra antigena egenskaper.
Medicin som tas efter att symtomen börjat förhindrar inte influensa, men kan förkorta symtomens längd. Trots att personen är vaccinerad kan medicineringen påbörjas.
