Frågor om coronavaccinationer
Uppdaterat 2.7.2024
På denna sida hittar du svar på de vanligaste frågorna som yrkesutbildade och medborgare har ställt.
Behövs det någon karens mellan coronavaccin och andra vaccin?
Det behövs inte. Coronavaccin kan ges samtidigt eller med vilken intervall som helst till andra vaccin.
De viktigaste minnesreglerna för vaccination
Kan man åt en person ge ett annat vaccinpreparat än tidigare doser?
Coronavaccinationsserien kan kompletteras och effektiveras med ett annat vaccinpreparat än det som givits till personen tidigare. Man kan även använda tre olika vaccinpreparat.
Vaccinerna kan användas i kors, om det är inte finns medicinska hinder för att använda ett annat preparat.
Även Europeiska läkemedelsverket EMA har gjort en linjedragning att olika vaccinpreparat kan användas i kors både. EMA:s nyhet om korsanvändning av vacciner 7.12.2021
Är någon form av allergi ett hinder för coronavaccination?
Vaccinen får inte ges till personer som har fått en allvarlig allergisk reaktion det vill säga anafylaktisk reaktion specifikt av någon av vaccinets beståndsdelar.
Ifall en person har fått en anafylaktisk reaktion av ett mRNA-vaccin, kan hen heller inte ges ett annat mRNA-vaccin, eftersom vaccinernas innehåll är mycket likartade. Uppföljningstiden efter vaccinationen förlängs till 30 minuter, ifall personen ifråga har fått en bekräftad anafylaktisk reaktion av en annan tidigare vaccination eller av ett läkemedel som injicerats.
mRNA vaccin dvs. Comirnaty-preparat innehåller en liten mängd av polyetylenglykol (PEG), som man kan vara allergisk mot. PEG finns också i många andra läkemedel och kosttillskott. Allergi mot PEG är mycket sällsynt.
Mera om grundprinciperna gällande vaccinering av allergiska hittas här: Vaccination av allergiker
Hur följer man i Finland upp eventuella biverkningar av coronavaccin?
Läkemedelstillsynsmyndigheterna följer upp eventuella biverkningar av coronavirusvaccinet på samma sätt som för alla andra nya läkemedel. Många nationella myndigheter följer aktivt coronavirusvaccinationernas säkerhet.
I Finland sker uppföljningen bland annat genom att kombinera information från olika register. Data samlas också med hjälp av anmälningar om biverkningar, undersökningar och säkerhetsöversikter.
I Finland samlar Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea data om misstankar om vaccinskador för THL och Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Innehavaren av försäljningstillståndet för vaccinet och Världshälsoorganisationen WHO får information om misstänkta biverkningar via EMA.
THL utreder med hjälp av riksomfattande registeruppgifter bakgrunden till de misstankar om biverkningar som Fimea sammanställt och andra vaccinrelaterade bekymmer som framkommer i samhället och hur vanliga fenomenen är. De register som används i utredningarna innehåller bland annat uppgifter om vaccinationer, diagnoser och dödsfall som vårdenheterna har lämnat in.
Kan en person med immunosuppressiv medicinering få coronavirusvaccin?
En person som använder mediciner som försvagar immunförsvaret, kan få coronavirusvaccin. Coronavirusvaccinet innehåller inte levande coronavirus och vaccinet kan således inte förorsaka sjukdomen, även om kroppens immunförsvar är försvagat.
Coronavaccination för personer med kraftig immunbrist
Påverkar medicinering som försämrar kroppens immunförsvar vaccinets effekt?
Ja, medicinering som försämrar kroppens immunförsvar kan försämra vaccinets effekt. Om det är möjligt, är det bra att vaccinet ges under paus i behandlingen, eller då möjligast lång tid har förflutit från föregående dos av medicin som försvagar immunförsvaret.
Om intervallen mellan behandlingarna är lång, t.ex. en månad eller ett halvt år lönar det sig att ge vaccinet åtminstone ca. två veckor innan behandlingen.
Om personen oftare får läkemedelsinjektioner som försvagar immunförsvaret, lönar det sig i mån av möjlighet att undvika att ge coronavaccin och medicin som försämrar immunförsvaret på samma dag. Medicinen som försämrar immunförsvaret kan i detta fall t.ex. injiceras först dagen efter vaccinationen.
Ifall den som skall vaccineras har rituximab- eller okraokrelizumab–medicinering, skulle det vara idealiskt att ge coronavaccinet minst 2 veckor innan medicineringen påbörjas eller innan följande dosering. Den vårdande enheten ger mera preciserade anvisningar om vaccinationstidpunkten.
Om det åt patienten påbörjas en ny biologisk medicinering och om det är bråttom att få medicineringen påbörjad lönar det sig att vänta två veckor efter vaccinationen med att påbörja medicineringen, för att vaccinets effekt skall vara optimal. Om patienten akut behöver medicin får inte påbörjande av medicineringen fördröjas på grund av coronavaccination.
Vaccination av personer med immunbrist
Kan jag motionera efter coronavaccinationen?
Efter vaccinationen lönar det sig att motionera enligt mående. Om du efter vaccinationen har värmekänsla, feber eller allmän sjukdomskänsla rekommenderas att du undviker motion under symtomen.
Coronarvaccinet injiceras i muskeln. Efter vaccinationen lönar det sig att överväga om man ska motionera på ett sätt som kraftigt belastar den muskel som vaccinet har injicerats i. Ansträngning av muskeln kan öka lokala symtom i injektionsstället.
Kan coronatestet bli positivt på grunds av coronavirusvaccinering?
Coronavirusvaccinering påverkar inte resultatet av coronatest taget från nässvalget.
Vart kan jag hänvisa frågor som ställs av privatpersoner?
Privatpersoner får råd från sin egen välfärdsområdets, företagshälsovården eller av den vårdande läkaren. Det är välfärdsområdens skyldighe att erbjuda coronavaccinrådgivning åt kommuninvånarna.
Gällande resande, corona och vaccinationer hittas tilläggsinformation:
- Resor och coronavirusepidemi (råd till medborgare)
- Resenärens hälsoguide
Se även:
Litteratur
Coronavaccin och influenssavaccin som ges tillika
Lazarus et al. Safety and immunogenicity of concomitant administration of COVID-19 vaccines (ChAdOx1 or BNT162b2) with seasonal influenza vaccines in adults in the UK (ComFluCOV): a multicentre, randomised, controlled, phase 4 trial. The Lancet. Dec 2021.
Korsanvändning av vacciner
Atmar et al. Homologous and Heterologous Covid-19 Booster Vaccinations. N Engl J Med. 2022 Jan 26. doi: 10.1056/NEJMoa2116414. Epub ahead of print.
Dickerman et al. Comparative Effectiveness of BNT162b2 and mRNA-1273 Vaccines in U.S. Veterans. N Engl J Med. 2021.
Gram et al. Vaccine effectiveness against SARS-CoV-2 infection, hospitalization, and death when combining a first dose ChAdOx1 vaccine with a subsequent mRNA vaccine in Denmark: A nationwide population-based cohort study. PLoS Med. 2021 Dec 17. doi: 10.1371/journal.pmed.1003874.
Haveri et al: Neutralizing antibodies to SARS-CoV-2 Omicron variant after 3rd mRNA vaccination in health care workers and elderly subjects and response to a single dose in previously infected adults. Preprint at medRxiv 2021.
Hillus et al. Safety, reactogenicity, and immunogenicity of homologous and heterologous prime-boost immunisation with ChAdOx1 nCoV-19 and BNT162b2: a prospective cohort study. Lancet Respir Med. 2021 Nov. doi: 10.1016/S2213-2600(21)00357-X. Epub 2021 Aug 13.
Liu et al. Safety and immunogenicity of heterologous versus homologous prime-boost schedules with an adenoviral vectored and mRNA COVID-19 vaccine (Com-COV): a single-blind, randomised, non-inferiority trial. Lancet. 2021 Sep 4. doi: 10.1016/S0140-6736(21)01694-9. Epub 2021 Aug 6.
Munro et al. Safety and immunogenicity of seven COVID-19 vaccines as a third dose (booster) following two doses of ChAdOx1 nCov-19 or BNT162b2 in the UK (COV-BOOST): a blinded, multicentre, randomised, controlled, phase 2 trial. Lancet. 2021 Dec 18. doi: 10.1016/S0140-6736(21)02717-3. Epub 2021 Dec 2.
Nordström et al.: Effectiveness of heterologous ChAdOx1 nCoV-19 and mRNA prime-boost vaccination against symptomatic Covid-19 infection in Sweden: A nationwide cohort study. Lancet Reg. Health Eur.2021.
Powell et al: Real-world data shows increased reactogenicity in adults after heterologous compared to homologous prime-boost COVID-19 vaccination, March-June 2021. Eurosurveillance 2021.
Pozzetto, B. et al. Immunogenicity and efficacy of heterologous ChAdOx1–BNT162b2 vaccination. Nature 2021.
Schmidt et al. Immunogenicity and reactogenicity of heterologous ChAdOx1 nCoV-19/mRNA vaccination. Nat Med. 2021 Sep. doi: 10.1038/s41591-021-01464-w. Epub 2021 Jul 26.
Steenselds et al. Comparison of SARS-CoV-2 Antibody Response Following Vaccination With BNT162b2 and mRNA-1273. JAMA 2021.
Stuart ASV et al. Immunogenicity, safety, and reactogenicity of heterologous COVID-19 primary vaccination incorporating mRNA, viral-vector, and protein-adjuvant vaccines in the UK (Com-COV2): a single-blind, randomised, phase 2, non-inferiority trial. Lancet 2022.
Parker et al Emerging evidence on heterologous COVID-19 vaccine schedules—To mix or not to mix? Lancet Infect Dis 2022.
