Frågor om coronavaccinationer

Uppdaterat 30.10.2023

På denna sida hittar du svar på de vanligaste frågorna som yrkesutbildade och medborgare har ställt.

Behövs det någon karens mellan coronavaccin och andra vaccin?

Det behövs inte. Coronavaccin kan ges samtidigt eller med vilken intervall som helst till andra vaccin.

Influensavaccinet kan ges samtidigt med coronavaccinet. I en undersökning som gjorts i Storbritannien där influensa- och coronavaccin gavs samtidigt framkom att antikropps-produktionen som vaccinerna får till stånd inte försämrades, fast båda vaccinen gavs samtidigt. Ingen oro för säkerheten konstaterades.
Se litteraturförteckningen i slutet av sidan

Påverkar en tidigare coronavirussjukdom vaccineringen?

En tidigare genomgången coronavirussjukdom är inget hinder för vaccination, men inverkar på rekommenderade vaccindosernas mängd.

Immuniteten mot viruset som förorsakar sjukdomen skyddar även mot allvarlig sjukdom som förorsakats av olika virusvarianter. Genom att vaccinera kan man effektivera detta immunsvar.
Påverkar en tidigare coronavirussjukdom vaccineringen?

Kan man åt en person ge den andra och därpå följande vaccindoser av ett annat vaccinpreparat än tidigare doser?

Coronavaccinationsserien kan kompletteras och effektiveras med ett annat vaccinpreparat än det som givits till personen tidigare. Man kan även använda tre olika vaccinpreparat.

Vaccinerna kan användas i kors, om det är inte finns medicinska hinder för att använda ett annat preparat. 

Vissa studier gällande korsanvändning visade att de förväntade allmänna symtomen, såsom huvudvärk och feber, förekom något mer hos dem som fick ett annat vaccin som första och andra dos. Symtomen gick dock över inom några dagar. Inga allvarliga säkerhetsproblem har identifierats

Även Europeiska läkemedelsverket EMA har gjort en linjedragning att olika vaccinpreparat kan användas i kors både för grundserien och boostervaccinationer. EMA:s nyhet om korsanvändning av vacciner 7.12.2021

Är någon form av allergi ett hinder för coronavaccination?

Vaccinen får inte ges till personer som har fått en allvarlig allergisk reaktion det vill säga anafylaktisk reaktion specifikt av någon av vaccinets beståndsdelar. 

mRNA vaccin dvs. Comirnaty-preparat innehåller en liten mängd av polyetylenglykol (PEG), som man kan vara allergisk mot. PEG finns också i många andra läkemedel och kosttillskott.  Allergi mot PEG är mycket sällsynt.

Ifall en person har fått en anafylaktisk reaktion av ett mRNA-vaccin, kan hen heller inte ges ett annat mRNA-vaccin, eftersom vaccinernas innehåll är mycket likartade. Uppföljningstiden efter vaccinationen förlängs till 30 minuter, ifall personen ifråga har fått en bekräftad anafylaktisk reaktion av en annan tidigare vaccination eller av ett läkemedel som injicerats. 

Ifall allergi hindrar vaccinering med mRNA-vaccin kan Nuvaxovid-vaccin. 

Nuvaxovid-vaccinet innehåller polysorbat 80. Allergi mot polysorbat 80 är mycket sällsynt.

Kan en person som är allergisk mot något födoämne eller mot getingstick få coronavirusvaccin?

Jo, vaccinet kan ges. Tidigare anafylaxi orsakad av något födoämne eller av getingstick påverkar inte vaccinationen. Inte heller äggallergi är en kontraindiaktion för vaccination. 

Kan en person som är allergisk mot formaldehyd få coronavirusvaccin?

Ja. Coronavirusvaccinerna innehåller ingen formaldehyd.

Mera om grundprinciperna gällande vaccinering av allergiska hittas här: Vaccination av allergiker

Innehåller coronavirusvaccinerna något från djurriket?

Comirnaty-vaccinen innehåller inga ämnen från djurriket. 

Nuvaxovid-vaccinets verksamma ämne dvs. spikproteinet produceras i laboratorier med genteknik i insektceller. Efter detta har spikproteinet putsats så att det inte i spikproteinet som finns i vaccinet blir kvar något material från djur eller insekter.

Hur följer man i Finland upp eventuella biverkningar av coronavaccin?

Läkemedelstillsynsmyndigheterna följer upp eventuella biverkningar av coronavirusvaccinet på samma sätt som för alla andra nya läkemedel. Många nationella myndigheter följer aktivt coronavirusvaccinationernas säkerhet. 

I Finland sker uppföljningen bland annat genom att kombinera information från olika register. Data samlas också med hjälp av anmälningar om biverkningar, undersökningar och säkerhetsöversikter.

I Finland samlar Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea data om misstankar om vaccinskador för THL och Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Innehavaren av försäljningstillståndet för vaccinet och Världshälsoorganisationen WHO får information om misstänkta biverkningar via EMA. 

THL utreder med hjälp av riksomfattande registeruppgifter bakgrunden till de misstankar om biverkningar som Fimea sammanställt och andra vaccinrelaterade bekymmer som framkommer i samhället och hur vanliga fenomenen är. De register som används i utredningarna innehåller bland annat uppgifter om vaccinationer, diagnoser och dödsfall som vårdenheterna har lämnat in.

Kan en person med immunosuppressiv medicinering få coronavirusvaccin?

En person som använder mediciner som försvagar immunförsvaret, kan få coronavirusvaccin. Coronavirusvaccinet innehåller inte levande coronavirus och vaccinet kan således inte förorsaka sjukdomen, även om kroppens immunförsvar är försvagat.
Coronavaccination för personer med kraftig immunbrist

Påverkar medicinering som försämrar kroppens immunförsvar vaccinets effekt?

Ja, medicinering som försämrar kroppens immunförsvar kan försämra vaccinets effekt. Om det är möjligt, är det bra att vaccinet ges under paus i behandlingen, eller då möjligast lång tid har förflutit från föregående dos av medicin som försvagar immunförsvaret.

Om intervallen mellan behandlingarna är lång, t.ex. en månad eller ett halvt år lönar det sig att ge vaccinet åtminstone ca. två veckor innan behandlingen.

Om personen oftare får läkemedelsinjektioner som försvagar immunförsvaret, lönar det sig i mån av möjlighet att undvika att ge coronavaccin och medicin som försämrar immunförsvaret på samma dag. Medicinen som försämrar immunförsvaret kan i detta fall t.ex. injiceras först dagen efter vaccinationen.

Ifall den som skall vaccineras har rituximab- eller okraokrelizumab–medicinering, skulle det vara idealiskt att ge coronavaccinet minst 2 veckor innan medicineringen påbörjas eller innan följande dosering. Den vårdande enheten ger mera preciserade anvisningar om vaccinationstidpunkten.  

Om det åt patienten påbörjas en ny biologisk medicinering och om det är bråttom att få medicineringen påbörjad lönar det sig att vänta två veckor efter vaccinationen med att påbörja medicineringen, för att vaccinets effekt skall vara optimal. Om patienten akut behöver medicin får inte påbörjande av medicineringen fördröjas på grund av coronavaccination.

Vaccination av personer med immunbrist

Kan en person med organtransplantat eller stamcellstransplantat få coronavirusvaccinvaccin?

Coronavirusvaccinen innehåller inte levande virus och de kan tryggt ges även till personer med organtransplantat eller stamcellstaransplantat. Organtransplantat eller nyligen mottaget stamcellstransplantat ökar märkbart risken för, att insjukna i allvarlig coronavirussjukdom och därför är det speciellt viktigt att vaccinera dessa personer.

Kan en person som använder bloduttunnande medicin, som t.ex. Eliquis® eller Marevan®, vaccineras?

Jo, vaccinet kan ges. Efter vaccinationen är det bra att trycka på injektionsstället lite längre för att minska på eventuell blödning.

Kan man vaccinera en person med mycket låga trombocyter? 

Om trombocyt- dvs. blodplättsnivån är mycket låg, kan en vaccinering orsaka en blödning inne i muskeln. Vaccineringens nytta är ändå nästan alltid större skadan av en eventuell blödning. 

Om det är frågan om en akut trombocytopeni som väntas gå om inom kort, är det bra att vänta tills trombocyterna är 30–50 x109/l. Om det är frågan om kronisk trombocytopeni kan man vid behov ge vaccinet också fast trombocytvärdet skulle vara lägre. 

Eftersom man inte har undersökt subcutan (SC) administration av coronavirusvaccin, ges coronavirusvaccinerna alltid intramskulärt (IM). Använd en så tunn nål som möjligt, 25G eller tunnare. Instruera den vaccinerade att trycka på injektionsstället i minst 2 minuter efter vaccineringen.

Kan jag motionera efter coronavaccinationen?

Efter vaccinationen lönar det sig att motionera enligt mående. Om du efter vaccinationen har värmekänsla, feber eller allmän sjukdomskänsla rekommenderas att du undviker motion under symtomen.

Coronarvaccinet injiceras i muskeln. Efter vaccinationen lönar det sig att överväga om man ska motionera på ett sätt som kraftigt belastar den muskel som vaccinet har injicerats i. Ansträngning av muskeln kan öka lokala symtom i injektionsstället.

En mycket sällsynt biverkning av mRNA-coronavaccin är hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammationer (myo- och perikardit). THL rekommenderar som en försiktighetsåtgärd att extrem fysisk belastning undviks inom tre dygn efter mRNA-coronavaccinationen. Rekommendationen gäller både den första och den andra vaccindosen. Normal motion behöver inte lämnas emellan om du mår bra. Det är fråga om en försiktighetsprincip och utifrån den nuvarande informationen är det inte möjligt att ge närmare anvisningar om till exempel olika idrottsgrenar. 

Hur skall man göra, om en del av vaccindosen går till spillo?

Om en del av vaccinet går till spillo, uppskatta alltid från fall till fall hur mycket vaccin som har gått till spillo. Om under hälften av vaccindosen har gått till spillo, behövs inte en ny dos ges. Om över halva dosen har gått till spillo, ge då genast en ny dos. Konsultera vid behov vaccinationsstödet på THL.

Var hittar man coronavirusvaccinets satsnummer?

Vaccinets satsnummer (LOT) hittar man både på förpackningen och på vaccinflaskan. 
Olika coronavaccin-minneslista som stöd för vaccinatören

För att vaccinationsuppgifterna skall dokumenteras, för att uppföljningen av vaccinationerna skall ske och för att coronaintyget skall bildas, är det viktigt att satsnumret dokumenteras rätt.

Kan coronatestet bli positivt på grunds av coronavirusvaccinering?

Coronavirusvaccinering påverkar inte resultatet av coronatest taget från nässvalget.

Kan vaccinets effekt kontrolleras med antikroppstest?

IInstitutet för hälsa och välfärd THL rekommenderar inte användningen av antikroppstest för att evaluera effekten av vaccinet hos en enskild person pga. att:

  • i studier har ännu inga gränsvärden fastställts, som tillförlitligt skulle berätta om   tillräcklig nivå av antikroppar för att förhindra smitta, symtom eller allvarlig sjukdom.
  • antikroppsnivåerna berättar inte om skyddet mot allvarlig sjukdom. När det gäller allvarlig sjukdom är den cellmedierade immuniteten den viktigaste
  • olika test mäter olika antikroppar och de mäter nödvändigtvis inte de antikroppa, som stiger efter vaccinering
  • antikroppsnivåerna mätta med olika test är inte jämförbara sinsemellan
  • antikroppsnivåerna hos de som fått en vaccindos kan ännu vara låg, fast skyddseffekten mot allvarlig sjukdom redan vore bra.

Däremot används antikroppstest för att undersöka befolkningens immunitet. Med hjälp av dessa kan man utvärdera epidemisituationen och skyddet mot coronavirus som befolkningen uppnått under en viss tidsperiod.
Serologisk befolkningsundersökning om coronaepidemin (på finska)

Hur skall man göra, ifall en person har fått coronavaccin utomlands?

Då en person har fått coronavaccin utomlands rekommenderar THL följande förfaringssätt för att säkerställa att personens skydd mot coronavirus medicinskt sett är bra.

Ifall en person har utomlands fått ett sådant vaccin som också används i Finland, fortsätt vaccinationsserien vid behov enligt nationella anvisningar.

Ifall en person har fått något vaccin och du vet inte vilket vaccin personen har fått, komplettera vaccinationsserien enligt de nationella anvisningarna. 

Sputnik eller Sputnik light-vaccinen anses vara lika effektiva som övriga vaccin som används inom EU:s område. En person behöver inte ur skyddets synvinkel överlopps vaccindoser om hen har fått Sputnik-vaccin enligt vaccinationsanvisningarna. 

Covishield–vaccinet, som framställs i Indien (Serum Institute of India) är precis motsvarande vaccin som AstraZenecas Vaxzevria. Givna Covishield–doser kan jämställas med Vaxzevria – doser givna i Finland. De inaktiverade coronavaccinernas effekt har i forskningar konstaterats vara lägre än hos de vaccin som används i Finland.

Vi rekommenderar att man ger variantvaccinet om personen har fått minst två inaktiverade vaccindoser, inklusive genomgångna sjukdomar. Det finns ingen anledning att ge en extra dos om personen har fått fler vaccindoser än vad som rekommenderas i Finland.

Till personer som hör till målgruppen för boosterdosen som ges under höstvintern 2022, ges en boosterdos oberoende av vilka vaccinpreparat eller hur många doser personen tidigare har fått.
Boosterdos av coronavaccin under höstvintern

Om personen har fått något annat vaccin som inte används inom EU övervägs situationen från fall till fall. Vid behov kan du konsultera THL:s coronavaccinationsstöd (koronarokotus(at)thl.fi).

Om personen på basen av det som ovan nämns har fått en full vaccinationsserie utomlands, kan THL inte på medicinska grunder rekommendera tilläggsdoser. I dessa fall bör man lokalt avgöra om tilläggsdoser ges.

Vi rekommenderar alltid i detta fall konsultation av läkare i kommunen och att en individuell utvärdering om nytta och biverkningar av vaccinationen görs.

Varifrån kan yrkespersonal få svar på frågor gällande coronavirusvaccinationer?

Hittar du inte svaret på THL:s webbplats kan du konsultera vaccinationsrådgivningen för yrkespersonal inom hälso- och sjukvården.
Mer detaljerade instruktione Rådgivning för hälso- och sjukvårdspersonal

Kanta-tjänsten ansvarar för coronaintyget och på Kantas sidor hittar du mer information om ämnet. Även THL har information om coronaintyget till yrkespersonal på sina sidor.
Coronaintyg (Kanta.fi)

Vart kan jag hänvisa frågor som ställs av privatpersoner?

Institutet för hälsa och välfärds coronavirusrådgivning betjänar enbart yrkespersonal. Privatpersoner får råd från sin egen hälsovårdscental, företagshälsovården eller av den vårdande läkaren. Det är kommunernas skyldighet att erbjuda coronavaccinrådgivning åt kommuninvånarna.

Gällande resande, corona och vaccinationer hittas tilläggsinformation:

Litteratur 

Coronavaccin och influenssavaccin som ges tillika 

Lazarus et al. Safety and immunogenicity of concomitant administration of COVID-19 vaccines (ChAdOx1 or BNT162b2) with seasonal influenza vaccines in adults in the UK (ComFluCOV): a multicentre, randomised, controlled, phase 4 trial. The Lancet. Dec 2021. 

Korsanvändning av vacciner 

Atmar et al. Homologous and Heterologous Covid-19 Booster Vaccinations. N Engl J Med. 2022 Jan 26. doi: 10.1056/NEJMoa2116414. Epub ahead of print.

Dickerman et al. Comparative Effectiveness of BNT162b2 and mRNA-1273 Vaccines in U.S. Veterans. N Engl J Med. 2021. 

Gram et al. Vaccine effectiveness against SARS-CoV-2 infection, hospitalization, and death when combining a first dose ChAdOx1 vaccine with a subsequent mRNA vaccine in Denmark: A nationwide population-based cohort study. PLoS Med. 2021 Dec 17. doi: 10.1371/journal.pmed.1003874.

Haveri et al: Neutralizing antibodies to SARS-CoV-2 Omicron variant after 3rd mRNA vaccination in health care workers and elderly subjects and response to a single dose in previously infected adults. Preprint at medRxiv 2021. 

Hillus et al. Safety, reactogenicity, and immunogenicity of homologous and heterologous prime-boost immunisation with ChAdOx1 nCoV-19 and BNT162b2: a prospective cohort study. Lancet Respir Med. 2021 Nov. doi: 10.1016/S2213-2600(21)00357-X. Epub 2021 Aug 13.

Liu et al. Safety and immunogenicity of heterologous versus homologous prime-boost schedules with an adenoviral vectored and mRNA COVID-19 vaccine (Com-COV): a single-blind, randomised, non-inferiority trial. Lancet. 2021 Sep 4. doi: 10.1016/S0140-6736(21)01694-9. Epub 2021 Aug 6.

Munro et al. Safety and immunogenicity of seven COVID-19 vaccines as a third dose (booster) following two doses of ChAdOx1 nCov-19 or BNT162b2 in the UK (COV-BOOST): a blinded, multicentre, randomised, controlled, phase 2 trial. Lancet. 2021 Dec 18. doi: 10.1016/S0140-6736(21)02717-3. Epub 2021 Dec 2.

Nordström et al.: Effectiveness of heterologous ChAdOx1 nCoV-19 and mRNA prime-boost vaccination against symptomatic Covid-19 infection in Sweden: A nationwide cohort study. Lancet Reg. Health Eur.2021. 

Powell et al: Real-world data shows increased reactogenicity in adults after heterologous compared to homologous prime-boost COVID-19 vaccination, March-June 2021. Eurosurveillance 2021.

Pozzetto, B. et al. Immunogenicity and efficacy of heterologous ChAdOx1–BNT162b2 vaccination. Nature 2021. 

Schmidt et al. Immunogenicity and reactogenicity of heterologous ChAdOx1 nCoV-19/mRNA vaccination. Nat Med. 2021 Sep. doi: 10.1038/s41591-021-01464-w. Epub 2021 Jul 26.

Steenselds et al. Comparison of SARS-CoV-2 Antibody Response Following Vaccination With BNT162b2 and mRNA-1273. JAMA 2021. 

Stuart ASV et al. Immunogenicity, safety, and reactogenicity of heterologous COVID-19 primary vaccination incorporating mRNA, viral-vector, and protein-adjuvant vaccines in the UK (Com-COV2): a single-blind, randomised, phase 2, non-inferiority trial. Lancet 2022. 

Parker et al Emerging evidence on heterologous COVID-19 vaccine schedules—To mix or not to mix? Lancet Infect Dis 2022.

Uppdaterad: