Anvisning för mässlingsfall

Anvisningen har publicerats både på webben och i pdf-form. Om ändringar behöver göras senare, görs de i webbversionen. Därefter uppdateras pdf-versionen.

Anvisningens innehåll

Anvisningens syfte

Mässling är en allmänfarlig smittsam sjukdom (4 § i lagen (1227/2016) och 1 § i förordningen om smittsamma sjukdomar (146/2017). Denna anvisning tar upp hur man förhindrar att mässling sprids. Målet är att förenhetliga praxis kring vårdåtgärderna inom hälsovården. 

Anvisningens målgrupp

Anvisningen är i första hand avsedd för läkare och vårdare med ansvar för smittsamma sjukdomar i kommunen, för enheter som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och för laboratorier för klinisk mikrobiologi i sjukvårdsdistriktet.

Ändringar i anvisningen

Sedan den senaste uppdateringen av anvisningen 7/2017 har många ändringar tillkommit som i synnerhet gäller följande:

  • anvisningar för administrering av immunglobulin, bland annat målgrupper och dosering
  • användning av MPR-vaccin för att skydda exponerade bland annat när det gäller små barn 
  • åldersbegränsning av personer som behöver spåras
  • karantän av exponerade
  • specialanvisningar för hälso- och sjukvårdspersonal

Mässlingsvirus och hur det smittar

Mässling är en mycket smittsam allmän infektion som orsakas av paramyxovirus. Sjukdomen överförs via kontakt- och droppsmitta och via luftvägarna. Det finns också beskrivet att smittan har överförts via ytor. 

Inkubationstiden mellan smitta och de första symtomen är vanligen 9–11 dygn, men kan variera mellan 7–21 dygn.

Mässlingsvaccinationer i Finland

I Finland har de flesta som är födda före 1965 och som barn insjuknade i MPR-sjukdomarna (mässling, påssjuka, röda hund) bestående immunitet. 

Finland inledde vaccinationerna mot mässling år 1975. År 1982 övergick man till MPR-vaccinationer. Vaccinationen ges på rådgivningen till barn i åldern 12–18 månader och 6 år. Inom armén gavs MPR-vaccin åren 1986–2000. 

För små barn har den första dosen MPR-vaccin haft en täckning på omkring 96 % i Finland, vilket ger flockimmunitet. Skyddet kan vara bristfälligt i synnerhet bland dem som är födda 1965–1975 och bland personer födda utomlands, eftersom en del av dem inte har haft mässling eller fått två doser vaccin mot det. 

MPR-vaccin

Sjukdomsbild och differentialdiagnostik

Sjukdomsbild

Sjukdomen börjar med symtom på luftvägsinfektion. Den smittade har snuva, hosta, feber och konjunktivit. Efter några dagar kan man under 1–2 dygn se ljusa fläckar med en storlek på 1–3 mm (Kopliks fläckar) på kindernas slemhinnor. 

Makulopapulösa utslag visar sig inom 3–5 dygn från de första symtomen, det vill säga cirka 2 veckor efter att personen smittats. Utslagen börjar bakom öronen, sprider sig till ansiktet och kroppen och får till sist en violett nyans. Utslagen finns kvar i en dryg vecka. 

Hos vaccinerade personer är sjukdomsbilden vanligen lindrigare och sjukdomen svårare att identifiera än hos ovaccinerade.

Differentialdiagnostik

  • Många infektioner såsom scharlakansfeber, mononukleos, tredagarsfeber samt adeno-, parvo- och enterovirusinfektioner kan vara förknippade med utslag. 
  •  Vid meningokock kan små blodutgjutningar eller petekier observeras.
  • Symtombilden för Kawasakis sjukdom, som förekommer hos barn, är utslag som kan ta många former samt rodnad på ögats bindhinna. 
  • Även utslag i samband med läkemedelsallergier och tropiska sjukdomar, såsom denguefeber, kan vara bra att ha i åtanke med tanke på differentialdiagnostiken. 

Kriterier för misstanke om mässling

Misstanke om mässling är motiverat för en person som 

  • inte tidigare har haft mässling OCH
  • som har feber och senare har fått utslag OCH 
  • har minst ett av följande symtom: hosta, snuva eller konjunktivit OCH
  • nyligen har vistats i ett land eller område där mässling förekommer OCH/ELLER
  • har varit i kontakt med en person med misstänkt eller konstaterad mässling

Informationsförmedling vid misstanke om mässling

Åtgärder vid misstanke om mässling på mottagningen har sammanställts på bild 1.

Åtgärder när en person med misstänkt mässling kommer till läkarmottagningen.

När en läkare misstänker mässling ska han eller hon omedelbart 

  • under tjänstetid konsultera läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen
  • under jourtid konsultera sjukvårdsdistriktets jourläkare eller jourhavande infektionsläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS, tfn 09 4711).

Konsultationen ska alltid göras oberoende av om patienten har sökt sig till offentlig eller privat hälsovård. Under telefonkonsultationen bedömer man om det är fråga om en motiverad misstanke om mässling. I bedömningen beaktas följande:

  • symtombilden
  • uppgifter om exponering
  • vaccinationsbakgrunden.

Frågeformulär till stöd för intervju vid misstanke om mässling (pdf 43kB)

En person som har fått en eller två doser MPR-vaccin kan också insjukna i mässling, i synnerhet om exponeringen är kraftig och långvarig. 

När misstanken om mässling är motiverad utifrån bedömningen, ordnas provtagning. Samtidigt tar man kontakt med det laboratorium som ska ta emot provet (se avsnittet Laboratoriediagnostik vid misstanke om mässling) och THL.

  • Under tjänstetid kontaktar man THL:s smittskyddsläkare (tfn 029 524 8557) eller enheten för mikrobiologisk expertis (tfn 029 524 6116).
  • Under jourtid, kontakta sjukvårdsdistriktets jourhavande läkare eller HUS jourhavande infektionsläkare (tfn 09 4711) som vid behov kan konsultera THL:s jourhavande 
  • Under tjänstetid fås mer information om den epidemiologiska situationen för mässling av THL:s specialist Mia Kontio (tfn 029 524 8365) eller av smittskyddsläkaren (tfn 029 524 8557).

I det här skedet inleds också en preliminär kartläggning av exponerade som leds av läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen och/eller sjukvårdsdistriktets infektionsläkare. 

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om mässling

Laboratoriediagnostiken för mässling inom den offentliga hälso- och sjukvården har koncentrerats till HUSLAB och laboratorierna på ÅUCS och THL. 

Vid misstanke om mässling ska man försöka bekräfta diagnosen så snabbt som möjligt efter att symtomen börjat. Diagnosen ska inte ställas enbart utifrån den kliniska bilden. Diagnosen bygger på påvisning av virus i svalgprov med PCR-teknik och på antikroppsbestämning i serum.

Vid misstanke om mässling försöker man alltid hänvisa patienten till ett separat rum som är avskilt från alla patient- och personalutrymmen. Då undviker man extra exponering (se avsnittet Smittsamhetsperiod, isolering och vård av mässlingspatienter). 

Provtagningen bör ordnas utan att flytta patienten. Rummet där patienten har vistats ska inte användas på två timmar.

Prover som ska tas

Så snart som möjligt efter att symtomen börjar visa sig tas

  • Serumprov (S-MorbAb) minst 2 ml (minst 0,5 ml från små barn)
  • Svalgprov för PCR-test (-MorbNhO) med flockad pinne i nylon, dacronpinne eller bomullspinne som läggs i ett rent provrör eller i ett transportrör för virusodlingsprov.

Till proverna ska en remiss bifogas med följande uppgifter: 

  • patientens basuppgifter och uppgifter om resor
  • tidigare MPR-vaccinationer
  • symtom och datumet de började.

Ladda ner MPR-remissen här (pdf, 402 kB) 

Närmare upplysningar och anvisningar under tjänstetid ges av THL:s enhet för mikrobiologisk expertis, tfn 029 524 6116.

Sändning av prover under tjänstetid (må–fr, kl. 8–16) 

  • I huvudstadsregionen Registrera begäran om undersökning i informationssystemet som HUSLABs prover: antikroppar (S-MorbAb, KL 2815) och PCR-test från svalget (-MorbNhO, KL 20999). 
  • Ring THL innan proverna skickas iväg, tfn 029 524 6116. 
  • Skicka proverna och THL:s MPR-remiss antingen via HUSLAB eller direkt till THL:s enhet för mikrobiologisk expertis, Mannerheimvägen 166, 00300 Helsingfors. Avsändaren betalar för transporten. 

Om svar önskas samma dag ska THL ha proverna senast kl. 11. 

  • Faxa också THL:s MPR-remiss till HUSLAB:s enhet för virologi (fax 09 471 73179), så att uppgifterna om provet kan införas i laboratoriesystemet. 

THL ger provsvar 

  • till vårdenheten per telefon och vid behov via fax
  • till HUSLAB via fax. HUSLAB ser till att undersökningssvaren registreras i laboratoriesystemet.

Obs. prover som tagits från måndag till torsdag under jourtid (kl. 16–8) kan förvaras i kylskåp. Den behandlande enheten skickar dem till THL följande morgon. Avsändaren betalar för transporten.

Utanför huvudstadsregionen


HUSLAB:s kunder kan först skicka proverna till HUSLAB därifrån de skickas till THL följande vardag. 

Enheten för klinisk mikrobiologi vid ÅUCS genomför på vardagar antikroppsbestämning (S-MorbAb, KL 2815) och undersökningar av PCR-test från svalget (MorbNhO KL 6272). 

Laboratoriet ska alltid informeras om behovet av brådskande undersökning per telefon innan proverna skickas (mottagning av prover tfn 046 922 1330). Annars behandlas inte proverna brådskande. 

Skicka proverna till adressen ÅUCS, Klinisk mikrobiologi, Medisiina D 8 vån., Kinakvarngatan 10, 20520 Åbo. 

Till proverna ska en remiss bifogas med följande uppgifter:

  • patientens basuppgifter och uppgifter om resor
  • tidigare MPR-vaccinationer
  • symtom och datumet de började.

Ladda ner MPR-remissen här (pdf, 402 kB)


Andra än HUSLABs och ÅUCS:s kunder kan skicka mässlingsprover direkt till THL, Enheten för mikrobiologisk expertis, Mannerheimvägen 166, 00300 Helsingfors. Man ska alltid på förhand komma överens om detaljerna i samband med en provförsändelse per telefon (tfn 029 524 6116).

Sändning av prover under jourtid (kl. 16–8 samt lö–sö och helgdagar)

  • Innan proverna skickas iväg, ring primärjouren på Enheten för virologi vid HUSLAB (tfn 040 837 4010 eller 040 837 4011). Om man vill att HUSLAB ska undersöka antikroppar (S-MorbAb KL 2815) under jourtid, ska det också avtalas. 
  • Alla prover skickas under jourtid till adressen: HUSLAB, Klinisk mikrobiologi, Provmottagningen, Haartmansgatan 3 B, 00170 Helsingfors. Följande vardag skickar HUSLAB proverna till THL så att svaren fås samma dag. 

Vård och isolering av misstänkta eller bekräftade mässlingsfall

Smittsamhetsperiod

En mässlingspatient är smittsam 4 dygn innan utslagen visar sig (dvs. redan före de första symtomen) och 4 dygn efter att utslagen visat sig.

Vård hemma

Patienter i gott skick kan vårdas hemma. Innan diagnosen är fastställd ska patienten stanna hemma. Om en mässlingsdiagnos fastställs, ska patienten stanna hemma tills smittsamhetsperioden är över. Under smittsamhetsperioden ska i synnerhet inte ovaccinerade eller personer med ofullständiga vaccinationer besöka patienten. 

Patienten eller vårdnadshavaren för en patient under 16 år kan få ersättning för inkomstbortfall i form av dagpenning vid smittsam sjukdom under den period patienten är isolerad eller i karantän. Detta kräver ett beslut i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar.

Läs mer om dagpenning vid smittsam sjukdom (Fpa)

Vård på hälso- och sjukvårdsenheter

Vid misstanke om mässling ska man tänka på att andra som vistas på enheten kan smittas av sjukdomen. Det är bra att på hälsovårdsenheten ha en plan för hänvisning och isolering av en smittsam patient inom enheten. 

För att undvika extra exponering hänvisas en person som misstänks ha mässling 

  • vid ankomsten till sjukhuset i första hand till ett isoleringsrum med undertryck eller om ett sådant saknas till ett avspärrat rum 
  • på hälsovårdscentralen till ett rum som är avskilt från övriga patient- och personalutrymmen.

På grund av risken för luftsmitta ska patienten helst föras till rummet från utsidan av byggnaden. Om patienten kommer till rummet från insidan ska han eller hon förses med ett kirurgiskt mun-nässkydd utanför sjukhuset eller hälsovårdscentralen. På vuxna kan man också använda ett FFP2-andningsskydd utan ventil om sådana finns att tillgå. 

Patienten får inte förses med ett andningsskydd med utandningsventil eftersom det bara filtrerar inandningsluften. Därmed skyddar det bara den som bär skyddet, men hindrar inte mikrober från att spridas med utandningsluften.

Patienter som behöver sjukhusvård vårdas i första hand i ett isolerat rum med undertryck under hela smittsamhetsperioden. Den personal som deltar i vården av patienten ska ha haft mässling eller fått två vaccinationer mot mässling. 

En vaccinerad person kan också få mässling, i synnerhet om exponeringen är betydande och långvarig, exempelvis när en patient undersöks och vårdas på sjukhus. Om personalen bara är skyddad genom vaccinationer ska de bära FFP2- eller FFP3-andningsskydd i enlighet med tillverkarens anvisningar varje gång de går in i mässlingspatientens rum. 

Gravida kvinnor rekommenderas inte delta i vården av mässlingspatienter. 

Säkerhetsåtgärder och luftisolering i vård av patienter

Användning av andningsskydd i hälso- och sjukvården

Isolering

I första hand ska man komma överens om isolering av patienten tillsammans med patienten eller dennes vårdnadshavare. Om patienten eller vårdnadshavaren vägrar frivillig isolering kan patienten vid behov i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar också isoleras mot sin vilja. 

  • Det är i första hand den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen eller i samkommunen för sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar som beslutar om isolering oberoende av en persons vilja (lagen om smittsamma sjukdomar 63 §).
  • Vid behov kan också en annan legitimerad läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården besluta att en person ska hållas isolerad under högst tre dagar. Beslutet ska så snart omständigheterna tillåter det fastställas av den läkare i kommunen eller i samkommunen för sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar (lagen om smittsamma sjukdomar 70 §). 

När isolering mot patientens vilja övervägs ska man även kontakta THL:s smittskyddsläkare (tfn 029 524 8557). 

Vid behov kan den läkare som fattat beslut om isolering be polisen om handräckning. Polisen har befogenhet att hämta en person som ska isoleras mot sin vilja (lagen om smittsamma sjukdomar 89 §). Isoleringen kan till exempel ske i den specialiserade sjukvårdens utrymmen.

Enligt 82 § i lagen om smittsamma sjukdomar har den som för att förhindra spridningen av mässling har meddelats ett beslut att bli borta från sitt förvärvsarbete (57 § i samma lag), om att han eller hon ska hållas isolerad (63 §) eller i karantän (60 §) rätt att som ersättning för inkomstbortfall få dagpenning vid smittsam sjukdom. (Se även avsnittet Karantän av oskyddad person som exponerats för mässling).
Läs mer om dagpenning vid smittsam sjukdom (Fpa)

Spårning, skydd och uppföljning av personer som exponerats för mässling

Personer som exponerats för mässling

En person som har exponerats och vistats i samma utrymme som en smittsam person med mässling samtidigt eller inom 2 timmar från det att personen med mässling lämnat utrymmet (risk för luftsmitta). 

Spårning av personer som exponerats

Vid misstanke av mässling ska den behandlande läkaren omedelbart inleda en kartläggning av exponerade i samarbete med läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen och sjukvårdsdistriktets infektionsläkare. 

När diagnosen har fastställs inleds spårning av personer som exponerats omedelbart. Det är kommunen och samkommunen som ansvarar för att spåra smittan (lagen om smittsamma sjukdomar 23 §), och fattar beslut om eventuell karantän (lagen om smittsamma sjukdomar 60 §). 

Det är särskilt viktigt att utreda om det bland de exponerade finns personer som tillhör riskgrupperna, det vill säga ovaccinerade småbarn, gravida kvinnor eller personer med immunbrist, som inte har fått två vaccindoser mot mässling eller haft mässling. 

När diagnosen är fastställd ska personer som haft med patienten att göra under smittsamhetsperioden kontaktas. Målet är att identifiera de personer som exponerats för mässling och som ska skyddas efter exponeringen för att bryta smittkedjan. 

Majoriteten av personerna födda före 1965 har haft mässling, så i regel behöver de inte spåras.

Om personen som insjuknat har fått två doser vaccin mot mässling i Norden, spåras bara de riskgrupper som nämns ovan. Det är mycket osannolikt att mässling smittar vidare från personer som vaccinerats två gånger.

THL bistår i spårningen av exponerade personer som är bosatta på andra orter och när riksomfattande information ska ges. 
Om personen som insjuknat i mässling under smittsamhetsperioden har rest med flyg eller andra offentliga kommunikationsmedel, bedömer THL från fall till fall om spårning av personer som exponerats behövs. 

Skydd av personer som exponerats

Exponerade personer skyddas i första hand med MPR-vaccin eller immunglobulin. Det är bra att lokalt och regionalt på förhand komma överens om var man får tag på vaccin och immunglobulin också under veckoslut och helger. Skydd, uppföljning och karantän av personer som exponerats har sammanfattats på bild 2. 

Skydd, uppföljning och karantän av personer som exponerats för mässling (för hälso- och sjukvårdspersonal se ”Att beakta för hälso- och sjukvårdspersonal”).

Vid stor massexponering, som publikevenemang eller offentliga kommunikationsmedel, är det ofta svårt att bedöma sannolikheten för att en enskild person har exponerats. Då bedöms behovet av skydd för oskyddade personer som eventuellt exponerats för mässling från fall till fall. 

MPR-vaccin

MPR-vaccin ges så snabbt som möjligt efter exponeringen till personer som 

  • inte har haft mässling
  • är ovaccinerade
  •  bara har fått en dos vaccin mot mässling.

Vaccin som ges inom 72 timmar från exponeringen förhindrar sannolikt sjukdomen från att bryta ut eller lindrar åtminstone symtomen. Barn över 11 månader och vuxna får vaccinet även om det skulle ha gått längre tid sedan exponeringen. Personer med en kontraindikation mot MPR-vaccinet får immunglobulin. 

Det ska gå minst sex månader mellan den första och den andra dosen MPR-vaccin. Om ett barn i åldern 6 månader–6 år får en extra dos MPR-vaccin på grund av exponering för mässling, behöver barnet ändå de sedvanliga MPR-vaccinationerna enligt vaccinationsprogrammet.

Immunglobulin bara till specialgrupper

Immunglobulin är i huvudsak reserverat för att skydda de specialgrupper som nämns nedan. Immunglobulin ska gärna administreras inom 72 timmar, dock senast 6 dygn efter exponeringen. 

Trots en dos immunglobulin kan en person insjukna i mässling under inkubationstiden och eventuellt även smitta andra. 

  • Barn under 6 månader får bara immunglobulin. Efter det ges MPR-vaccinationerna enligt det nationella vaccinationsprogrammet. 
  • Barn i åldern 6–11 månader får immunglobulin inom 6 dygn efter exponeringen bara om man inte har hunnit ge MPRV-vaccin inom 72 timmar efter exponeringen.
  • Gravida kvinnor och personer med immunbrist, som inte har haft mässling eller fått två vaccinationer mot det, får immunglobulin. 
    • Om det finns tid för det kan antikropparna undersökas ifall det är oklart om personen har haft mässling och fått vaccin (kontakt med laboratoriet i egna sjukvårdsdistriktet eller THL:s enhet för mikrobiologisk expertis, tfn 029 5246 116 eller 029 524 8365). 
    • Om antikroppsanalysen visar att personen inte har ett skydd mot mässling ges immunglobulin. 
    • Vaccinationsskyddet hos gravida kompletteras i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet efter förlossningen.
    • Personer med svår immunbrist är bland annat personer med medfödd immunbrist, organ- och stamcellstransplantationspatienter och personer som får cellgiftsbehandling eller vissa mediciner som försämrar immunförsvaret. De kan få immunglobulin oavsett av vaccinationsstatus. 
  • Vid kontraindikation mot MPR-vaccin på grund av en beståndsdel i vaccinet eller tidigare anafylaxi, ges immunglobulin. 

Vad kan ge upphov till immunbrist som påverkar vaccination?

Försiktighetsmått och kontraindikationer vid MPR-vaccinationer

Administreringsanvisningar för immunglobulin 

De immunglobulinpreparat som finns på marknaden finns i tabell 1.

Immunglobulinpreparat som skyddar personer exponerade för mässling
Immunglobulin (preparatets namn) Styrka Administreringssätt Förpackningsstorlek
GammaQuin® 160 mg/ml I första hand i muskeln (i.m.), vid behov s.c. 2 ml
Gammanorm® 165 mg/ml I första hand under huden (s.c.), vid behov i.m. 10 ml, 20 ml, 48 ml
Hizentra® 200 mg/ml I första hand under huden (s.c.), vid behov i.m. 5 ml, 10 ml, 20 ml, 50 ml
Hyqvia® 100 mg/ml Under huden (s.c.) 100 ml, 200 ml, 300 ml
Privigen® 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Flera förpackningsstorlekar
Octagam® 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Flera förpackningsstorlekar
Gammagard S/D®   Intravenöst (i.v.) 5 g, 10 g
Gamunex® 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Flera förpackningsstorlekar
Intratect® 50 mg/ml, 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Flera förpackningsstorlekar
Kiovig® 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Flera förpackningsstorlekar
Nanogam® 50 mg/ml, 100 mg/ml Intravenöst (i.v.) Flera förpackningsstorlekar
 
  • På barn inom den öppna primärvården injiceras djupt in i muskeln (skinka/lår) långsamt 80 mg/kg, maximalt 5 ml, högst 2,5 ml på samma injektionsställe.
  • På gravida inom den primära öppenvården injiceras djupt in i muskeln (skinka/lår) långsamt 15 ml oberoende av vikt och immunglobulinets styrka, högst 5 ml på samma injektionsställe. 
  • Personer med immunbrist alltid på sjukhus intravenöst 400 mg/kg.

Efter att immunglobulin administrerats ska personen hållas under observation i minst 30 minuter.

MPR-, MPRV- eller vattkoppsvaccin kan vid behov administreras efter tre månader, dock helst tidigast sex månader från det att immunglobulin administrerades. Vaccin som administreras tidigare än sex månader från immunglobulindosen ses som en extra dos. 

Övriga vaccinationer kan administreras enligt den sedvanliga tidtabellen. 

Information till och uppföljning av alla exponerade personer

Alla som exponerats, även de som har fått vaccin eller immunglobulin, ska informeras helst skriftligen om möjligheten att de har utsatts för smitta och om symtomen på mässling. Dessutom ska de få anvisningar om hur de ska söka vård om de uppvisar symtom som passar in på mässling under inkubationstiden. 

På grund av mässlingens höga smittsamhet är det bra att på förhand planera till vilken enhet inom hälso- och sjukvården sådana patienter ska hänvisas.

Om en person efter exponering har fått vaccin och får symtom som tyder på mässling inom inkubationstiden på 21 dagar, är det viktigt att ta ett svalgprov för PCR-undersökning. Med hjälp av THL:s PCR-test får man snabbt reda på om det är fråga om mässling orsakad av MPR-vaccinet eller ett vilt virus. Om det är fråga om vaccinationsvirus, behövs ingen smittspårning.

Karantän av oskyddad person som exponerats för mässling

En person som exponerats för mässling sätts i karantän om 

  • personen saknar skydd mot sjukdomen och inte har hunnit få MPR-vaccin eller immunglobulin
  • personen har vägrat profylax efter exponering. 

I första hand ska man komma överens med den exponerade eller dennes vårdnadshavare om karantän. Enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) kan man vid behov fatta beslut om karantän också oberoende av den exponerade personens vilja. 

  • Den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar eller den läkare som i samkommunen för sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar fattar beslut om karantän. 
  • Vid behov kan också en annan legitimerad läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården besluta att en person ska hållas i karantän i högst tre dagar. Beslutet ska så snart omständigheterna tillåter det fastställas av den läkare i kommunen eller i samkommunen för sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar (lagen om smittsamma sjukdomar 70 §).

Vid stor massexponering, som publikevenemang eller offentliga kommunikationsmedel, är det ofta svårt att bedöma sannolikheten för att en enskild person har exponerats. Då övervägs behovet av karantän från fall till fall.

Karantänen varar minst 14 dygn från den första exponeringen. Därefter bedöms behovet av fortsatt karantän från fall till fall. Karantänen kan fortsätta i högst 21 dygn. 

Personer i karantän har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom

En person som ska hållas i karantän för att förhindra spridning av mässling har rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom som ersättning för inkomstbortfall. Vårdnadshavare för barn under 16 år har samma rättighet om ett barn under 16 år ska hållas hemma och vårdnadshavaren därför inte kan utföra sitt arbete (lagen om smittsamma sjukdomar 82 §).

Personer som fått MPR-vaccin eller immunglobulin i tid behöver i allmänhet inte sättas i karantän

Personer behöver i regel inte sättas i karantän om de har fått MPR-vaccin inom 72 timmar från exponeringen eller immunglobulin inom 6 dygn från exponeringen. Karantän ska dock övervägas från fall till fall i situationer där det är sannolikt att mässling kunde spridas (t.ex. daghem eller skola) eller där spridning skulle ha allvarliga konsekvenser (t.ex. hälsovårdspersonal). 

Personer med immunbrist ska trots immunglobulinbehandling sättas i karantän. 

Att beakta för hälso- och sjukvårdspersonal

Enligt 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) ska hälso- och sjukvårdspersonal ha fått två vaccindoser mot mässling eller ha haft mässling. 

Om en anställd bara har det skydd vaccinationer ger, ska denne använda FFP2- eller FFP3-andningsskydd vid besök i mässlingspatienters rum. Om inte rätt andningsskydd använts, ska personen instrueras att kontrollera om symtom som passar in på mässling uppträder inom 7–21 dygn från exponeringen. 

Gravida kvinnor rekommenderas inte delta i vården av mässlingspatienter.

Om en person i hälso- och sjukvårdspersonalen har exponerats och bara har fått en dos mässlingsvaccin eller är osäker på sitt skydd mot mässling, tas ett serumprov för att undersöka antikroppar mot mässling. Direkt efter det ges MPR-vaccin.

  • Personer som har exponerats ska inte arbeta under fem dagar efter den första exponeringsdagen, om inte resultatet från undersökningen av antikroppar finns att tillgå innan dess
  • Om resultatet för IgG antikroppar är positivt, kan personen fortsätta jobba som vanligt
  • Om resultatet för IgG antikroppar är negativt, ska personen inte jobba under minst fem dagar efter den första exponeringsdagen. Om inga symtom framträder får personen återvända till arbetet 21 dygn efter den sista exponeringen. Om personen insjuknar får han eller hon återvända till jobbet när smittsamhetsperioden har löpt ut.

Användning av andningsskydd inom hälso- och sjukvården

Litteratur och länkar

Mer information

Smittskyddsläkaren vid THL, tfn 029 524 8557, [email protected]

Arbetsgrupp

Mia Kontio, THL
Elina Seppälä, THL
Eeva Ruotsalainen, HUS
Emmi Sarvikivi, THL
Eeva Pekkanen, THL
Jussi Sane, THL

Arbetsgruppen tackar följande personer för kommentarer till anvisningen 

Hannele Kotilainen, Helsingfors stad
Lisa Kulppi, VSHP
Anne Levaste, Esbo stad
Risto Pietikäinen, KYMSOTE
Marko Rahkonen, Soite
Esa Rintala, VSSHP
Riitta Rusanen, Esbo stad
Sirpa Räsänen, PSHP
Juha Salonen, VSHP
Sakari Vuorinen, ESSOTE
Tytti Vuorinen, ÅUCS

Uppdaterad: