Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna – TEA

Kvalitetsbeskrivning

Sidans innehåll

Statistikuppgifternas relevans

TEAviisari, Institutionen för hälsa och välfärds informationssystem avsett för jämförelse, har utvecklats i samarbete med Institutionen för hälsa och välfärd (THL), social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Informationssystemet avsett för jämförelse synliggör det arbete som invånarna gör för att främja hälsa och välfärd inom sju olika branscher. Förutom gymnasieutbildningen inkluderar tjänsten även jämförelsedata om hälsofrämjande arbete (TEA) inom yrkesutbildning, grundläggande utbildning, primärvård, motion och idrott, kommunledning och kultur.

Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna - materialet som Institutet för hälsa och välfärd samlat in beskriver verksamhet som främjar välbefinnande, hälsa och gemenskapskultur i gymnasier. Resultaten används för att stödja användningen av omfattande information om välbefinnande i utbildningsinstitutens vardag och för ledning av elev- och studerandevård. Resultaten av datainsamlingen har använts riksomfattande bland annat i beredningen av lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) som trädde i kraft i augusti 2014. Med hjälp av uppgifterna kan arrangörerna av utbildning på utbildningsinstituten utveckla och bedöma sina gymnasiers verksamhet i relation till hela landet eller till andra undervisningsinstitut. Uppgifterna är avsedda för undervisningsinstitutens rektorer och tvärvetenskapliga elev- och studerandevårdgrupper, nationella och lokala myndigheter samt för planerare och forskare.

Helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna delas in i sju olika dimensioner, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet.

  • Engagemang beskriver bl.a. i vilken mån resultaten av datasamlingen relaterad till elevernas välbefinnande och hälsa har behandlats i lärarutbildningen för gymnasiet, och hur man har beslutat om åtgärder baserat på dem.
  • Ledning beskriver bl.a. elev- och studerandevårdgruppens verksamhet, kontroll av frånvaron och tidpunkt för och innehållet i granskningen för hälsa och välbefinnande i undervisningsinstitutets studiemiljö samt gemenskapens välbefinnande.
  • Uppföljning och behovsanalys beskriver bl.a. uppföljning av mobbning, störande situationer och problem, användning av tobak, alkohol och narkotika samt uppföljning av tillrättavisande och disciplinära åtgärder.
  • Resurser beskriver bl.a. elev- och studerandevårdstjänsternas personalmätning.
  • Gemensam praxis beskriver bl.a. arbete för att förebygga användning av tobak, alkohol och narkotika.
  • Delaktighet beskriver bl.a. de studerandes och föräldrarnas/vårdnadshavarnas möjligheter att påverka samt samarbetet mellan hem och undervisningsinstitut.
  • Övrig kärnverksamhet beskriver åtgärder som ökar motionen under skoldagen.

Från och med år 2012 samlas statistik in under jämna år. Förundersökningen för datainsamlingen gjordes år 2008. Uppgifterna i datainsamlingen beskriver i regel tidpunkten då uppgifterna samlats in. Vissa uppgifter måste nödvändigtvis samlas in från föregående läsår, så som genomförda resurser och uppgifter som beskriver uppföljning av de studerandes välbefinnande och hälsa. Datainsamlingen görs i samarbete med Utbildningsstyrelsen och social- och hälsovårdsministeriet. Utbildningsinstitutens representanter deltar också i expertgruppen. I beredningen av datainsamlingen får expertgruppen igenom innehållet i föregående års datainsamling och ombedömer och poängsätter enskilda frågor. Dessutom beaktas respons från utbildningsinstituten.

Metodbeskrivning

THL samlar ihop de uppgifter som behövs för helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna direkt från gymnasierna. År 2022 fanns det totalt 107 indikatorer.

Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna -datainsamlingen genomförs på hösten vartannat år, de jämna åren. Datainsamlingsblanketten skickas i elektroniskt format till rektorerna för alla undervisningsinstitut som ger gymnasieutbildning till unga. Man strävar efter att samla in uppgifterna i samarbete med elev- och studerandevårdgruppen. En påminnelse för inlämnandet av uppgifterna skickas två gånger per e-post. Vid behov kontaktas undervisningsinstitut som inte svarat per telefon.

Man kan bekanta sig med datainsamlingens material, som blanketten, finns på TEAviisaris webbplats.

Uppgifterna beskriver de sju dimensionerna i arbetet för att främja hälsa, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet. Poängtalen för de olika dimensionerna har fåtts genom poängsättning av faktabaserad information, som beskriver gymnasiets verksamhet i förhållande till lagstiftning, rekommendationer och god praxis. Det totala poängtalet är ett medelvärde av de poängtal som beskriver de olika dimensionerna. Indikatorerna har poängsatts på skalan 0–100. Poängtalet beskriver hur väl främjandet av hälsa och välbefinnande genomförs i gymnasiet. Poängtalet 100 innebär att verksamheten till alla delar följer god praxis och håller god kvalitet.

Exempel på poängsättning av en indikator:

Fråga 19. Kontrolleras antalet olyckor som har krävt vård av hälsovårdare eller läkare systematiskt i gymnasiet? Ange också antalet olyckor under läsåret 2021–2022.

I gymnasiets interiör eller utomhusområden:

Inga uppgifter (0 poäng)
Kontrolleras inte (0 poäng)
Kontrolleras (50 poäng)
Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng)
Antalet olyckor (poängsätts inte)

På skol- eller annan övergångsresa:

Inga uppgifter (0 poäng)
Kontrolleras inte (0 poäng)
Kontrolleras (50 poäng)
Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng)
Antalet olyckor (poängsätts inte)

Det kommunspecifika poängtalet är det vägda medelvärdet för studerandeantalet i gymnasierna i regionen, och regionernas poängtal är det befolkningsvägda genomsnittet av kommunspecifika uppgifter. Det kommunspecifika poängtalet räknas om minst hälften av kommunens gymnasier har lämnat in sina uppgifter. Om kommunen har färre än tre gymnasier ska alla de gymnasier som svarat ha tillstånd att publicera uppgifterna för att kommunens poängtal ska kunna publiceras.

Tabell 1. Förteckning över variabler (på finska xlxs 15kt)
Tabell 2. Frågespecifika grundläggande distributions tabeller (på finska html)

Datatäckning

År 2022 mottogs uppgifter från 328 gymnasier (92 % av alla gymnasier på det finländska fastlandet. Uppgifterna täcker 98 procent (221 st.) av de kommuner på vars områden det ordnas gymnasieutbildning. I följande välfärdsområden lämnade alla gymnasier (100 %) in sina uppgifter: Kajanaland, Kymmenedal, Mellersta Nyland, Mellersta Österbotten, Norra Nyland, Norra Österbotten, Södra Karelen, Vanda och Kervo. Helsingfors var det som hade lägst svarsaktivitet (76 % av gymnasierna). Av gymnasier med över 400 studeranden lämnade 86 % in sitt svar, och av gymnasier med under 100 studeranden 95 %. De gymnasier som svarat täckte 88 % av studerandeantalet i hela landet. Gymnasiespecifika uppgifter publiceras endast med samtycke av gymnasiets ledning. 74 % av de som svarat gav tillstånd till att presentera resultaten i TEAviisari.

De uppgifter som samlades in med blanketten som beskriver gymnasiets verksamhet var sådana att det borde ha varit möjligt för varje gymnasium att lämna in dem för datainsamlingen. Av de enskilda uppgifter som används i TEAviisari (107) gav 152 gymnasier ett omfattande svar (dvs. inga saknade data). 87 procent av svaren saknade uppgifter på under 5 procent. Två blanketten måste avslås på grund av brist på uppgifter. 

Uppgifternas riktighet och exakthet

År 2022 var det huvudsakligen rektorn som tillsammans med studerandevårdstjänsternas personal (75 %) eller tillsammans med studerandevårdgruppen sammanställde uppgifterna (66 %). Rektorn, ensam eller med kontorspersonal, svarade för 36 procent av gymnasierna, och i 66 procent av gymnasierna hade rektorn förberett svaret tillsammans med lärarkåren. Enligt instruktionerna skulle blanketten ifyllas i samarbete med studerandevårdgruppen. 

År 2022 för att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna för frågan som kartlagt resurserna för personalen vid studerandevårdstjänsterna, dvs. hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer, systematiskt granskats och behandlats (sammanlagt 4 indikatorer). 

För kvalitetssäkringen valdes numeriska indikatorer som mäter arbetsinsatserna. Av de anmälda uppgifterna beräknades nyckeltal som beskriver arbetsinsatsen för alla i personalen. Uppgifterna kontrollerades genom att gymnasiumspecifika nyckeltal skickades till kontaktpersonerna för datainsamlingen per e-post och de ombads kontrollera uppgifterna tillsammans med studerandevårdstjänsternas personal. 

Uppgifterna skickades till alla gymnasier för granskning. Gymnasierna ombads särskilt att fästa uppmärksamhet vid de siffror där den angivna resursen var mer än dubbelt så stor som rekommendationerna eller lagstiftningen. Dessa siffror hade markerats med rött i den fil som skickades för granskning.

Uppgifter kollades totalt av 52 gymnasier. Av dessa rapporterade 5 gymnasier att uppgifterna som lämnats för granskning var korrekta och 47 gymnasier korrigerade eller kompletterade sina uppgifter. Av nyckeltal för studerandevårdstjänster 103 ändrades i samband med granskningen.

Uppgifternas aktualitet och rättidighet i publikationerna

Data om främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasieskolor samlas in på hösten under jämna år och frågespecifika grundfördelningar publiceras i grundtabellerna i mars året därpå enligt antal studerande och undervisningsspråk, statistisk kommungruppering, regionförvaltningsverkets område och landskapsfördelning.
Gymnasiespecifika uppgifter för de gymnasium som har gett sitt tillstånd till att publicera resultaten, samt kommunspecifika uppgifter rapporteras som poängsatta i TEAviisari i maj. I TEAviisari presenteras uppgifterna färdigt analyserade och som visuella grafer som kan användas för planering, ledning och bedömning. TEAviisari visar en helhetsbild och gör det lättare att hitta styrkor och utvecklingsbehov som är centrala för gymnasiets verksamhet.

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Uppgifter och grundtabeller i TEAviisari-webbtjänst som upprätthålls av THL.
Plocka statistikdata från Statistik- och indikatorbanken Sotkanet.  

Där det är möjligt att granska helhetspoäng och kurator- eller psykologresurser. Uppgifter efter dimension och enskilda indikatorer är tillgängliga från TEAviisari. Uppgifterna rapporteras med aktuell kommunindelning.

I THL:s statistikrapport publiceras de nationella huvudresultaten.

Statistikens jämförbarhet

Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna -materialet har samlats in åren 2012, 2014, 2016, 2018, 2020 och 2022. Nya indikatorer har utvecklats i datainnehållet, och små ändringar har också gjorts. Det centrala datainnehållet, totalt 42 indikatorer, har inte förändrats. År 2022 fanns det totalt 107 indikatorer, av vilka 84 också användes år 2020. 
År 2022 såg samma indikationer som år 2020 per dimension ut på följande sätt:
engagemang 4 (3 samma som år 2020), ledning 10/23, uppföljning och behovsanalys 31/36, resurser 4/8, gemensam praxis 7/8, delaktighet 23/23, övrig kärnverksamhet 5/5 (ny dimension).

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Statistiken innehåller ganska omfattande hela landets uppgifter om främjande av välbefinnande och hälsa (92 % av gymnasierna). Täckningen har ökat med åren. År 2012 var täckningen 86 % av gymnasierna.

Specialfrågor för år 2022

I följande kommuner (5 st.)  lämnades inga uppgifter om ett enda gymnasium: Laihela, Laukaa, Påmark, Tuusniemi, Utsjoki

Förutom ovan nämnda, är kommuner med två gymnasier av vilka endast ett har svarat och som inte har gett tillstånd för att publicera uppgifter eller där båda har svarat men ena eller ingendera har gett tillstånd för att publicera uppgifterna, samt kommuner där ett gymnasium har svarat och inte gett sitt tillstånd för att publicera uppgifterna följande (46 st.): Akava, Evijärvi, Hankasalmi,  Hausjärvi, Ilmajoki, Juuka, Juva, Jämsä, Träskända, Kajaani, Kangasniemi, Kauhava, Grankulla, Keuruu, Karleby, Koski Tl, Kouvola, Kärsämäki, Lappo, Lieksa, Lojo, Loppi, Muonio, Korsholm, Mynämäki, Nurmes, Nurmijärvi, Padasjoki, Pello, Pieksämäki, Pielavesi, Jakobstad, Björneborg, Pöytyä, Brahestad, Rautalampi, Nyslott, Siikajoki, Somero, Säkylä, Tohmajärvi, Torneå, Nykarleby, Virrat, Vörå, Ylöjärvi.

Uppgifter för övriga kommuner visas I TEAviisari om ovanstående villkor uppfylls.

Uppdaterad: