Kvalitetsrapport: Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna – TEA

Kvalitetsrapporten ger en bedömning av hur tillförlitlig statistiken är och hur väl den lämpar sig för olika användningsändamål utgående från rekommendationen om kvalitetsbeskrivningar för Finlands officiella statistik (FOS).

Sidans innehåll

Allmän beskrivning

Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna -data som Institutet för hälsa och välfärd samlat in beskriver verksamhet som främjar välbefinnande, hälsa och gemenskapskultur i gymnasier.

Helheten är en del av TEAviisari, informationssystem avsett för jämförelse, som har utvecklats i samarbete med Institutionen för hälsa och välfärd (THL), social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Informationssystemet avsett för jämförelse synliggör det arbete som invånarna gör för att främja hälsa och välfärd inom sju olika verksamhetsområden. Förutom gymnasieutbildningen inkluderar tjänsten även jämförelsedata om hälsofrämjande arbete (TEA) inom yrkesutbildning, grundläggande utbildning, motion och idrott, kommunledning, kultur och i välfärdsområdenas verksamhet.

Från och med år 2012 samlas statistik in under jämna år. Förundersökningen för datainsamlingen gjordes år 2008. Uppgifterna i datainsamlingen beskriver i regel tidpunkten då uppgifterna samlats in. Vissa uppgifter måste nödvändigtvis samlas in från föregående läsår, så som genomförda resurser och uppgifter som beskriver uppföljning av de studerandes välbefinnande och hälsa. Datainsamlingen görs i samarbete med Utbildningsstyrelsen och social- och hälsovårdsministeriet. Utbildningsinstitutens representanter deltar också i expertgruppen. I beredningen av datainsamlingen får expertgruppen igenom innehållet i föregående års datainsamling och ombedömer och poängsätter enskilda frågor. Dessutom beaktas respons från utbildningsinstituten.

Relevans

Resultaten används för att stödja användningen av omfattande information om välbefinnande i utbildningsinstitutens vardag och för ledning av elev- och studerandevård. Resultaten av datainsamlingen har använts riksomfattande bland annat i beredningen av lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) som trädde i kraft i augusti 2014 samt vid utveckling av studerandevården och studerandevårdstjänsterna. Med hjälp av uppgifterna kan arrangörerna av utbildning på utbildningsinstituten utveckla och bedöma sina gymnasiers verksamhet i relation till hela landet eller till andra undervisningsinstitut. Uppgifterna är avsedda för undervisningsinstitutens rektorer och tvärvetenskapliga elev- och studerandevårdgrupper, nationella och lokala myndigheter samt för planerare och forskare.

Statistikens datainnehåll

Den statistiska populationen omfattar gymnasierna i Fastlands Finland. Helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna delas in i sju olika dimensioner, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet.

  • Engagemang beskriver bl.a. i vilken mån resultaten av datasamlingen relaterad till elevernas välbefinnande och hälsa har behandlats i lärarutbildningen för gymnasiet, och hur man har beslutat om åtgärder baserat på dem.
  • Ledning beskriver bl.a. elev- och studerandevårdgruppens verksamhet, kontroll av frånvaron och tidpunkt för och innehållet i granskningen för hälsa och välbefinnande i undervisningsinstitutets studiemiljö samt gemenskapens välbefinnande.
  • Uppföljning och behovsanalys beskriver bl.a. uppföljning av mobbning, störande situationer och problem, användning av tobak, alkohol och narkotika samt uppföljning av tillrättavisande och disciplinära åtgärder.
  •  Resurser beskriver bl.a. studerandevårdstjänsternas personalmätning.
  • Gemensam praxis beskriver bl.a. arbete för att förebygga användning av tobak, alkohol och narkotika. 
  • Delaktighet beskriver bl.a. de studerandes och föräldrarnas/vårdnadshavarnas möjligheter att påverka samt samarbetet mellan hem och undervisningsinstitut.
  • Övrig kärnverksamhet beskriver åtgärder som ökar motionen under skoldagen.

Statistikprocessen

Källdata

THL samlar ihop de uppgifter som behövs för helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna direkt från gymnasierna. År 2024 fanns det totalt 92 indikatorer.

Uppgifterna beskriver de sju dimensionerna i arbetet för att främja hälsa, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet. Poängtalen för de olika dimensionerna har fåtts genom poängsättning av faktabaserad information, som beskriver gymnasiets verksamhet i förhållande till lagstiftning, rekommendationer och god praxis. Det totala poängtalet är ett medelvärde av de poängtal som beskriver de olika dimensionerna. Indikatorerna har poängsatts på skalan 0–100. Poängtalet beskriver hur väl främjandet av hälsa och välbefinnande genomförs i gymnasiet. Poängtalet 100 innebär att verksamheten till alla delar följer god praxis och håller god kvalitet.

Exempel på poängsättning av en indikator:

Fråga 17. Kontrolleras antalet olyckor som har krävt vård av hälsovårdare eller läkare systematiskt i gymnasiet? Ange också antalet olyckor under läsåret 2023–2024.

I gymnasiets interiör eller utomhusområden:

Inga uppgifter (0 poäng)
Kontrolleras inte (0 poäng)
Kontrolleras (50 poäng)
Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng)

På skol- eller annan övergångsresa:

Inga uppgifter (0 poäng)
Kontrolleras inte (0 poäng)
Kontrolleras (50 poäng)
Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng)

Det kommunspecifika poängtalet är det vägda medelvärdet för studerandeantalet i gymnasierna i regionen, och regionernas poängtal är det befolkningsvägda genomsnittet av kommunspecifika uppgifter. Det kommunspecifika poängtalet räknas om minst hälften av kommunens gymnasier har lämnat in sina uppgifter. Om kommunen har färre än tre gymnasier ska alla de gymnasier som svarat ha tillstånd att publicera uppgifterna för att kommunens poängtal ska kunna publiceras.

Metod för uppgiftsinsamling

Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna -datainsamlingen genomförs på hösten vartannat år, de jämna åren. Datainsamlingsblanketten skickas i elektroniskt format till rektorerna för alla undervisningsinstitut som ger gymnasieutbildning till unga. Man strävar efter att samla in uppgifterna i samarbete med elev- och studerandevårdgruppen. En påminnelse för inlämnandet av uppgifterna skickas två gånger per e-post. Vid behov kontaktas undervisningsinstitut som inte svarat per telefon.

Datavalidering

År 2024 var det huvudsakligen rektorn som tillsammans med studerandevårdstjänsternas personal (79 %) eller tillsammans med studerandevårdgruppen sammanställde uppgifterna (67 %). Rektorn, ensam eller med kontorspersonal, svarade för 40 procent av gymnasierna, och i 74 procent av gymnasierna hade rektorn förberett svaret tillsammans med lärarkåren. Enligt instruktionerna skulle blanketten ifyllas i samarbete med studerandevårdgruppen.

År 2024 för att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna för frågan som kartlagt resurserna för personalen vid studerandevårdstjänsterna, dvs. hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer, systematiskt granskats och behandlats (sammanlagt 4 indikatorer). 

För kvalitetssäkringen valdes numeriska indikatorer som mäter arbetsinsatserna. Av de anmälda uppgifterna beräknades nyckeltal som beskriver arbetsinsatsen för alla i personalen. Uppgifterna kontrollerades genom att gymnasiumspecifika nyckeltal skickades till kontaktpersonerna för datainsamlingen per e-post och de ombads kontrollera uppgifterna tillsammans med studerandevårdstjänsternas personal. 

Uppgifterna skickades till alla gymnasier för granskning. Gymnasierna ombads särskilt att fästa uppmärksamhet vid de siffror där den angivna resursen var mer än dubbelt så stor som rekommendationerna eller lagstiftningen. Dessa siffror hade markerats med rött i den fil som skickades för granskning.

Uppgifter kollades totalt av 55 gymnasier. Av dessa rapporterade 4 gymnasier att uppgifterna som lämnats för granskning var korrekta och 51 gymnasier korrigerade eller kompletterade sina uppgifter. Av nyckeltal för studerandevårdstjänster 116 ändrades i samband med granskningen.

Behandling av uppgifter

Kvaliteten på den statistik som publiceras säkerställs bland annat genom revision i samband med varje datainsamling, se avsnitt ”Datavalidering”.

Revidering av uppgifter

Denna statistik baseras på en datainsamling där uppgifterna har samlats in i sin helhet vid ett och samma tillfälle, och informationen kompletteras i huvudsak inte i efterhand. Uppgifter om enskilda gymnasier kan vid behov uppdateras retroaktivt.

Kvalitetsgranskning av statistiken

Noggrannhet och tillförlitlighet

De statistiska uppgifterna grundar sig på saklig och objektiv information som rapporterats av gymnasierna. De uppgifter som samlades in med blanketten som beskriver gymnasiets verksamhet var sådana att det borde ha varit möjligt för varje gymnasium att lämna in dem för datainsamlingen. Av de enskilda uppgifter som används i TEAviisari (92) gav 178 gymnasier ett omfattande svar (dvs. inga saknade data). 96 procent av svaren saknade uppgifter på under 5 procent. Två blanketten måste avslås på grund av brist på uppgifter. 

År 2024 för att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna för frågan som kartlagt resurserna för personalen vid studerandevårdstjänsterna, dvs. hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer, systematiskt granskats och behandlats (sammanlagt 4 indikatorer) (se avsnitt "Behandling av uppgifter").

Aktualitet och punktlighet

Data om främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasieskolor samlas in på hösten under jämna år och frågespecifika grundfördelningar publiceras i grundtabellerna i mars året därpå enligt antal studerande och undervisningsspråk, statistisk kommungruppering, regionförvaltnings-verkets område och landskapsfördelning.

Gymnasiespecifika uppgifter för de gymnasium som har gett sitt tillstånd till att publicera resultaten, samt kommunspecifika uppgifter rapporteras som poängsatta i TEAviisari i maj. I TEAviisari presenteras uppgifterna färdigt analyserade och som visuella grafer som kan användas för planering, ledning och bedömning. TEAviisari visar en helhetsbild och gör det lättare att hitta styrkor och utvecklingsbehov som är centrala för gymnasiets verksamhet.

Konsekvens och jämförbarhet

År 2024 mottogs uppgifter från 345 gymnasier (97 % av alla gymnasier på det finländska fastlandet. Uppgifterna täcker 98 procent (222 st.) av de kommuner på vars områden det ordnas gymnasieutbildning. I följande välfärdsområden lämnade alla gymnasier (100 %) in sina uppgifter: Södra Karelen, Södra Österbotten, Södra Savolax, Östra Nyland, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Mellersta Nyland, Kymmenedalen, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax, Päijänne-Tavastland, Sata-kunta, Vanda-Kervo och Egentliga Finland.  Egentliga Tavastland var det välfärdsområde med den lägsta svarsfrekvensen (78 % av gymnasierna). Av gymnasier med över 400 studeranden lämnade 99 % in sitt svar, och av gymnasier med under 100 studeranden 98 %. De gymnasier som sva-rat täckte 98 % av studerandeantalet i hela landet. Gymnasiespecifika uppgifter publiceras endast med samtycke av gymnasiets ledning. 79 % av de som svarat gav tillstånd till att presentera resultaten i TEAviisari.

Främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna -materialet har samlats in åren 2012, 2014, 2016, 2018, 2020, 2022 och 2024. Nya indikatorer har utvecklats i datainnehållet, och små ändringar har också gjorts. Det centrala datainnehållet, totalt 42 indikatorer, har inte förändrats. År 2024 fanns det totalt 92 indikatorer, av vilka 86 också användes år 2022. År 2024 såg samma indikationer som år 2022 per dimension ut på följande sätt: engagemang 4 (4 samma som år 2022), ledning 11/11, uppföljning och behovsanalys 36/36, resurser 4/4, gemensam praxis 7/11, delaktighet 19/20, övrig kärnverksamhet 5/6.

Befogenheter 

Produktionen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och statistiklagen (280/2004). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna om Eurostats och Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.

Delning och publicering av uppgifter

Statistiken publiceras på THL:s webbplats vid den på förhand angivna tidpunkt som finns i utgivningskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare.
Utgivningskalender om statistik finns här

Institutet för hälsa och välfärd informerar dessutom kommunernas tjänstepersoner (inklusive utbildningsdirektörer, rektorer och välfärds-koordinatorer) om publiceringstidpunkten genom särskilda informationsmeddelanden från TEAviisari.

Dataskydd i statistiken

THL är som myndighet skyldig att rapportera insamlade uppgifter om hälsa och välfärd för hela landets del. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte offentliggöras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistiklagen (280/2004) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsför-ordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018) samt andra författningar som styr institutets verksamhet. THL:s dataset skyddas i alla skeden av behandlingen. Endast de som har nyttjanderätt till ett specifikt material för tydligt definierade användningsändamål har tillgång till uppgifterna och datasystemen. Inga andra kan läsa, behandla, ändra eller radera uppgifterna. Skriftliga anvisningar har utarbetats för att säkerställa dataskydd av den färdiga statistiken. Alla som hör till THL:s personal har tystnadsplikt.

Uppgifterna som presenteras i denna statistik avser organisationsnivå och innehåller inte personuppgifter om enskilda individer.

Särskilda frågor i samband med statistiken för år 2024

I följande kommuner (4 st.) lämnades inga uppgifter om ett enda gymnasium: Hausjärvi, Laihia, Mänttä-Vilppula, Utsjoki.

Förutom ovan nämnda, är kommuner med två gymnasier av vilka endast ett har svarat och som inte har gett tillstånd för att publicera uppgifter eller där båda har svarat men ena eller ingendera har gett tillstånd för att publicera uppgifterna, samt kommuner där ett gymnasium har svarat och inte gett sitt tillstånd för att publicera uppgifterna följande (39 st.): Alavo, Euraåminne, Evijärvi, Ii, Enare, Juga, S:t Karins, Kajana, Kangasniemi, Kauhava, Kaustby, Kemi, Kimitoön, Kyrkslätt, Kontiolax, Koski Tl, Kouvola, Kuusamo, Lieksa, Lojo, Nakkila, Nurmes, Nurmijärvi, Uleåborg, Parikkala, Perho, Pieksämäki, Pielavesi, Jakobstad, Björneborg, Pyhäjoki, Pöytis, Reisjärvi, Siikajoki, Sonkajärvi, Torneå, Nystad, Ylöjärvi, Etseri.

Uppgifter för övriga kommuner visas i TEAviisari om ovanstående villkor uppfylls.

Uppdaterad: