Vuxenbefolkningens välfärd och hälsa – Undersökningen Hälsosamma Finland

Kvalitetsbeskrivning

Kvalitetsbeskrivningen för statistiken vuxenbefolkningens välfärd och hälsa innehåller en bedömning av hur tillförlitlig statistiken är och hur väl den lämpar sig för olika användningsändamål utgående från rekommendationen om kvalitetsbeskrivningar för Finlands officiella statistik (FOS).

Statistikuppgifternas relevans

Statistiken baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Enligt den är THL:s lagstadgade uppgift bland annat att undersöka och följa befolkningens välfärd och hälsa (2 §). Statistiken beskriver välfärden, hälsan och erfarenheterna av social- och hälsovårdstjänster samt förändringarna i dessa bland vuxna bosatta i Finland. Uppgifterna presenteras enligt befolkningsgrupp och område.

Från social- och hälsovårdens rikstäckande register får man information om välfärden och hälsan hos de som omfattas av tjänsterna och om deras användning av tjänsterna. Registren ger dock inte information om många centrala delområden inom hälsa och välfärd. Undersökningen Hälsosamma Finland innehåller regional uppföljningsinformation för olika befolkningsgrupper om centrala företeelser som registren inte har någon information om. Sådana är till exempel levnadsvanor och erfarenheter av hälsa, välfärd och tjänster.

Informationen används framför allt av beslutsfattare som arbetar med att leda och utvärdera social- och hälsovårdstjänsterna, tjänstemän och social- och hälsovårdspersonal. Informationen används också för att planera och inrikta arbetet med att främja välfärd, hälsa och säkerhet och upprätta regionala välfärdsberättelser, följa upp servicebehov och undersöka skillnader i hälsa och välfärd mellan befolkningsgrupper.

Den här statistiken som producerats från och med 2022 ersätter statistiken Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service – FinSote [1] som THL tidigare genomfört och som producerade information om vuxnas välfärd, hälsa och serviceupplevelser 2018 och 2020 enligt region och befolkningsgrupp. Denna statistik ersätter också statistiken Hälsa, funktionsförmåga och välfärd i Finland – FinHälsa 2017 [2]. Det är en fortsättning på statistiken om den vuxna befolkningen som THL inledde 2010 med den regionala undersökningen om hälsa, välfärd och service (ATH) [3].

Planen är att genomföra enkäten som ingår i undersökningen Hälsosamma Finland vartannat år. Hälsoundersökningsdelen måste genomföras för ett delurval med cirka 6 års mellanrum i en mer begränsad eller vidare omfattning i enlighet med de nationella informationsbehoven.

Metodbeskrivning

Statistiken grundar sig på enkäten som ingår i undersökningen Hälsosamma Finland. Uppgifterna i enkäten samlades in mellan september 2022 och mars 2023 på formulär som kunde besvaras per post eller på nätet. Hälsoundersökningsdelen genomfördes mellan januari och juni 2023.

Det nationellt representativa urvalet består av personer som fyllt 20 år och som är fast bosatta i Finland. Undersökningen har ingen övre åldersgräns. Personerna (n=61 600) valdes ut genom slumpmässigt urval. Urvalsstorleken för varje välfärdsområde (22 st.) var 2 800 personer/välfärdsområde (2 000 personer i åldern 20–74 år och 800 personer som fyllt 75 år per välfärdsområde). Genom denna urvalsmetod svarar man på social- och hälsovårdsutvärderingens behov att få resultat från varje välfärdsområde och åldersgrupp.

Kommuner och andra regioner hade dessutom möjlighet att beställa ett avgiftsbelagt tilläggsurval, som kan användas för att följa upp utvecklingen i ett område. År 2022 genomfördes undersökningens enkätdel även på Åland (tilläggsurval n=2 800, 2 000 personer i åldern 20–74 år och 800 personer som fyllt 75 år). Sammanlagt skickades inbjudan till enkätundersökningen till 65 986 personer.

Undersökningen innehåller enkäter som skräddarsytts för tre olika åldersgrupper (20–54-åringar, 55–74-åringar, 75-åringar) på fyra språk: finska, svenska, ryska och engelska. Under tiden för datainsamlingen kontaktas personerna i urvalet med bestämda intervaller via post, tills de besvarar enkäten eller tackar nej till att delta i undersökningen, dock högst fyra gånger. Det är frivilligt att svara på enkäten.

I enkätmaterialet för 2022 svarade 28 154 personer och svarsprocenten var 46,3 %. Svarsaktiviteten enligt åldersgrupp var 36,8 % bland 20–64-åringar, 59,3 % bland 65 år fyllda och 57,0 % bland personer som fyllt 75 år (Bilagetabell 1).

Bilagetabell 1: Svarsaktivitet (%) enligt välfärdsområde och ålders-grupp i materialet till enkätdelen i undersökningen Hälsosamma Finland 2022 (pdf 80 kb).

Deltagargruppen för respektive år har viktats så att den motsvarar populationen (befolkningen i Finland som fyllt 20 år). Resultaten har dessutom beräknats med ett konfidensintervall på 95 % för att åskådliggöra den slumpmässiga variationens inverkan på resultaten.

Närmare uppgifter om datainsamlingen 2022–2023 samt blanketterna för enkätdelen finns på THL:s webbplats [4, 5]. Uppgifter om tidigare års datainsamlingar inom undersökningen FinSote, ATH och FinHälsa finns dessutom i webbtjänsterna Terveytemme.fi och Materialkatalogen.

Arbetet med att trycka, posta och lagra enkäterna har lagts ut på en underleverantör. Ifyllda pappersenkäter lagras optiskt och en del av materialet sparas manuellt för att säkerställa dess kvalitet. I samband med den optiska lagringen görs logiska kontroller av svaren och standardiseringar av förhandsanvisningar till exempel för felaktigt besvarade frågor. När undersökningsmaterialet kommer till THL kontrolleras det för att upptäcka eventuella fel, saknad information och ologiska förekomster. Svar som fyllts i på webben samlas in via THL:s webbtjänst. Materialen sammanställs till en forskningsdatabas med hjälp av strukturerade beskrivningar. Enkätmaterialet kombineras dessutom med information från urvalsramen om deltagarens ålder, kön, civilstånd, modersmål, bostadsort och antalet personer i hushållet. Statistiken som man får fram jämförs med motsvarande uppgifter från den föregående datainsamlingen. Oklar information kontrolleras och korrigeras om möjligt.

Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för materialet. I egenskap av statistikmyndighet förvarar och behandlar institutet uppgifterna konfidentiellt med iakttagande av tystnadsplikten och dataskyddslagstiftningen. Alla personer som samlar in och behandlar uppgifterna har tystnadsplikt.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Täckningen för datainsamlingen som genomförs med en post- eller webbenkät kan bedömas genom bortfallsanalyser av materialet. I analyserna utreds med hjälp av registeruppgifter hur de som valt att delta respektive avstå från undersökningen skiljer sig från varandra och hur bortfallet påverkar resultaten. Svarsbortfallet korrigeras med viktkoefficienter, som man får fram med metoden Inverse Probability Weighting (IPW). IPW-metoden används i många befolkningsundersökningar och har visat sig passa för korrigering av svarsbortfall även bland befolkningen i Finland [6].

Vid beräkningen av viktkoefficienter används de uppgifter som finns tillgängliga om hela urvalet: ålder, kön, civilstånd, utbildningsgrad, språk och bostadsområde. Med hjälp av dessa variabler beskrivs svarssannolikheten för alla som besvarar enkäten, och deltagarens viktkoefficient är en kombination av omvandlingstalet för sannolikheten och urvalssannolikheten. Genom viktkoefficienter kan deltagargruppen representera befolkningen med beaktande av de variabler som använts i beräkningen.

Täckningen är lägst bland unga män, medan deltagaraktiviteten är hög bland de äldre. Dessutom vet man att deltagarna i enkätundersökningar ofta medvetet eller omedvetet underrapporterar om sitt hälsobeteende. Att en andel saknar täckning särskilt när det gäller frågor om alkoholkonsumtion och användning av andra droger beror dels på att de som konsumerar mycket alkohol och andra droger oftare än genomsnittet avstår från att delta i undersökningar, dels på att de som deltar i undersökningen underskattar sin alkoholkonsumtion. I den regionala jämförelsen är dock underrapportering inget problem eftersom man kan anta att den inte skiljer sig åt mellan invånarna i regionerna.

Uppgifternas aktualitet och punktlighet

Undersökningen Hälsosamma Finland genomförs vartannat år. Det omfattande urvalet (år 2022 var urvalet 61 600, i FinSote-undersökningen 2020 61 600 och 2018 59 400) gör det möjligt att producera information på välfärdsområdesnivå eller motsvarande regional nivå. Enkäten innehåller många frågor om användarnas upplevelser av social- och hälsotjänsterna och om befolkningens välfärd och hälsa.

Uppgifterna om undersökningens enkätdel publiceras cirka 2–4 månader efter att datainsamlingen har avslutats.

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Undersökningen Hälsosamma Finland har genomförts för första gången 2022–2023. Åren 2018 och 2020 genomfördes motsvarande datainsamling som en FinSote-undersökning. De grundläggande resultaten av enkätmaterialet för 2018, 2020 och 2022 rapporteras som jämförbara indikatorer. Indikatorerna finns även i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet. KUVA-indikatorerna som används i utvärderingen av social- och hälsovården finns dessutom i webbtjänsten Sotekuva. På webbplatsen om undersökningen Hälsosamma Finland finns dessutom uppföljningsindikatorernas resultat och 95 procents konfidensintervall i tabellform.

Sotkanet innehåller 72 indikatorer vars resultat publiceras i hela landet och per region enligt ålder, kön och utbildning. På Sotkanet publiceras dock inte regional information om de indikatorer där antalet deltagare är litet och osäkerheten relaterad till slumpmässigheten är stor. Sådana är till exempel indikatorer som beskriver användningsupplevelserna av socialtjänster. Webbtjänsten innehåller också kommunspecifika resultat för kommuner eller regioner som beställt ett tilläggsurval olika undersökningsår. Via Sotkanet är uppgifterna tillgängliga direkt i välfärdsberättelserna via det öppna gränssnittet. Statistiken har också en egen webbsida på adressen thl.fi/tilastot/tervesuomi.

Statistikens jämförbarhet

Frågorna i enkätdelen av undersökningen Hälsosamma Finland är till största delen jämförbara med motsvarande internationella och nationella undersökningar. I beredningen av datainsamlingen har man beaktat THL:s tidigare enkät- och hälsoundersökningar om befolkningen samt bland andra European Health Interview Survey och datainnehållet i andra hälsorelaterade datainsamlingar på EU-nivå. Studier visar dock att metoden för datainsamling påverkar resultaten, vilket är bra att ta hänsyn till när man jämför resultaten mellan enkät-, hälsokontrolls- eller intervjuundersökningar.

Resultaten från Hälsosamma Finland 2022 är till stor del jämförbara med resultaten från FinSote 2018 och 2020, eftersom datainsamlingsmetoden och flera av frågorna är nästan desamma i båda undersökningarna.

Indikatorer för FinSote- och ATH-undersökningen finns i THL:s webbtjänster Sotkanet och Terveytemme.fi. Indikatorer för undersökningen FinHälsa finns på webbtjänsten Terveytemme.fi.

Även många av de företeelser som indikerar hur befolkningens hälsa och livsstil utvecklas kan jämföras med resultaten från undersökningarna ATH (2010–2017), Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (AVTK 1978–2014) och Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa (EVTK 1985–2014). Sådana företeelser är till exempel upplevd hälsa, fetma och daglig rökning, för vilka tidsserier har producerats i webbtjänsten Sotkanet sedan 1990 (daglig rökning från och med 1996).

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Vissa delar i enkäterna i undersökningen Hälsosamma Finland är bestående, medan andra byts ut. De bestående delarna utgörs av centrala frågor om befolkningens välfärd, hälsa och livsstil samt frågor om användningen av social- och hälsotjänster. Man kan också utöka datainsamlingen med tilläggsfrågor om aktuella företeelser (så kallade moduler) efter behov.

De flesta frågorna i de bestående delarna var oförändrade i 2022 års enkät. Med tanke på främjandet av hälsa och välfärd är de viktigaste tilläggen frågor som kartlägger delaktighet och upplevelser av diskriminering. Till enkäten fogades också frågor om spelande om pengar och kulturtjänster. Dessutom bearbetades frågorna som gällde mat och dryck. Ordningen på frågorna om social- och hälsovårdstjänster ändrades. Dessutom slopades frågorna om finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna och frågorna om erfarenheterna av användningen av sociala förmåner gallrades bort.

Observationer om statistiken för år 2022

Utöver enkäten kallades sammanlagt 9 973 personer till den hälsokontroll som ingick i undersökningen. Av dem hörde 8 387 till den egentliga enkätundersökningens urval. Dessutom plockades ett tilläggsurval på 1 586 personer ut för hälsokontrolldelen för att komplettera urvalet för vissa orter som deltog i hälsokontrollen.

Datainsamlingen för enkäten Hälsosamma Finland 2022–2023 fortsatte fram till mars 2023. Det sista kravbrevet som skickades ut i början av 2023 fick proportionellt sett fler svar än i datainsamlingen 2020. Detta berodde huvudsakligen på att hälsokontrollerna i undersökningen Hälsosamma Finland inleddes i början av 2023, vilket ökade deltagandet även i enkäten bland dem som kallades till kontrollen. Största delen av deltagarna i enkäten svarade dock på enkäten under hösten 2022, vilket motsvarar datainsamlingen från tidigare undersökningar 2018 och 2020.

Jämfört med FinSote 2020-undersökningen skickades först ingen pappersenkät ut till 55–74-åringar för enkäten i undersökningen Hälsosamma Finland 2022. Detta kan också delvis förklara varför svaren ackumulerades senare samt åldersgruppens något minskade svarsaktivitet jämfört med 2020 (57,6 % vs. 59,7 %).

År 2022 innehöll enkätdelen tilläggsfrågor på två teman. Utöver de frågor som var gemensamma för alla fick varje respondent i åldern 20–74 år antingen preciserande frågor om arbetsförhållanden och arbetshälsa (s.k. Arbetslivsmodulen, urval 1 360 personer/välfärdsområde) eller frågor om klimatförändringen, ställning i samhället, önskan om att få barn och barnlöshetsbehandlingar (s.k. Framtidsmodulen, urval 640 personer/välfärdsområde). Resultaten av dessa teman rapporteras i separata publikationer.

Litteratur

1) Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service – FinSote 2020. Statistikrapport 16/2021, 1.6.2021. THL.

2) Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K och Koskinen S (red.) Hälsa, funktionsförmåga och välfärd i Finland – undersökningen FinHälsa 2017. Rapport 4/2018. THL.

3) Kaikkonen R, Murto J, Pentala-Nikulainen O, Koskela T, Virtala E, Härkänen T, Koskenniemi T, Ahonen J, Vartiainen E & Koskinen S. Alueellisen terveys- ja hyvinvointi-tutkimuksen perustulokset 2010–2017. Tillgänglig på terveytemme.fi/ath. Läst 17.5.2023.

4) THL, 2023a. Undersökningen Hälsosamma Finland [Webbsida]. Finns på thl.fi/halsosammafinland. Läst 17.5.2023.

5) THL, 2023b. Frågeformulär för undersökningen Hälsosamma Finland 2022–2023. [Webbsida]. Finns på thl.fi/halsosammafinland. Läst 17.5.2023.

6) Härkänen T, Kaikkonen R, Virtala E and Koskinen S. Inverse probability weighting and doubly robust methods in correcting the effects of non-response in the reim-bursed medication and self-reported turnout estimates in the ATH survey. BMC Public Health. 2014;14:1150.

Uppdaterad: