Närståendevårdare
Sidinnehåll
Allmän beskrivning
Beskrivning av statistiken
Statistiken över närståendevårdare innehåller information på årsnivå om antalet närståendevårdare och avlösare inom närståendevården samt om de vårdarvoden som betalats ut till dem. I statistiken publiceras också uppgifterna för en månad (maj 2024) om närståendevårdarnas huvudsakliga sysselsättning, kön, åldersklass och arvodesklass. Statistiken täcker hela Finland.
Uppgifterna är avsedda som stöd för beslutsfattandet åt välfärdsområden, kommuner, forskare och andra som behöver information om närståendevård.
Det är första gången statistikrapporten Närståendevårdare 2023 publiceras. Tidigare har uppgifterna om antalet närståendevårdare publicerats som en del av Statistiken över verksamheten inom sociala tjänster. Denna statistik publiceras i fortsättningen en gång per år på hösten.
Relevans
Syftet med statistiken är att ge en allmän uppfattning om antalet närståendevårdare och de arvoden som betalats till dem.
Bakgrunden till statistiken är Finlands åldrande befolkning och behovet av att producera närmare information om närståendevårdarna. När befolkningen åldras ökar närståendevårdens betydelse som omsorgsform. Statistiken möjliggör aktuell uppföljning av antalet närståendevårdare och de vårdarvoden som betalats ut till dem.
Uppgifterna stöder beslutsfattandet inom social- och hälsovårdstjänsterna och hjälper till att planera och utveckla de stödtjänster som närståendevårdare erbjuds. Med hjälp av statistiken kan man också bedöma regionala skillnader i ordnandet av närståendevård och resursfördelningen.
Statistikens datainnehåll
Statistikrapporten om närståendevårdare omfattar närståendevårdare som enligt inkomstregistret har fått vårdarvode för närståendevård (kod 319) under statistikåret. I statistiken ingår personer till vilka välfärdsområdena eller kommunerna har betalat vårdarvode för närståendevård. Områdesindelningen består av Fastlandsfinlands välfärdsområden, Helsingfors stad och Åland.
Statistiken produceras utifrån registermaterialet. Uppgifterna grundar sig på inkomstregistrets statistik och Statistikcentralens experimentella statistik om befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis. Statistikcentralen har sammanställt och behandlat uppgifterna för THL:s statistikbehov.
Statistikprocessen
Källmaterial
THL får statistikens källmaterial från Statistikcentralen en gång per år som samlade uppgifter på aggregatnivå. Uppgifterna omfattar antalet närståendevårdare och utbetalda vårdarvoden på årsnivå. För en månad omfattar uppgifterna huvudsaklig sysselsättning, kön, ålder och arvodenas storleksklass.
Följande insamlingar av registeruppgifter fungerar som källmaterial för statistiken:
- Inkomstregistret, som Skatteförvaltningen upprätthåller, är en riksomfattande databas där uppgifter om löner, pensioner och förmåner anmäls i realtid. Enligt lagstiftningen (lagen om inkomstdatasystemet 53/2018) ansvarar betalarna, till exempel arbetsgivare och pensionsanstalter, för att uppgifterna är korrekta och lämnas inom tidsfristen. Närmare information om inkomstregistret finns på tjänstens webbplats.
- Statistikcentralens statistik om befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis utnyttjar registermaterial från flera källor, bland annat befolkningsdatasystemet (MDB), inkomstregistret, arbets- och näringsministeriets (ANM) register över arbetssökande, Pensionsskyddscentralens register över FöPL-/LFöPL-försäkrade och KOSKI-datalagret för studieuppgifter. I statistiken används en registerbaserad beräkningsmetod där flera olika källor kombineras.
Eftersom befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis är experimentell statistik kan metoderna ännu komma att utvecklas. På grund av den experimentella statistikens karaktär kan det förekomma små osäkerhetsfaktorer som inte förekommer i etablerad statistik. Närmare information om statistiken och de beräkningsmetoder som används finns i Statistikcentralens metodbeskrivning (på finska).
Datainsamlingsmetod
Statistikcentralen hämtar på förhand överenskomna uppgifter en gång per år från inkomstregistret och kombinerar dessa med statistiken om befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis. Därefter skickas materialet i aggregerad form som information på summanivå till THL.
Validering av uppgifter
De personuppgiftsansvariga har i stor utsträckning validerat de uppgifter som erhållits till statistiken redan i datainsamlingsskedet. Uppgifterna i inkomstregistret har lämnats in av anmälningsskyldiga, såsom arbetsgivare och välfärdsområden, och de granskas och valideras i de processer som Skatteförvaltningen upprätthåller innan de överförs till statistikmaterialet. Skatteförvaltningen använder automatiserade kontrollmetoder som identifierar felaktiga och bristfälliga anmälningar och förpliktar dem som lämnat uppgifterna att korrigera eventuella fel.
Uppgifterna i Statistikcentralens registerbaserade material, såsom statistiken om befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis, genomgår motsvarande kvalitetssäkringsprocesser vid Statistikcentralen. I dessa processer används automatiserade kvalitetsregler och kontrollprogram som säkerställer att informationen är enhetlig och heltäckande innan den överförs till statistiken.
Informationshantering
För denna statistik har Statistikcentralen lämnat in en tabell till THL med aggregerade uppgifter på radnivå om antalet personer som fått vårdarvode för närståendevård och om arvodenas belopp enligt välfärdsområde 2019–2023 samt om närståendevårdarnas huvudsakliga sysselsättning i maj 2024.
I det inlämnade materialet har närståendevårdarnas bostadsområde fastställts enligt personens bostadsområde i slutet av året. Om en närståendevårdare under året har fått vårdarvode för närståendevård från olika välfärdsområden, har vårdarvodet statistikförts för det välfärdsområde som har betalat mer vårdarvode till närståendevårdaren i fråga.
Statistiken omfattar cirka 500 närståendevårdare med felaktig personbeteckning i inkomstregistret eller som inte hörde till befolkningen i slutet av året. De och de vårdarvoden på cirka 1,5 miljoner euro som betalats ut till dem har inte statistikförts i de välfärdsområdesspecifika uppgifterna, men de har beaktats i uppgifterna för hela landet.
Revision av informationen
Denna statistik omfattar inga revisioner.
Granskning av statistikens kvalitet
Exakthet och tillförlitlighet
Tillförlitligheten är hög när det gäller uppgifterna i inkomstregistret, eftersom de kommer direkt från inkomsttagarna utan mellanhänder. Det bör dock observeras att Statens revisionsverk har konstaterat att uppgifterna i inkomstregistret inte är helt bestyrkta av myndigheterna, utan grundar sig på uppgifter som arbetsgivarna lämnat. Lämnandet av uppgifter och eventuella retroaktiva korrigeringar kan påverka statistikens exakthet, men korrigeringsmekanismer finns för att precisera felaktiga uppgifter.
Statistikcentralens statistik om befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis utnyttjar registermaterial från flera källor, bland annat befolkningsdatasystemet (MDB), inkomstregistret, arbets- och näringsministeriets (ANM) register över arbetssökande, Pensionsskyddscentralens register över FöPL-/LFöPL-försäkrade och KOSKI-datalagret för studieuppgifter. I statistiken används en registerbaserad beräkningsmetod där flera olika källor kombineras. Denna metod säkerställer att informationen är exakt och korrekt, särskilt i fråga om arbetsmarknadssituationen och den huvudsakliga sysselsättningen.
Eftersom det är fråga om experimentell statistik kan metoderna ännu komma att utvecklas. På grund av den experimentella statistikens karaktär kan det förekomma små osäkerhetsfaktorer som inte förekommer i etablerad statistik. Närmare information om statistiken och de beräkningsmetoder som används finns i Statistikcentralens metodbeskrivning (på finska).
Rättidighet och korrekthet
Statistiken publiceras för första gången. Avsikten är att statistiken i fortsättningen publiceras på hösten året efter statistikåret.
Konsekvens och jämförbarhet
Uppgifterna i statistiken över närståendevård samlas in från inkomstregistret och Statistikcentralens rikstäckande statistik om befolkningens huvudsakliga sysselsättning månadsvis, så de regionala skillnaderna i antalet närståendevårdare och utbetalningen av arvoden är jämförbara.
Denna rapport innehåller uppgifter om närståendevårdare och vårdarvoden för närståendevård 2019–2023. Uppgifterna har hämtats samtidigt, så den tidsmässiga jämförbarheten är bra.
THL har sedan 2015 publicerat information om antalet närståendevårdare som en del av Statistiken över verksamheten inom sociala tjänster. Statistiken över verksamheten grundar sig på uppgifter som välfärdsområdena och dessförinnan kommunerna själva har uppgett. Uppgifterna har årligen publicerats i tjänsten Sotkanet bland annat i indikator 2105; Vårdare som slutit avtal om stöd för närståendevård under året totalt. Indikatorn innehåller inte uppgifter om närståendevårdares avlösare.
Siffrorna i denna statistik grundar sig på inkomstregistret, som löneutbetalare har lagstadgad anmälningsskyldighet till. Statistiken omfattar även närståendevårdares avlösare och vårdarvoden som betalats ut till dem.
I THL:s arbetsdokument 53/2024 om lägesbilden för avtalsvården 2024 konstateras att det finns stora regionala skillnader i genomförandet av närståendevårdarnas ledigheter. Det finns många sätt att ordna vård under närståendevårdarens ledighet. De vanligaste är kortvarig boendeservice, familjevård och avlösarservice. Det finns inga exakta uppgifter om antalet avlösare inom närståendevården. Figur 5 visar arvodesklasserna för närståendevårdare. År 2024 var minimivårdarvodet för stöd för närståendevård 462 euro i månaden, så arvodesklasserna under 400 euro (11 %) är sannolikt till stor del vårdarvoden för avlösare och sänkta arvoden som närståendevårdarna själva begärt.
År 2023 fanns det enligt denna statistik 62 156 närståendevårdare i hela landet. Enligt statistiken över verksamheten inom sociala tjänster som grundar sig på uppgifter som välfärdsområdena lämnat till THL var antalet närståendevårdare 50 532 samma år. Differensen är 11 624 närståendevårdare (23 %). Åren 2019–2023 var siffrorna i denna statistikrapport en femtedel högre än de uppgifter som välfärdsområdena lämnade till THL.
Även om uppgifterna skiljer sig tydligt från varandra, går siffrorna i huvudsak i samma riktning. Eftersom alla som fått arvode, inklusive avlösare, ska anmälas till inkomstregistret är det logiskt att siffrorna är högre än de som välfärdsområdena lämnat in. Det har varit känt att det finns kvalitetsbrister i välfärdsområdenas informationssystem och i statistiken över verksamheten inom sociala tjänster som kan förklara skillnaderna. Det kan till exempel vara svårt att rapportera alla närståendevårdare som funnits i välfärdsområdenas system under året, om avtalet redan har löpt ut.
Regionalt fanns de största procentuella skillnaderna mellan denna statistikrapport och Sotkanet-indikator 2105 år 2023 i Vanda och Kervo (144 %), Södra Savolax (139 %) och Kajanalands (136 %) välfärdsområden. De minsta skillnaderna mellan siffrorna fanns i Päijänne-Tavastlands (106 %) och Kymmenedalens (106 %) välfärdsområden samt på Åland (106 %). År 2023 var siffrorna i inkomstregistret högre för alla områden än de som välfärdsområdena lämnat (Figur 11 och Tabellbilaga 2).
Tabell 3. Antal närståendevårdare per välfärdsområde 2023. Inkomstregistret och Statistik över verksamheten inom sociala tjänster (Sotkanet ind. 2105).
| Välfärdsområde | Antalet närståendevårdare Sotkanet |
Antalet närståendevårdare Inkomstregistret |
Procentuell skillnad |
|---|---|---|---|
| Åland | 402 | 428 | 106 % |
| Södra Karelen | 1 501 | 1 870 | 125 % |
| Södra Österbotten | 2 393 | 2 827 | 118 % |
| Södra Savolax | 1 620 | 2 253 | 139 % |
| Helsingfors | 3 773 | 4 586 | 122 % |
| Östra Nyland | 716 | 872 | 122 % |
| Kajanaland | 922 | 1 257 | 136 % |
| Egentliga Tavastland | 2 024 | 2 298 | 114 % |
| Mellersta Österbotten | 892 | 1 017 | 114 % |
| Mellersta Finland | 2 697 | 2 965 | 110 % |
| Mellersta Nyland | 1 313 | 1 631 | 124 % |
| Kymmenedalen | 1 952 | 2 078 | 106 % |
| Lappland | 2 183 | 2 929 | 134 % |
| Västra Nyland | 3 029 | 3 576 | 118 % |
| Birkaland | 3 992 | 5 352 | 134 % |
| Österbotten | 1 943 | 2 101 | 108 % |
| Norra Karelen | 1 715 | 2 040 | 119 % |
| Norra Österbotten | 4 404 | 5 650 | 128 % |
| Norra Savolax | 3 015 | 3 521 | 117 % |
| Päijänne-Tavastland | 1 353 | 1 434 | 106 % |
| Satakunta | 2 179 | 2 739 | 126 % |
| Vanda och Kervo | 1 506 | 2 173 | 144 % |
| Egentliga Finland | 5 008 | 5 974 | 119 % |
| Hela landet | 50 532 | 62 156 | 123 % |
Befogenheter
Sammanställningen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008) och statistiklagen (280/2004). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna om Eurostats och Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.
Delning och publicering av uppgifter
Institutet för hälsa och välfärd publicerar uppgifterna på förhand vid den tidpunkt som anges i utgivningskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare.
Statistiskt dataskydd
Statistikens originalmaterial kommer från Skatteförvaltningen och Statistikcentralen som genomfört datainsamlingen och ansvarar för dataskyddet. THL tar inte emot identifierande uppgifter, såsom personbeteckningar, till denna statistik utan tar emot dem som anonymiserade summauppgifter.
Särskilda frågor i samband med statistiken för år 2023
År 2023 var antalet okända personer 585 och de vårdarvoden som betalades ut till dem uppgick till 1,8 miljoner euro. De har statistikförts i siffrorna för hela landet, men utelämnats från de områdesspecifika siffrorna.
Statistikrapporten om närståendevårdare 2023 producerades för första gången 2023.
