Spädbarnsfamiljernas välbefinnande – enkätundersökningen FinBarn

Statistikuppgifternas relevans  

Resultaten av statistikrapporten Spädbarnsfamiljernas välbefinnande – FinBarn 2020 grundar sig på datainsamlingen som genomfördes 2020 i enkätundersökningen FinBarn. Undersökningen riktade sig till föräldrar till spädbarn i åldern 3–6 månader. Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomför enkätundersökningen FinBarn.  

Institutet för hälsa och välfärd har som uppgift att följa upp befolkningens hälsa och välfärd. Genom enkätundersökningen FinBarn genomförs denna uppgift för barn under skolåldern och deras familjer. Information samlas in om barnfamiljernas välfärd, hälsa och funktionsförmåga, levnadsvanor, trygghet i uppväxtmiljön samt behov av service och stöd och servicens och stödets tillgänglighet och tillräcklighet.

Informationen kan användas för att planera, genomföra, utvärdera och rapportera om åtgärder som främjar barnfamiljernas hälsa och välfärd och för att planera, utvärdera och utveckla tjänsterna för barnfamiljer i kommunerna, landskapen och på nationell nivå. Resultaten kan också utnyttjas i uppföljningen av den nationella styrningen och i utvärderingen av politiska beslut.

Metodbeskrivning

Enkätundersökningen FinBarn genomfördes i hela landet och riktade sig till spädbarn i åldern 3–6 månader och till 4-åriga barn och deras familjer. 

FinBarn inleddes under namnet undersökningen Barns hälsa, välfärd och service (LTH). År 2017 genomfördes en pilotstudie om spädbarnsfamiljernas hälsa, välfärd och service i sex landskap. År 2018 genomfördes den första nationella datainsamlingen som riktades till 4-åringar och deras familjer och en statistikrapport om denna åldersgrupp publicerades 2019. År 2018 ombads familjer att delta i undersökningen i samband med barnets hälsoundersökning på barnrådgivningen och man samlade också in information från barnrådgivningens hälsovårdare. 

Från och med 2020 har datainsamlingen endast genomförts som en postenkät riktad till föräldrarna. I fortsättningen är målet att datainsamlingarna om familjer med spädbarn och med 4-åringar ska genomföras vart fjärde år, nästa gång 2024. 

Personuppgifterna för föräldrarna till de spädbarn som hör till målgruppen för datainsamlingen 2020 hämtades från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Urvalskriterierna var uppgifterna för alla vårdnadshavare till spädbarn som fötts under de tidsintervaller som begärts och som hade en stadigvarande adress. Uppgifterna innehöll barnets personbeteckning samt förälderns namn- och adressuppgifter, födelseår och födelsestat, kön, civilstånd och modersmål samt från och med det fjärde urvalet även kontaktspråk. Uppgifterna innehöll inte förälderns personbeteckning.

I datainsamlingen 2020 gjordes sex separata totalurval: tre på våren och tre på hösten 2020. Varje urval innehöll uppgifter om föräldrar till spädbarn som fötts under en viss period på fyra veckor. Barnens födelseintervall var: 25.11.2019–16.2.2020 (vårens urval) och 20.4‒12.7.2020 (höstens urval). Föräldrarna kontaktades första gången när det yngsta barnet i urvalet var 12 veckor och den äldsta 16 veckor. 

Barnets båda föräldrar fick allt undersökningsmaterial per post och personligen. Först skickades ett kallelsebrev till föräldrarna, som innehöll adressen till webblanketten samt ett personligt användarnamn och lösenord för inloggningen. I kallelsebrevet informerades om undersökningens syfte, innehåll och dataskydd samt om möjligheten att delta i en utlottning när enkäten besvarades. 
Vid behov skickades tre påminnelser till föräldrarna om att besvara enkäten. Tillsammans med den första och tredje påminnelsen skickades ett frågeformulär i pappersform. Varje påminnelse innehöll även användarnamn och lösenord för att besvara enkäten på webblanketten.  

Datainsamlingen inleddes den 12 mars 2020, då ett kallelsebrev skickades till föräldrarna i det första urvalet. Föräldrarna kontaktades under perioderna 12.3–8.7.2020 (vårens totalurval) och 5.8–8.12.2020 (höstens totalurval). Alla svar som returnerats senast den 12 januari 2021 togs med i undersökningsmaterialet. Då var det äldsta barnet i det sista urvalet sex månader gammalt. 

Bland dem som svarade på enkäten lottade man ut finländska babykläder som erhållits som donation. Syftet med utlottningen var att öka svarsfrekvensen. För utlottningen ansökte man och fick tillstånd av THL:s forskningsetiska arbetsgrupp samt av THL:s ledning. Utlottningen genomfördes i sex omgångar: den första 27 april 2020 och den sista 2 februari 2021.

Innehållet i föräldrarnas enkäter var i huvudsak enhetligt för båda föräldrarna. På blanketten för föräldern som fött barnet fanns det dessutom frågor om amning och preventivmetoder och på den andra förälderns blankett fanns frågor om samordningen av arbete och familj. Den 31 juli 2020 lades frågor om coronaepidemin till i båda föräldrarnas frågeformulär (sammanlagt 7 570 respondenter, varav 4 574 var föräldrar som fött barnet och 2 996 var andra föräldrar). Föräldrarna kunde besvara enkäten på finska, svenska, nordsamiska, engelska, ryska, somaliska eller arabiska. Frågeformulären finns för påseende på THL:s webbplats thl.fi/finlapset.

De returnerade pappersblanketterna lagrades optiskt. I samband med den optiska lagringen gjordes logiska kontroller av svaren och standardiseringar av förhandsanvisningar till exempel för felaktigt besvarade frågor. Undersökningsmaterialet kontrollerades för upptäckt av eventuella fel, saknad information och ologiska förekomster. Svaren på webblanketterna samlades in via THL:s blankettjänst.

I syfte att utvidga datainnehållet kommer uppgifterna i föräldrarnas enkäter att kombineras med olika registeruppgifter med hjälp av barnets personbeteckning i takt med att registeruppgifterna blir färdiga och tillstånd lämnas in av den personuppgiftsansvariga. De register som används är födelseregistret (3–6 månader), vårdanmälningsregistren, missbildningsregistret (4 år) och barnskyddsregistret (4 år), uppgifter om handikappbidrag, läkemedelsinköp och läkemedelsersättningar som FPA beviljat barnet och familjeledigheter som beviljats på grund av barnet samt uppgifter i Kanta-tjänsterna (anteckningar om barnet i Kanta-tjänsterna). De kombinerade resultaten av enkät- och registermaterialet kommer att publiceras i separata publikationer. Dataskyddsmeddelandet finns på THL:s webbplats thl.fi/finlapset.

Datainsamlingen har finansierats av THL och med finansiering som koordinerats av THL och som anvisats i statens tilläggsbudget för forskning om covid-19.

Uppgifternas riktighet och exakthet

I tabellbilagorna 1a och 1b beskrivs täckningen för totalurvalen från MDB med hjälp av det separata materialet som beställts från Statistikcentralen. Statistikcentralens separata material innehåller antalet föräldrar till barn som fötts under de tidsintervaller som motsvarar urvalet från 2020 och uppgifter om föräldrarnas utbildning enligt åldersgrupp i hela landet och per region på aggregerad nivå. Till följd av lagändringen ändrades handläggningen av vårdnaden om barn i befolkningsdatasystemet och ändringsarbetet på MDB var inte slutfört vid tiden för urvalet, vilket ledde till att förbudet mot direktmarknadsföring och förälderns boendearrangemang påverkade urvalet. Enligt en jämförelse var täckningen för MDB:s urval 87 procent för kvinnorna och den varierade mellan 84 och 99 procent i landskapen. För männen var motsvarande andel 81 procent och variationen mellan landskapen 77–90 procent.

De sex totalurvalen i enkäten FinBarn 2020 bestod av uppgifter från MDB om föräldrarna till barn födda under en viss period på fyra veckor. Till dessa uppgifter plockade man vårdnadshavarna som bodde på samma adress som barnet och som inte hade förbud mot direktmarknadsföring. När man i MDB:s totalurval beaktade flerlingsfamiljernas föräldrar så att föräldern var med endast en gång, bildades ett urval med 17 964 (53 %) föräldrar som fött barnet och 16 112 (47 %) andra föräldrar. Svarsfrekvensen var 50 procent bland föräldrarna som fött barnet och 36 procent bland de andra föräldrarna. I tabellbilagorna 2a, 2b och 2c beskrivs svarsfrekvensen enligt föräldraskap, svarssätt och bakgrundsfaktorer. I tabellbilaga 3 jämförs utbildningen hos de föräldrar som svarat med utbildningsfördelningen i det separata materialet som beställts från Statistikcentralen. 

Enkäten besvarades av sammanlagt 8 977 föräldrar som fött barnet och 5 843 andra föräldrar. I tabellbilagorna 4a och 4b beskrivs hur många som svarade och inte svarade på enkäten enligt bakgrundsfaktorer.

Föräldrarna i urvalet hade sammanlagt 19 382 spädbarn, varav 9 536 var flickor och 9 846 pojkar. Flerlingsbarnens föräldrar uppmanades att svara för det förstfödda barnets del. Registeruppgifterna om barnet kommer att kopplas ihop med barnet som föddes först. I urvalet hade 14 694 spädbarn (76 %) två föräldrar, 3 270 spädbarn (17 %) hade bara föräldern som fött barnet och 1 418 spädbarn (7 %) hade bara den andra föräldern.

Materialets representativitet

Sammanlagt 14 820 föräldrar svarade på undersökningen (Tabellbilaga 2a, 2b, 2c, 4a och 4b). 10 088 föräldrar (29,6 %) svarade på webblanketten och 4 732 (13,9 %) på pappersblanketten. Svarsfrekvensen var 50,0 procent bland föräldrarna som fött barnet och 36,3 procent bland de andra föräldrarna. Föräldrarna som fött barnet deltog i undersökningen i större utsträckning än de andra föräldrarna (50,0 % jämfört med 36,3 %). Svarsfrekvensen varierade enligt åldersgrupp, eftersom flest 30–39-åringar deltog i undersökningen. Svarsfrekvensen varierade också mellan regionerna (40–49 %). Mest svarade man i Södra Karelen och Birkaland (49 %). Södra Österbotten och Kajanaland hade lägst svarsfrekvens (40 % och 41 %). Granskat enligt förälderns födelseland var svarsfrekvensen 46 procent bland personer födda i Finland och 32 procent bland personer födda utanför Finland (Tabellbilaga 2a, 2b, 2c, 4a och 4b). 

Föräldrarnas utbildning jämfördes med det separata materialet som beställdes från Statistikcentralen och som innehöll aggregerade uppgifter om föräldrarna till barn som fötts under motsvarande tidsintervall som urvalen för 2020. I det separata materialet orsakar flerlingsfamiljernas föräldrar övertäckning, eftersom föräldrarna till alla barn som föddes under den fastställda tidsperioden plockades ut till materialet utan att man beaktade om föräldern hade fått ett eller flera barn. Föräldrar med examen på grundnivå eller på andra stadiet svarade mer sällan än föräldrar med yrkeshögskole- eller högskoleexamen (Tabellbilaga 3).

Av föräldrarna som fött barnet och som inte svarade var 40 procent under 30 år, 54 procent 30–39 år och 6 procent 40 år eller äldre. Motsvarande siffror för de andra föräldrarna var 26, 58 och 16 procent. Medelåldern bland föräldrarna som inte svarade var 31,0 (SD 5,5) år föräldrarna som fött barnet och 33,7 (SD 6,2) år för de andra föräldrarna. Bland föräldrarna som fött barnet och som inte svarade hade 22 procent utländsk bakgrund och motsvarande siffra bland de andra föräldrarna var 18 procent. Medelåldern för dem som inte svarade avvek inte från medelåldern för dem som svarade, men fler av dem som inte svarade fanns i de yngre åldersklasserna och hade utländsk bakgrund jämfört med föräldrarna som svarade (Tabellbilaga 4a och 4b).

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet 

De grundläggande resultaten av enkätundersökningen FinBarn blir klara inom cirka två månader efter att datainsamlingen har avslutats. 

Uppgifternas tillgänglighet, transparens och tydlighet

De nationella, landskapsspecifika och kommunspecifika resultaten av enkätundersökningen FinBarn publiceras som statistiskkuber och sammanfattningar i THL:s användargränssnitt för sammanfattningar och kuber (TIKU) på följande webbplats: thl.fi/finlapsetkysely/tulokset. I statistikkuberna och sammanfattningarna publiceras också svarsfördelningen för den fråga som använts för att skapa indikatorn.

Statistikens jämförbarhet 

Resultaten från enkätundersökningen FinBarn rapporteras som indikatorer. En del av indikatorerna som beskriver spädbarnsfamiljernas välbefinnande är enhetliga med pilotundersökningen från 2017 och en del med indikatorerna i datainsamlingen om fyraåriga barn och deras familjer 2018. Eftersom datainsamlingsmetoderna delvis varit olika kan jämförbarheten endast betraktas som riktgivande. 

Tydlighet, enhetlighet och överensstämmelse

Enkäterna som användes till datainsamlingen i FinBarn-undersökningen har bestående delar, som kan kompletteras med moduler som samlas in mer sällan. De bestående delarna innehåller centrala frågor om barnfamiljernas välbefinnande, hälsa och tillgång till service. Detta gör det möjligt att i framtiden skapa tidsserier och granska förändringar som sker över tid. Med hjälp av modulerna kan man göra en närmare granskning av ett visst ämnesområde eller lägga till frågor om aktuella företeelser efter behov. 

Uppdaterad: