THL:s sjuklighetsindex
Kvalitetsbeskrivning
- Statistikuppgifternas relevans
- Metodbeskrivning
- Uppgifternas riktighet och exakthet
- Uppgifternas aktualitet och punktlighet
- Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
- Uppgifternas jämförbarhet och enhetlighet
- Specialfrågor som gäller indexet 2017–2019
Statistikuppgifternas relevans
Statistiken baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Enligt den är THL:s lagstadgade uppgift bland annat att undersöka och följa befolkningens välfärd och hälsa (2 §). Kommunerna har i sin tur en lagstadgad skyldighet att följa upp välfärden bland sina invånare. För att underlätta detta arbete producerar Institutet för hälsa och välfärd (THL) sedan 2012 ett sjuklighetsindex (1) som sammanställer kommunspecifik information om förekomsten av centrala folksjukdomar ur flera nationella register (Bilagetabell 1). Med hjälp av indexet kan kommuner och områden jämföra sjukdomsbördan bland de egna invånarna med både hela landet och andra områden. Informationen hjälper kommunerna att förebygga problem och att vidta åtgärder för att främja hälsan och välfärden på bästa möjliga sätt.
På nationell nivå kan indexet utnyttjas vid uppföljningen av befolkningens sjuklighet och regionala skillnader. Sjuklighetsindexet är också en central indikator som beskriver det regionala servicebehovet och som används i THL:s utvärdering av social- och hälsovården. THL:s sjuklighetsindex finns från år 2000.
Metodbeskrivning
THL:s sjuklighetsindex består av ett allmänt sjuklighetsindex och sjukdomsgruppsspecifika delindex. Sjukdomsgrupperna i det allmänna indexet är cancer, kranskärlssjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen (muskuloskeletala sjukdomar), psykiska störningar, olycksfall och demens. Sjuklighetsuppgifterna om demens i det allmänna indexet beskriver rätten till specialersättning för läkemedel som använts för behandling av Alzheimers sjukdom. År 2016 ändrades rätten till specialersättning för läkemedel mot Alzheimers sjukdom och därför är resultaten för åren efter förändringen inte jämförbara med tidigare års resultat. Av denna anledning har uppgifterna i det allmänna indexet om förekomsten av demens frusits till 2015 års nivå. Det görs inte längre några beräkningar för ett separat demensindex.
De sjukdomsgruppsspecifika indexen anger hur vanliga sjukdomarna är i den granskade åldersgruppen i förhållande till sjukligheten hos hela landets befolkning i samma ålder (hela landet = 100). Indexvärdet är större ju vanligare sjukligheten är i området. Sjuklighetsindexet för hela landet är 100 det senaste statistikåret.
Sjukdomsgrupperna valdes ut 2012 på basis av att de är allvarliga folksjukdomar som orsakar största delen av dödsfallen och sjukoch invalidpensionerna bland finländarna, och de nationella registren innehåller tillförlitlig information om deras förekomst. I en undersökning som gjordes 2012 stod de sjukdomsgrupper som ingår i indexet för drygt 60 procent av de förlorade levnadsåren bland personer under 80 år (Bilagetabell 2). Cirka 80 procent av de gällande sjukoch invalidpensionerna hade beviljats på grund av sjukdomsgrupperna i indexet. De sjukdomsgrupper som ingår i indexet gav upphov till drygt hälften av alla direkta kostnader inom hälsooch sjukvården. Andra viktiga urvalskriterier var att de material som beräkningen utgår ifrån finns tillgängliga kommunspecifikt, att de uppdateras regelbundet och att de lämpar sig för att primärt beskriva sjukligheten och inte regionalt varierande praxis i servicesystemet. Åldersavgränsningarna grundar sig på att sjukdomen är mycket sällsynt i yngre åldersgrupper än den valda, och därför är det inte ändamålsenligt att samla in information.
I det allmänna sjuklighetsindexet viktas förekomsten av respektive sjukdomsgrupp i förhållande till dess betydelse för befolkningens dödlighet, arbetsoförmåga och livskvalitet och kostnaderna för hälso- och sjukvården Syftet med viktningarna är att lyfta fram de olika konsekvenserna som sjukligheten har för samhället och individen. Indexet för ett område är medelvärdet av dessa viktade sjukdomsgruppsspecifika värden.
När man granskar tidsserier är det viktigt att beakta att även värdet på index för tidigare år ändras i och med nya uppdateringar. Vid beräkningen av det allmänna indexet får var och en av de fyra viktningsgrunderna (dödlighet, arbetsoförmögenhet, livskvalitet, hälso- och sjukvårdskostnader) en lika stor vikt. Allvarliga psykiska störningar har den största vikten i det allmänna sjuklighetsindexet och är centrala faktorer som orsakar både arbetsoförmåga och bristande livskvalitet. En beskrivning av delindexen och de viktkoefficienter som använts vid beräkningen av index finns i bilagetabell 1 och 2.
I syfte att minimera slumpmässig variation beräknas sjuklighetsindexet på samtliga områdesnivåer utgående från uppgifterna för tre på varandra följande år. Till exempel har man vid beräkningen av sjuklighetsindexet 2019 använt sig av uppgifter från 2017–2019. För indexvärdena har man även beräknat felmarginaler (konfidensintervall) som kan användas för att bedöma påverkan av slumpmässig variation. Felmarginalerna måste beaktas framför allt vid tolkningen av resultat som gäller små kommuner och sjukdomsgruppsspecifika resultat.
Uppgifternas rigtikhet och exacthet
THL sammanställer uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av sjuklighetsindexet ur THL:s, Statistikcentralens, Pensionsskyddscentralens, Cancerregistrets och Folkpensionsanstaltens nationella register. Riktigheten i sjuklighetsindexets uppgifter beror på hur heltäckande och exakta dessa register är, vilket anges i registrens kvalitetsbeskrivningar (Bilagetabell 1).
När man granskar tidsserier är det viktigt att beakta att värdena för de tidigare granskningsåren ändras i och med nya uppdateringar. Av indexet produceras både en åldersstandardiserad och en icke-åldersstandardiserad version, vars tolkningar avviker från varandra. Många sjukdomar är i hög grad förknippade med åldern, vilket innebär att åldersstrukturen för ett område till stor del avgör sjuklighetsnivån. Det åldersstandardiserade indexet beskriver skillnaderna i sjukligheten mellan olika områden oberoende av åldersstrukturen. Till exempel i Nyslott, där andelen personer över 64 år var stor 2019 (32 %), var det icke-ålderstandardiserade sjuklighetsindexet högt (120), medan det åldersstandardiserade talet endast var 107. I Uleåborg, där andelen personer över 64 år var liten 2019 (16 %), var det icke-åldersstandardiserade talet däremot 104, medan det åldersstandardiserade talet var 113. Utan åldersstandardisering förefaller det således som om sjukligheten i alla åldrar är högre i Nyslott än i Uleåborg, även om situationen de facto är den motsatta. Det icke-standardiserade indexet ger däremot en bättre beskrivning av områdets sjuklighetsbörda och de kostnader den ger upphov till. Vid åldersstandardiseringen används en indirekt metod (2).
Sjuklighetsindexet har utvecklats för att beskriva de områdesspecifika skillnaderna i befolkningens sjuklighet. Skillnaderna i sjukligheten har många olika orsaker. När det gäller levnadsvanorna gör framför allt rökning och riklig alkoholkonsumtion att sjukligheten ökar. Också befolkningens åldersstruktur, sysselsättningsläge och utbildnings- och inkomstnivå påverkar sjukligheten. Många hälsorisker och sjukdomar hopar sig bland lågutbildade, låginkomsttagare och långtidsarbetslösa. På grund av dessa omständigheter ska man på basis av indexet inte dra några bestämda slutsatser om hur hälso- och sjukvården fungerar i olika områden, utan man bör också granska andra bakomliggande faktorer som påverkar sjukligheten.
Mellan olika områden finns det också skillnader i vårdpraxis inom hälso- och sjukvården, sjukdomsdiagnostik och dokumentationspraxis som är oberoende av sjukligheten, och även dessa kan delvis förklara avvikande siffror i enskilda kommuner. Till exempel kan de kommunspecifika skillnaderna i indexet för mental hälsa delvis bero på olika dokumentationspraxis. Hälso- och sjukvårdens inverkan på resultaten kan också visa sig genom att en välfungerande hälso- och sjukvård i vissa fall till synes kan framstå som en hög sjuklighet i och med att sjukdomar screenas, upptäcks och behandlas effektivt. Dessa faktorer kan återspeglas till exempel i cancerindexet: en högre siffra än genomsnittet kan förutom en högre cancersjuklighet också vara ett tecken på att den tidiga diagnostiken av cancer är lyckad i området.
De publicerade uppgifternas aktualitet och punktlighet
THL:s sjuklighetsindex har uppdaterats sedan 2012. I beräkningen av indexet har uppgifterna för tre på varandra följande år slagits ihop för att reducera slumpmässig variation. På grund av tidtabellen för färdigställandet av de registeruppgifter som ligger till grund för indexet beskrivs förekomsten av folksjukdomar i Finland med en fördröjning på i genomsnitt två år.
THL:s sjuklighetsindex kommer inte att uppdateras i sin nuvarande form i fortsättningen. Det ersätts av det nya nationella hälsoindexet och i beräkningarna av det används olika uppgifter på ett mångsidigare sätt än i THL:s sjuklighetsindex. Det nya nationella hälsoindexet (3) sammanställer THL:s sjuklighetsindex och FPA:s Hälsobarometer.
Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
THL:s sjuklighetsindex och dess metadata publiceras i THL:s webbtjänst Terveytemme. Webbtjänsten innehåller uppgifter om alla kommuner, välfärdsområden, landskap och sjukvårdsdistrikt, inklusive konfidensintervall, enligt den senaste kommunindelningen.
Sjuklighetsindexen finns även i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet. I Sotkanet publiceras dock inte sjukdomsgruppsspecifika index för kommuner med färre än 2 000 invånare, eftersom slumpmässigheten är förknippad med en stor osäkerhet och det inte är möjligt att presentera konfidensintervall i Sotkanet. Resultatet för respektive statistikår beräknas på material från tre på varandra följande år, och resultatet registreras alltid som uppgift för det sista året i den treåriga perioden (exempel: perioden 2017–2019 = ’2019’).
Statistiken har också en egen webbsida.
De publicerade uppgifternas jämförbarhet och enhetlighet
I den här rapporten har THL:s sjuklighetsindex för 2000–2019 för första gången beräknats enligt välfärdsområde. Uppgifterna har också tagits fram enligt kommun, sjukvårdsdistrikt och landskap och för hela landet.
När indexen uppdateras beräknas även indexen för alla tidigare år på nytt enligt den senaste kommunindelningen. Också övriga uppgifter uppdateras retroaktivt om det har skett ändringar i dem.
Specialfrågor som gäller index för åren 2017–2019
I den här rapporten offentliggörs inte demensindexet. Rätten till specialersättning för läkemedel som använts för behandling av Alzheimers sjukdom ändrades 2016 och därför är resultaten inte jämförbara med tidigare resultat. Demens finns fortfarande med i det allmänna indexet, men uppgifterna om förekomsten av demens har frusits till 2015 års nivå.
Indexet för mental hälsa: 2019 års uppgifter om rätten till specialersättning för läkemedel som beviljats på grund av psykos (FPA:s sjukdomskod 112) har ersatts med 2018 års uppgifter i alla områden.
Olycksfallsindexet: Det finns oklarheter i 2019 års uppgifter i vårdanmälningsregistret. Observationer från 2019 som avviker för mycket från tidigare år baserat på poisson-fördelningens väntevärde och varians har ersatts med 2018 års uppgifter för 11 kommuner.
Litteratur
1. Sipilä P, Parikka S, Härkänen T, Juntunen T, Koskela T, Martelin T, Koskinen S. Kuntien väliset erot sairastavuudessa – THL:n sairastavuusindeksin tuloksia. Suomen Lääkärilehti – Finlands Läkartidning 45/2014.
2. Breslow NE and Day NE. Statistical Methods in Cancer Research, Volume II: The Design and Analysis of Cohort Studies. International Agency for Research on Cancer, IARC Scientific Publications 82/1987.
3. Kansallinen terveysindeksi – Nationella hälsoindexet. https://thl.fi/fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/kansallinen-terveysindeksi. Hämtad 21.4.2022.
