Utgifter för det sociala skyddet samt utgifternas finansiering

Kvalitetsbeskrivning (FOS)

Statistikuppgifternas relevans

Institutet för hälsa och välfärd (THL) samlar varje år in uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering från statens, kommunernas, föreningarnas, organisationernas och andra aktörers utgifter för social verksamhet och finansieringen av den. Uppgifterna rapporteras på nationell nivå.

Syftet med statistiken är särskilt att stödja beslutsfattandet inom social- och hälsopolitiken och styrningen av den på nationell nivå Statistiken riktar sig till beslutsfattare, planerare, forskare och studerande inom social- och hälsovårdssektorn samt till alla dem som behöver grundläggande information om hur utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering utvecklas och statistikförs både nationellt och internationellt.

Datainsamlingen baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Enligt den är THL:s lagstadgade uppgift bland annat att undersöka och följa befolkningens välfärd och hälsa samt undersöka, följa, utvärdera, utveckla och styra verksamheten inom social- och hälsovården (2 §).

Den datainsamling om utgifterna för och finansieringen av den sociala tryggheten som produceras för EU:s statistikbyrå Eurostat grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EC) nr 458/2007 av den 25 april 2007, kommissionens förordning (EC) nr 1322/2007 av den 12 november 2007 samt kommissionens förordning (EC) nr 10/2008 av den 8 januari 2008.

Metodbeskrivning för statistiken

Den statistik över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering som THL utarbetar följer det europeiska systemet för statistik över social trygghet (ESSPROS, The European System of Integrated Social Protection Statistics) som godkändes 1996 och uppdaterades 2012, 2016, 2017, 2019 och 2022.

Enligt det europeiska systemet för statistik över social trygghet (ESSPROS) omfattar den sociala tryggheten alla de åtgärder som offentliga eller privata instanser vidtar för att trygga individens och familjens utkomst i fråga om vissa risker och behov. Sociala förmåner kan vara antingen penningförmåner som tryggar uppehället, tjänster och förnödenheter som tillhandahålls direkt eller indirekt ersättning för betalda utgifter som hör till den sociala tryggheten.

Den sociala tryggheten omfattar risker och behov som föranleds av sjukdom och hälsa, funktionsnedsättning och arbetsoförmåga, ålderdom, familjeförsörjarens död, familj och barn, arbetslöshet, boende samt social marginalisering.

Enligt systemet för statistikföring inkluderas inte stöd för studier i utgifterna för den sociala tryggheten. Skattelättnader och lån med ränta som beviljas hushåll ingår inte i det centrala systemet. Förmåner som en arbetsgivare ger sina arbetstagare och som kan betraktas som ersättning för arbete betraktas inte heller som sociala förmåner. Ett villkor för att sociala förmåner ska beviljas kan däremot vara att förmånstagaren deltar i en viss verksamhet (till exempel yrkesinriktad utbildning), om verksamheten till sin natur inte är förvärvsarbete eller försäljning av tjänster. Den sociala tryggheten omfattar inte heller försäkringar som hushållen har tecknat på eget initiativ och som endast gagnar dem. Utgifterna för den sociala tryggheten har beräknats som nettoutgifter, med andra ord ingår inte klientavgifter för till exempel läkemedel och tjänster i de sociala utgifterna. Investeringar ingår inte heller i kalkylen om de inte särskilt gäller tillhandahållande av social trygghet. Till exempel ingår investeringsstöd som betalats till en institutionell enhet för produktion av socialt boende i statistiken, men generellt investeringsstöd för byggande ingår inte i statistiken.

I ESSPROS-statistiken förutsätter definitionen av social trygghet att åtgärden inte är förknippad med samtidig ömsesidighet. Inom ramen för den sociala tryggheten utesluter detta alla åtgärder där mottagaren samtidigt är skyldig att ge något likvärdigt i gengäld. På så sätt faller till exempel lönesubventioner som betalats till företag samt den del av kostnaderna för hälso- och sjukvård och andra tjänster eller läkemedel som förmånstagaren ska betala själv utanför den sociala tryggheten. I ESSPROS-statistiken räknas alltså utgifterna för den sociala tryggheten som nettokostnader. I denna rapport har klientavgifterna för tjänsterna dock lagts till som en separat kolumn i Bilagetabell 10.  

De viktigaste källorna till statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering

Dessutom insamlas uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering från flera andra organisationers bokslut och andra motsvarande källor. En del av uppgifterna finns färdigt i statistikform, medan andra lämnas direkt av serviceproducenten. Databaserna som de olika organisationerna upprätthåller uppdateras kontinuerligt, så uppgifterna kan preciseras efter tidpunkten när hämtningen gjordes till statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering. 

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Uppgifterna i statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering granskas årligen genom att siffrorna jämförs med tidigare år. Uppgifterna i tidigare statistikår uppdateras retroaktivt vid behov. Om det sker ändringar i de olika organisationernas informationsrapportering kontaktas informationslämnarna vid behov för säkerställande av jämförbarheten.

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet

Statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering sammanställs av THL en gång per år. Statistiken från varje år publiceras i början av året efter statistikåret. Statistikens publiceringstidtabell påverkas särskilt av tidtabellerna för offentliggörandet av statistik över Offentliga finanser inom social- och hälsovårdstjänster och av nationalräkenskaperna årsstatistik.

Preliminära uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten publiceras på THL:s webbplats i oktober året efter statistikåret.

Tillgång till uppgifterna och deras transparens

Centrala data sammanställs i en statistikrapport, som publiceras på THL:s webbplats. Vid behov kan man begära närmare information om grundläggande data, begrepp och definitioner av rapportens författare hos THL. Alla uppgifter är offentliga och informationstjänsten är till största delen avgiftsfri. Statistikuppgifterna är avsedda för alla som behöver information om Finlands utgifter för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering och utveckling.

Statistikens jämförbarhet

THL (tidigare Stakes) har samlat in statistikuppgifter sedan 1999. Innan dess utgavs statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering av Social och hälsovårdsministeriet. Statistiken har publicerats i sin nuvarande form sedan 1980. Begreppen och definitionerna följer den internationella ESSPROS-indelningen. Namnet på statistiken har ändrats emellanåt, men innehållet har varit oförändrat.

Siffrorna för bruttonationalprodukten uppdateras i statistiken till de senaste uppgifterna som finns tillgängliga hos Statistikcentralen. Eventuella ändringar i tidsserierna kan komma att ändra förhållandet mellan utgifterna för den sociala tryggheten och bruttonationalprodukten även för tidigare år. Sättet att beräkna nationalräkenskaperna reviderades i Finland i juli 2014 för att motsvara EU:s system ENS 2010. Tidsserien för bruttonationalproduktrelationstalen har i statistikrapporten över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering uppdaterats med bruttonationalprodukttal som motsvarar ENS 2010-beräkningen.

Statistikcentralen uppdaterar bruttonationalprodukttalen enligt tidtabellerna för sin publiceringskalender. I THL:s statistikrapport Utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering 2022 används bruttonationalprodukttalen från den 18 december 2023. (Bilagetabell 7).

Eurostats databas över social trygghet uppdateras kontinuerligt. EU-data som används i denna rapport för jämförelse mellan länder har huvudsakligen hämtats den 3 januari 2024.

Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet samt rapporteringen om den, som upprättades av Statistikcentralen, upphörde statistikåret 2014. Från och med statistikåret 2015 har motsvarande uppgifter publicerats i Statistikcentralens statistik Kommunekonomi, vars datainnehåll och datainsamling dock har förändrats. Ändringen i statistikföringen reflekteras också i möjligheten att jämföra de uppgifter om kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdstjänster och förvaltning som finns i statistiken Utgifter för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering, med uppgifter från tidigare.

Därtill bör det beaktas att beräkningen har förenhetligats. Finansiering som specificeras enligt finansiärerna för varje verksamhetshelhet, men som inte kan inriktas direkt till helhetens separata (verksamhets)kostnader (till exempel administration), har kalkylerats genom att finansieringsposterna har inriktats till kostnaderna för verksamhetens förmåner i förhållande till olika verksamheter och olika finansiärer.

Avseende år 2017 har beräkningsmodellerna preciserats för verksamhet i sysselsättningssyfte för personer med funktionsnedsättning, som sedan 2015 inte längre har kunnat specificeras som en egen utgiftspost, och för övrig social trygghet, som man har försökt att inrikta så precist som möjligt till de olika utgifterna i huvudgruppen för social trygghet. Samtidigt korrigerades uppgifterna om pensionsfinansiering under oavlönade perioder, som helt och hållet betalas av staten. Även arbetsgivarens ersättningar för familjeledighet har i serviceklassificeringen inriktats till utkomstskyddet (se 2017 statistikrapport, Bilagetabell 10b, korrigerade data 14.8.2019).

De kalkylerade uppskattade kostnaderna är kopplade till ändringarna i beräkningens standardvärden. Dessa uppdateras med några års mellanrum och gäller alltid till nästa uppdateringstidpunkt. Exempel: 2018 års uppgifter om arbetskraftskostnadernas struktur enligt utgiftspost i huvudgruppen sjukdom/hälso- och sjukvård, som uppdateras vart fjärde år, minskade sjuklönekostnaderna med 18 procent jämfört med föregående år. Likaså minskades utgifterna för arbetslöshet av en teknisk ändring där kostnadsersättningarna flyttades från tjänsterna och inkluderades i grundbeloppet för utkomstskydd för arbetslösa.

Från och med 2020 har beräkningen av serviceutgifterna för primärvård preciserats för huvudgruppen Sjukdom och hälsa. Kostnaderna för anskaffning av vaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet har lagts till utgifterna för primärvården. De vaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet skaffas på statens bekostnad för kommunernas bruk. Kommunerna ansvarar för det praktiska ordnandet av vaccinationen. (Vaccinationer, Social- och hälsovårdsministeriet.)

Från och med 2020 har beräkningen av utgifterna för utkomstskyddet för huvudgruppen Familj och barn preciserats i fråga om underhållsstödet. Från och med 2020 rapporteras underhållsstöd som summan av det underhållsstöd som inte ersätts (summan av det underhållsstöd som tidigare ersätts). (se Kvalitetsbeskrivning, Utgifter för det sociala skyddet samt utgifternas finansiering 2020.)

Statistikcentralens sammanställning och rapportering av statistik över kommunal ekonomi upphörde statistikåret 2020. Från och med statistikåret 2021 har Institutet för hälsa och välfärd publicerat motsvarande uppgifter i statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovården. I statistiken ingår uppgifter om kommunernas och samkommunernas driftsekonomi och investeringsutgifter inom social- och hälsovårdssektorn enligt servicekategori. Eftersom man i statistikföringen övergick till en ny serviceklassificering är uppgifterna för 2021 inte helt jämförbara med tidigare statistikår (se Den offentliga ekonomin för social- och hälsovårdstjänsterna 2021, Kvalitetsbeskrivning). Dessutom har man observerat kvalitetsbrister i uppgifterna som har rapporterats från samkommunerna under statistikåret 2021. Därför är en del av uppgifterna för samkommunerna endast tillgängliga som förhandsuppgifter.

Från och med 2021 är kommunernas och samkommunernas uppgifter om social- och hälsovårdssektorn tillgängliga i statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovården på en mer detaljerad nivå än tidigare i statistiken över kommunal ekonomin. I kategorin verksamhet som stöder sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning har man kunnat avskilja och därmed även överföra arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte till huvudgruppen Övrigt socialt skydd.

Kategorin Specialtjänster inom missbrukarvården i den tidigare statistiken över kommunekonomin och kategorin Specialtjänster inom missbrukarvården i den nuvarande statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovården som används som informationskälla, motsvarar inte till sitt innehåll helt varandra. I statistiken över kommunekonomin hänfördes de kombinerade mentalvårds- och missbrukartjänsterna som producerats inom primärvården till kostnaderna för primärvårdens öppenvårdstjänster. I statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovårdstjänsterna innehåller kategorin Specialtjänster inom missbrukarvården en öppen servicehelhet för personer med missbruksproblem och psykiska problem, stöd, vård och rehabilitering.

Från och med statistikåret 2021 har utgifterna för den specialiserade sjukvården fördelats på öppenvård och vård på vårdavdelning utifrån andelarna under statistikåret före det år som ska rapporteras (Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering).

Från och med statistikåret 2022 rapporteras den del som hänför sig till boendeutgifterna för utkomststödet i huvudgruppen Boende, tidigare i huvudgruppen Övrigt socialt skydd i de totala utgifterna för utkomststödet.

Från och med statistikåret 2022 rapporteras den del av utkomststödet som hänför sig till hälso- och sjukvårdsutgifter i huvudgruppen Sjukdom och hälsa, tidigare i huvudgruppen Övrigt socialt skydd i de totala utgifterna för utkomststödet.

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Statistiken innehåller heltäckande uppgifter om hur utgifterna för Finlands sociala trygghet och dess finansiering fördelar sig. Innehållet i statistiken indelat enligt ESSPROS huvudgrupper beskrivs närmare i avsnittet Begrepp och definitioner i statistikrapporten. Där beskrivs också de viktigaste ändringarna i utgifternas och finansieringens tidsserier.

Specialfrågor i statistiken för 2022

Detta avsnitt finns endast på finska.

Uppdaterad: