Utgifter för det sociala skyddet samt utgifternas finansiering

Kvalitetsrapport

Allmän beskrivning

Beskrivning av statistiken

Statistiken innehåller heltäckande uppgifter om hur utgifterna för Finlands sociala trygghet och dess finansiering fördelar sig. Uppgifter finns tillgängliga från och med år 1980. Innehållet i statistiken indelat enligt ESSPROS huvudgrupper beskrivs närmare i avsnittet Begrepp och definitioner i statistikrapporten. Där beskrivs också de viktigaste ändringarna i utgifternas och finansieringens tidsserier.

De nationella uppgifterna som beskrivs i denna rapport gäller 2023 och de internationella uppgifterna 2022. Statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering sammanställs av THL en gång per år. Preliminära uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten publiceras i oktober året efter statistikåret. De slutliga statistikuppgifterna (inkl. statistikrapporten) publiceras i början av det andra året efter statistikåret.

Syftet med statistiken är särskilt att stödja beslutsfattandet inom social- och hälsopolitiken och styrningen av den på nationell nivå Statistiken riktar sig till beslutsfattare, planerare, forskare och studerande inom social- och hälsovårdssektorn samt till alla dem som behöver grundläggande information om hur utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering utvecklas och statistikförs både nationellt och internationellt.

Relevans

Den statistik över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering som THL utarbetar följer det europeiska systemet för statistik över social trygghet (ESSPROS, The European System of Integrated Social Protection Statistics) som godkändes 1996 och uppdaterades 2012, 2016, 2017, 2019 och 2022.

Statistikens datainnehåll

Enligt det europeiska systemet för statistik över social trygghet (ESSPROS) omfattar den sociala tryggheten alla de åtgärder som offentliga eller privata instanser vidtar för att trygga individens och familjens utkomst i fråga om vissa risker och behov. Den sociala tryggheten omfattar risker och behov som föranleds av sjukdom och hälsa, funktionsnedsättning och arbetsoförmåga, ålderdom, familjeförsörjarens död, familj och barn, arbetslöshet, boende samt social marginalisering.

Statistiken omfattar uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering från statens, kommunernas, föreningarnas, organisationernas och andra aktörers utgifter för social verksamhet och finansieringen av den. Kostnaderna för social verksamhet som föreningar och organisationer utövar ingår i beräkningen endast i fråga om understöd och köpta tjänster som staten och kommunerna betalar. Finansieringen av sociala förmåner klassificeras i kategorierna staten, kommunerna, arbetsgivarna, försäkrade och övriga inkomster. Kategorin övriga inkomster omfattar socialskyddsfondernas kapitalinkomster.

Sociala förmåner kan vara antingen penningförmåner som tryggar uppehället, tjänster och förnödenheter som tillhandahålls direkt eller indirekt ersättning för betalda utgifter som hör till den sociala tryggheten. Sociala förmåner klassificeras grovt i penningförmåner (utbetalda som utkomststöd) och naturaförmåner (i form av tjänster, varor och kostnadsersättningar). I den nationella rapporteringen presenteras fördelningen i formen socialskyddsförmåner som betalas som utkomstskydd och som ges i form av tjänster.

I ESSPROS-statistiken förutsätter definitionen av social trygghet att åtgärden inte är förknippad med samtidig ömsesidighet. Inom ramen för den sociala tryggheten utesluter detta alla åtgärder där mottagaren samtidigt är skyldig att ge något likvärdigt i gengäld. På så sätt faller till exempel lönesubventioner som betalats till företag samt den del av kostnaderna för hälso- och sjukvård och andra tjänster eller läkemedel som förmånstagaren ska betala själv utanför den sociala tryggheten. Utgifterna för den sociala tryggheten har alltså beräknats som nettoutgifter, med andra ord ingår inte klientavgifter tjänster i de sociala utgifterna. I denna rapport har klientavgifterna för tjänsterna dock lagts till som en separat kolumn i Bilagetabell 10.

Enligt systemet för statistikföring inkluderas inte stöd för studier i utgifterna för den sociala tryggheten. Skattelättnader och lån med ränta som beviljas hushåll ingår inte i det centrala systemet. Förmåner som en arbetsgivare ger sina arbetstagare och som kan betraktas som ersättning för arbete betraktas inte heller som sociala förmåner. Ett villkor för att sociala förmåner ska beviljas kan däremot vara att förmånstagaren deltar i en viss verksamhet (till exempel yrkesinriktad utbildning), om verksamheten till sin natur inte är förvärvsarbete eller försäljning av tjänster. Den sociala tryggheten omfattar inte heller försäkringar som hushållen har tecknat på eget initiativ och som endast gagnar dem. Investeringar ingår inte heller i kalkylen om de inte särskilt gäller tillhandahållande av social trygghet. Till exempel ingår investeringsstöd som betalats till en institutionell enhet för produktion av socialt boende i statistiken, men generellt investeringsstöd för byggande ingår inte i statistiken.

Uppgifterna rapporteras kalenderårsvis på nationell nivå. I statistiken presenteras uppgifter i euro och procent – gängse priser i euro, priserna för det statistikår som rapporteras i euro, köpkraftsparitet i euro, utgiftskategoriernas procentandelar av de totala utgifterna och de olika finansiärernas procentandelar av den totala finansieringen samt utgifterna i förhållande till befolkningen (befolkningen 31.12) och utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statistikprocessen

Källdata

Källor till statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering:

Metod för uppgiftsinsamling

Statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering sammanställs av THL en gång per år.

En del av uppgifterna fås direkt från offentliga statistikrapporter, databasrapporter och andra offentliga informationskällor. En del av uppgifterna fås genom en begäran om information, varvid organisationerna hämtar uppgifterna från sina informationssystem och meddelar dem på summanivå till THL. Uppgifter från Pensionsskyddscentralen, Finansinspektionen, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA), Försäkringscentralen samt Folkpensionsanstalten fås genom begäran om information.

Datavalidering

Uppgifterna i statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering granskas årligen genom att siffrorna jämförs med tidigare år. Materialet valideras också enligt Eurostats valideringsregler, varvid till exempel uppgifter om pensionstagare används för att validera pensionsutgifter.

Behandling av uppgifter

Källuppgifterna klassificeras enligt statistikramen ESSPROS. När källuppgifterna ändras eller preciseras görs också nödvändiga ändringar i klassificeringen av statistikuppgifterna. Dessa beskrivs i avsnittet Begrepp och definitioner i statistikrapporten samt i kvalitetsrapporten för statistiken.

Beräkningen av social- och hälsovårdstjänsterna grundar sig på nettodriftskostnaderna. I driftskostnaderna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkterna, ändringar i tillverkningslager, tillverkning för eget bruk och överföringsintäkter. Nettodriftskostnaderna fås genom att dra av driftsintäkterna från driftskostnaderna.

Statsandelen som kommunerna får för produktion av tjänster har fördelats i socialutgiftskalkylen i förhållande till utgifterna för de tjänster som produceras för att finansiera enskilda tjänster. Den statliga finansieringsandelen av kostnaderna har ansetts motsvara statsandelsprocenten för kommunal basservice respektive år. Finansieringsandelarna är till denna del kalkylmässiga.

Den totala finansieringen fördelas kalkylmässigt mellan olika förmåner i samma förhållande som kostnaderna för de förmåner som finansieras, om finansieringsandelarna inte är direkt tillgängliga enligt olika förmåner för någon målgrupp.

I valideringsprocessen för statistikuppgifterna görs kontroller av tillåtna värden samt logikkontroller. Avvikande värden i valideringsprocessen bekräftas separat till Eurostat.

Revidering av uppgifter

Databaserna som de olika organisationerna upprätthåller uppdateras kontinuerligt, så uppgifterna kan preciseras efter tidpunkten när hämtningen gjordes till statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering.

Uppgifterna från tidigare statistikår uppdateras vid behov retroaktivt i samband med följande utgåva av statistiken. I regel är korrigeringarna av uppgifterna som görs i efterhand och deras inverkan på statistiken ringa. Uppgifterna i tidsserien som finns på webbsidan för statistiken uppdateras kontinuerligt enligt behov.

Kvalitetsgranskning av statistiken

Noggrannhet och tillförlitlighet

Av praktiska skäl är inte småskaliga, inofficiella och sporadiska stöd, såsom julinsamlingar och tillfälligt humanitärt bistånd, som inte kräver regelbunden bokföring med i statistiken.

Om det sker ändringar i de olika organisationernas informationsrapportering kontaktas informationslämnarna vid behov för säkerställande av jämförbarheten.

Aktualitet och punktlighet

Uppgifterna offentliggörs en gång om året. Preliminära uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten publiceras i oktober året efter statistikåret. Preliminära uppgifterna publiceras endast på huvudgruppsnivå. De slutliga statistikuppgifterna (inkl. statistikrapporten) publiceras i början av det andra året efter statistikåret.

Konsekvens och jämförbarhet

THL (tidigare Stakes) har samlat in statistikuppgifter sedan 1999. Innan dess utgavs statistiken över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering av Social och hälsovårdsministeriet. Statistiken har publicerats i sin nuvarande form sedan 1980. Begreppen och definitionerna följer den internationella ESSPROS-indelningen. Namnet på statistiken har ändrats emellanåt, men innehållet har varit oförändrat.

Siffrorna för bruttonationalprodukten uppdateras i statistiken till de senaste uppgifterna som finns tillgängliga hos Statistikcentralen. Eventuella ändringar i tidsserierna kan komma att ändra förhållandet mellan utgifterna för den sociala tryggheten och bruttonationalprodukten även för tidigare år. Sättet att beräkna nationalräkenskaperna reviderades i Finland i juli 2014 för att motsvara EU:s system ENS 2010. Tidsserien för bruttonationalproduktrelationstalen har i statistikrapporten över utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering uppdaterats med bruttonationalprodukttal som motsvarar ENS 2010-beräkningen.

Statistikcentralen uppdaterar bruttonationalprodukttalen enligt tidtabellerna för sin publiceringskalender. I THL:s statistikrapport Utgifterna för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering 2023 används bruttonationalprodukttalen från den 18 december 2024 (2023 preliminära data). (Bilagetabell 7).

Eurostats databas över social trygghet uppdateras kontinuerligt. EU-data som används i denna rapport för jämförelse mellan länder har huvudsakligen hämtats den 3 december 2024.

Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet samt rapporteringen om den, som upprättades av Statistikcentralen, upphörde statistikåret 2014. Från och med statistikåret 2015 har motsvarande uppgifter publicerats i Statistikcentralens statistik Kommunekonomi, vars datainnehåll och datainsamling dock har förändrats. Ändringen i statistikföringen reflekteras också i möjligheten att jämföra de uppgifter om kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdstjänster och förvaltning som finns i statistiken Utgifter för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering, med uppgifter från tidigare.

Statistikcentralens sammanställning och rapportering av statistik över kommunal ekonomi upphörde statistikåret 2020. Från och med statistikåret 2021 har Institutet för hälsa och välfärd publicerat motsvarande uppgifter i statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovården. I statistiken ingår uppgifter om kommunernas och samkommunernas driftsekonomi och investeringsutgifter inom social- och hälsovårdssektorn enligt servicekategori. Utöver databasrapporterna har det publicerats en statistikrapport om uppgifterna från och med år 2023. Man har observerat kvalitetsbrister i uppgifterna som har rapporterats från samkommunerna under statistikåret 2021. Därför är en del av uppgifterna för samkommunerna endast tillgängliga som förhandsuppgifter. Eftersom man i statistikföringen övergick till en ny serviceklassificering är uppgifterna för 2021 inte helt jämförbara med tidigare statistikår. Från och med 2021 är kommunernas och samkommunernas uppgifter om social- och hälsovårdssektorn tillgängliga i statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovården på en mer detaljerad nivå än tidigare i statistiken över kommunal ekonomin. I kategorin verksamhet som stöder sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning har man kunnat avskilja och därmed även överföra arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte till huvudgruppen Övrigt socialt skydd. Kategorin Specialtjänster inom missbrukarvården i den tidigare statistiken över kommunekonomin och kategorin Specialtjänster inom missbrukarvården i den nuvarande statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovården som används som informationskälla, motsvarar inte till sitt innehåll helt varandra. I statistiken över kommunekonomin hänfördes de kombinerade mentalvårds- och missbrukartjänsterna som producerats inom primärvården till kostnaderna för primärvårdens öppenvårdstjänster. I statistiken över den offentliga ekonomin inom social- och hälsovårdstjänsterna innehåller kategorin Specialtjänster inom missbrukarvården en öppen servicehelhet för personer med missbruksproblem och psykiska problem, stöd, vård och rehabilitering (kategorin är kalkylmässigt indelad i två delar, varav den ena i denna statistik gäller 8.2.2. Missbrukarvård och den andra kategorin 8.2.3. Övriga). Från och med 2023 preciseras indelningen av missbrukarvården och mentalvårdstjänster i klassificeringen, vilket återspeglas i denna statistik som en precisering av kostnadsfördelningen mellan kategorierna 8.2.2. Missbrukarvård och 8.2.3. Övriga i huvudgruppen Övrig social trygghet.

Från och med 2017 finansiering som specificeras enligt finansiärerna för varje verksamhetshelhet, men som inte kan inriktas direkt till helhetens separata (verksamhets) kostnader (till exempel administration), har kalkylerats genom att finansieringsposterna har inriktats till kostnaderna för verksamhetens förmåner i förhållande till olika verksamheter och olika finansiärer.

Från och med 2017 korrigerades uppgifterna om pensionsfinansiering under oavlönade perioder, som helt och hållet betalas av staten. Även arbetsgivarens ersättningar för familjeledighet har i serviceklassificeringen inriktats till utkomstskyddet (se 2017 statistikrap-port, Bilagetabell 10b, korrigerade data 14.8.2019). Från och med 2022 har fördelningen av de ersättningar för familjeledighet som betalas till arbetsgivaren preciserats ytterligare i statistiken genom att ersättningarna flyttats från kategorin 1.1.1. Dagpenning från sjukförsäkring till kategorin 5.1.3. Löner under föräldradagpenningsperioden.

De kalkylerade uppskattade kostnaderna är kopplade till ändringarna i beräkningens standardvärden. Dessa gäller alltid till nästa uppdateringstidpunkt. Exempel: 2018 års uppgifter om arbetskraftskostnadernas struktur enligt utgiftspost i huvudgruppen sjukdom/hälso- och sjukvård, som uppdateras vart fjärde år, minskade sjuklönekostnaderna med 18 procent jämfört med föregående år. Likaså minskades utgifterna för arbetslöshet av en teknisk ändring där kostnadsersättningarna flyttades från tjänsterna och inkluderades i grundbeloppet för utkomstskydd för arbetslösa.

Från och med 2020 har beräkningen av serviceutgifterna för primärvård preciserats för huvudgruppen Sjukdom och hälsa. Kostnaderna för anskaffning av vaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet har lagts till utgifterna för primärvården. De vaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet skaffas på statens bekostnad för välfärdsområdena bruk. Välfärdsområdena ansvarar för det praktiska ordnandet av vaccinationen. (Vaccinationer, Social- och hälsovårdsministerietLänk till en annan webbplatsAvautuu uudessa välilehdessä.)

Från och med 2020 har beräkningen av utgifterna för utkomstskyddet för huvudgruppen Familj och barn preciserats i fråga om underhållsstödet. Från och med 2020 rapporteras underhållsstöd som summan av det underhållsstöd som inte ersätts (summan av det underhållsstöd som tidigare ersätts). (se Kvalitetsbeskrivning, Utgifter för det sociala skyddet samt utgifternas finansiering 2020.)

Från och med statistikåret 2021 har utgifterna för den specialiserade sjukvården fördelats på öppenvård och vård på vårdavdelning utifrån andelarna under statistikåret före det år som ska rapporteras (Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering -statistik).

Från och med statistikåret 2022 rapporteras den del som hänför sig till boendeutgifterna för utkomststödet i huvudgruppen Boende, tidigare i huvudgruppen Övrigt socialt skydd i de totala utgifterna för utkomststödet.

Från och med statistikåret 2022 rapporteras den del av utkomststödet som hänför sig till hälso- och sjukvårdsutgifter i huvudgruppen Sjukdom och hälsa, tidigare i huvudgruppen Övrigt socialt skydd i de totala utgifterna för utkomststödet.

Från och med statistikåret 2023 ingår kommunernas lagstadgade arbetskraftstjänster i statistiken (tidigare kunde dessa inte särskiljas i kommunernas uppgifter).

Befogenheter

Sammanställningen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008) och statistiklagen (280/2004). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna om Eurostats och Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.

Den datainsamling om utgifterna för och finansieringen av den sociala tryggheten som produceras för EU:s statistikbyrå Eurostat grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EC) nr 458/2007 av den 25 april 2007, kommissionens förordning (EC) nr 1322/2007 av den 12 november 2007 samt kommissionens förordning (EC) nr 10/2008 av den 8 januari 2008.

Delning och publicering av uppgifter

Institutet för hälsa och välfärd publicerar uppgifterna på förhand vid den tidpunkt som anges i utgivningskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare.

Centrala data sammanställs i en statistikrapport, som publiceras på THL:s webbplats. Vid behov kan man begära närmare information om grundläggande data, begrepp och definitioner av rapportens författare hos THL. Alla uppgifter är offentliga och informationstjänsten är till största delen avgiftsfri. Statistikuppgifterna är avsedda för alla som behöver information om Finlands utgifter för den sociala tryggheten och utgifternas finansiering och utveckling.

Preliminära uppgifter om utgifterna för den sociala tryggheten publiceras på THL:s webbplats i oktober året efter statistikåret. Preliminära uppgifterna publiceras endast på huvudgruppsnivå.

Dataskydd i statistiken

Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på Lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008), Statistiklagen (280/2004) samt Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och Dataskyddslagen (1050/2018) samt andra författningar som styr institutets verksamhet.

Särskilda frågor i samband med statistiken för år 2023

Detta avsnitt finns endast på finska.

1 ESSPROS Manual and user guidelines. The European System of Integrated Social Statistics (ESSPROS). 2012 Edition. Eurostat, Methodologies and Working papers, ISNB: 978-92-79-24751-4. (Pdf 1 722 kt)Länk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik [13.11.2024]. Nyare versionerLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik.

Uppdaterad: