Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service – FinSote

Kvalitetsbeskrivning

Statistikuppgifternas relevans

Statistiken som publiceras av Institutet för hälsa och välfärd (THL) beskriver den finländska vuxenbefolkningens välfärd och hälsa samt social- och hälsotjänsterna efter region och befolkningsgrupp. Statistiken produceras utifrån den urvalsbaserade, omfattande nationella enkätundersökningen om hälsa, välfärd och service (FinSote), som genomfördes för första gången 2018.

Från social- och hälsovårdens rikstäckande register får man information på regionnivå om välfärden och hälsan hos de finländare som omfattas av tjänsterna och om deras användning av tjänsterna. Registren kan dock inte ensam ge en uttömmande beskrivning av alla företeelser som rör befolkningens hälsa och välfärd. FinSote-materialet innehåller uppföljningsinformation för olika befolkningsgrupper om centrala företeelser som registren inte har någon information om. Sådana företeelser är till exempel de vuxnas livsstil och upplevelser av sin välfärd. Den här statistiken ger information om befolkningens servicebehov och upplevelse av hur social- och hälsotjänsterna fungerar samt om jämlikheten mellan befolkningsgrupper och regioner. Ämnesområdena för statistiken är levnadsförhållanden och livskvalitet, delaktighet och funktionsförmåga, hälsa, arbets- och funktionsförmåga, livsstil, otrygghet och våldsupplevelser, användningen av hälso- och sjukvårdstjänster och tillgången till dem, tjänsternas likvärdighet, sociala stöd och förmåner, användningen av digitala tjänster samt social- och hälsovårdens finansiering och kostnader.

Informationen används framför allt av beslutsfattare som arbetar med att leda social- och hälsovårdsreformen, tjänstemän och social- och hälsovårdspersonal Informationen används också för att planera och inrikta arbetet med att främja hälsa, välfärd och trygghet, upprätta regionala välfärdsbeskrivningar, följa upp servicebehov och undersöka skillnader i hälsa och välfärd mellan befolkningsgrupper.

Den här statistiken, som producerats sedan 2018, ersätter THL:s tidigare regionala undersökning om hälsa, välfärd och service (ATH), som har producerat information om de vuxnas välfärd och social- och hälsotjänsternas allmänna utveckling åren 2010–2017 enligt region och befolkningsgrupp [1]. ATH-undersökningens och FinSote-undersökningens indikatorer finns i THL:s webbtjänster Terveytemme.fi och Sotkanet.

Utöver FinSote-undersökningen, som genomförs vartannat år, producerar THL även andra befolkningsenkäter. Materialet FinHälsa 2017 innehåller information om vuxnas hälsa och välfärd, funktionsförmåga och användning av tjänster. Enkäten Hälsa i skolan ger i sin tur vartannat år kommunspecifik information om elever i de lägre klasserna i grundskolan, elever i årskurs 8 och 9 och studerande på andra stadiet. I Sotkanet finns dessutom rikstäckande indikatorer på region- och kommunnivå som baseras på registeruppgifter om välfärden och hälsan hos de finländare som använder social- och hälsotjänster.

Metodbeskrivning

Statistiken baseras på FinSote-undersökningen, som genomförs vartannat år. Den här statistikrapporten baseras på FinSote 2020-materialet, vars resultat rapporteras våren 2021. Informationen samlades in i september 2020 – februari 2021 med enkäter som kunde besvaras i form av en postenkät eller på nätet. Det nationellt representerande urvalet består av personer som fyllt 20 år och som är fast bosatta i Finland. Personerna valdes ut genom ett slumpmässigt urval. Det finns ingen övre åldersgräns. Enkäten skickades ut till 61 600 personer med hjälp av uppgifter från befolkningsdatasystemet. För varje välfärdsområde (22 st.) plockade man ut 2 800 personer per välfärdsområde. I gruppen med 20–74-åringar plockade man ut 2 000/välfärdsområde och i gruppen som fyllt 75 år 800/välfärdsområde. Genom denna urvalsmetod svarar man på social- och hälsovårdsutvärderingens behov att få resultat från varje välfärdsområde och åldersgrupp. Kommuner och andra regioner har dessutom möjlighet att beställa ett avgiftsbelagt tilläggsurval, som kan användas för att följa upp utvecklingen i ett område.

Undersökningen har enkäter anpassade efter tre åldersgrupper (20–54, 55–74, 75+) på fyra språk: finska, svenska, ryska och engelska. Under tiden för datainsamlingen kontaktas personerna i urvalet med bestämda intervaller via post, tills de besvarar enkäten eller tackar nej till att delta i undersökningen, dock högst fyra gånger. Det är frivilligt att svara på enkäten.

2020 besvarades enkäten av 28 199 personer och svarsprocenten var 46,4 %. Svarsaktiviteten enligt åldersgrupp var 29,9 % bland 20–54-åringar, 59,4 % bland 55–74-åringar och 58,9 % bland personer som fyllt 75 år (Bilagetabell 1).

Bilagetabell 1: Svarsaktivitet (%) per välfärdsområde och åldersgrupp i FinSote 2020-materialet (pdf 107 kb).

Deltagargruppen för respektive år har viktats så att den motsvarar populationen (befolkningen i Fastlands-finland som fyllt 20 år). Resultaten har dessutom beräknats med ett  confidensintervall på 95 % för att åskådliggöra den slumpmässiga variationens inverkan på resultaten.

Närmare information om 2020 års datainsamling och enkäterna finns på THL:s webbplats [2], och information om tidigare års ATH-datainsamlingar finns i webbtjänsten Terveytemme.fi.

Arbetet med att trycka, posta och lagra enkäterna har lagts ut på en underleverantör. Ifyllda pappersenkäter lagras optiskt och en del av materialet sparas manuellt för att säkerställa dess kvalitet. I samband med den optiska lagringen görs logiska kontroller av svaren och standardiseringar av förhandsanvisningar till exempel för felaktigt besvarade frågor. När undersökningsmaterialet kommer till THL kontrolleras det för att upptäcka eventuella fel, saknad information och ologiska förekomster. Svar som fyllts i på webben samlas in via THL:s webbtjänst. Materialen sammanställs till en forskningsdatabas med hjälp av strukturerade beskrivningar. Enkätmaterialet kombineras dessutom med information från urvalsramen om deltagarens ålder, kön, civilstånd, modersmål, bostadsort och antalet personer i hushållet. Statistiken som man får fram jämförs med motsvarande uppgifter från den föregående datainsamlingen. Oklar information kontrolleras och korrigeras om möjligt.

Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för materialet och förvarar och lagrar och behandlar i egenskap av statistikmyndighet informationen konfidentiellt och med iakttagande av tystnadsplikten och dataskyddslagstiftningen. Alla personer som samlar in och behandlar uppgifterna har tystnadsplikt.

Uppgifternas riktighet och exakthet

Täckningen för datainsamlingen som genomförs med en post- eller webbenkät kan bedömas genom bortfallsanalyser av materialet. I analyserna utreds med hjälp av registeruppgifter hur de som valt att delta respektive avstå från undersökningen skiljer sig från varandra och hur bortfallet påverkar resultaten. Svarsbortfallet korrigeras med viktkoefficienter, som man får fram med metoden Inverse Probability Weighting (IPW). IPW-metoden används i många befolkningsundersökningar och har visat sig passa för korrigering av svarsbortfall även bland befolkningen i Finland [3]. Vid beräkningen av viktkoefficienter används de uppgifter som finns tillgängliga om hela urvalet: ålder, kön, civilstånd, utbildningsgrad, språk och bostadsområde. Med hjälp av dessa variabler beskrivs svarssannolikheten för alla som besvarar enkäten, och deltagarens viktkoefficient är en kombination av omvandlingstalet för sannolikheten och urvalssannolikheten. Genom viktkoefficienter kan deltagargruppen representera befolkningen med beaktande av de variabler som använts i beräkningen.

Täckningen är lägst bland unga män, medan deltagaraktiviteten är hög bland de äldre. Dessutom vet man att deltagarna i enkätundersökningar ofta medvetet eller omedvetet underrapporterar om sitt hälsobeteende. Att en andel saknar täckning särskilt när det gäller frågor om alkoholkonsumtion och användning av andra droger beror dels på att de som konsumerar mycket alkohol och andra droger oftare än genomsnittet avstår från att delta i undersökningar, dels på att de som deltar i undersökningen underskattar sin alkoholkonsumtion. I den regionala jämförelsen är dock underrapportering inget problem eftersom man kan anta att den inte skiljer sig åt mellan invånarna i regionerna.

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet

FinSote-undersökningen genomförs vartannat år. Den omfattande urvalsstorleken (2020 var den 59 400, 2020 i sin tur 61 600) gör det möjligt att producera information på landskapsnivå eller motsvarande regional nivå. Enkäten innehåller många frågor om användarnas upplevelser av social- och hälsotjänsterna och om befolkningens välfärd och hälsa. 

Informationen publiceras ca 2–4 månader efter att datainsamlingen har avslutats.

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Undersökningen FinSote genomförs sedan 2018 och resultaten av den rapporteras i form av jämförbara indikatorer. Mätarna finns kostnadsfritt i webbtjänsterna Terveytemme.fi och Sotkanet. Webbtjänsten Terveytemme.fi innehåller indikatorer enligt välfärdsområde och befolkningsgrupp inklusive konfidensintervall, enligt den nya kommunindelningen. Uppgifterna finns även i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet (sotkanet.fi). Sotkanet innehåller resultaten av ca 100 indikatorer i hela landet och per region enligt ålder, kön och utbildning. På Sotkanet publiceras dock inte regional information om de indikatorer där antalet deltagare är litet och osäkerheten relaterad till slumpmässigheten är stor. Sådana är till exempel indikatorer som beskriver användningsupplevelserna av socialtjänster och -förmåner. Webbtjänsten innehåller också kommunspecifika resultat för kommuner som beställt ett tilläggsurval olika undersökningsår. Informationen i Sotkanet är tillgänglig direkt i välfärdsbeskrivningarna via det öppna gränssnittet. Statistiken har också en egen webbsida på adressen thl.fi/statistik/finsote.

Statistikens jämförbarhet

Frågorna i FinSote-undersökningen är till största del jämförbara med motsvarande internationella och nationella undersökningar. I beredningen av datainsamlingen har man bland annat beaktat informationsinnehållen i European Health Interview Survey och andra hälsorelaterade datainsamlingar på EU-nivå samt THL:s övriga enkät- och hälsokontrollundersökningar som rör befolkningen.

Studier visar dock att metoden för datainsamling påverkar resultaten, vilket är bra att ta hänsyn till när man jämför resultaten mellan enkät-, hälsokontrolls- eller intervju-undersökningar. I undersökningen FinHälsa samlar man in liknande information om befolkningens hälsa och välfärd genom hälsokontroller och enkäter, men på grund av skillnaderna i metoderna för datainsamling är resultaten inte direkt jämförbara [4].

Resultaten från FinSote 2020 är till stor del jämförbara med resultaten från FinSote 2018, då datainsamlingsmetoden och många av frågorna är nästan desamma i båda undersökningarna. Undersökningsurvalet har förändrats något mellan 2018 och 2020, då Nyland har delats in i fem olika välfärdsområden i och med den nya regionindelningen i samband med social- och hälsovårdsreformen [5]. Ändringen i urvalet kan påverka undersökningsresultaten. Datainsamlingen till FinSote 2020 genomfördes dessutom under coronaepidemin och de undantagsförhållanden som den medförde. Epidemins och restriktionernas inverkan på människornas vardag och upplevelser måste beaktas vid jämförelse av resultaten från 2018 och 2020. 

Även många av de företeelser som indikerar hur befolkningens hälsa och livsstil utvecklas kan jämföras med resultaten från undersökningarna ATH (2010–2017), Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (AVTK 1978–2014) och Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa (EVTK 1985–2014). Sådana företeelser är till exempel upplevd hälsa, fetma och daglig rökning, för vilka tidsserier har producerats i webbtjänsten Sotkanet sedan 1990 (daglig rökning från och med 1996). 

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Vissa delar i enkäterna för FinSote-undersökningen är bestående, medan andra byts ut. De bestående delarna utgörs av centrala frågor om befolkningens välfärd, hälsa och livsstil samt frågor om användningen av social- och hälsotjänster. Man kan också utöka datainsamlingen med tilläggsfrågor om aktuella företeelser (så kallade moduler) efter behov.

De flesta frågorna i de bestående delarna var oförändrade i 2020 års enkät. De viktigaste tilläggen vad gäller främjande av välfärd och hälsa i 2020 års enkät var frågor om upplevd trygghet och otrygghet samt en kort mätare av positiv mental hälsa (SWEMWBS). Dessutom togs frågor om långtidssjukdomar och åtgärder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar (som influensavaccination samt mätning av kolesterol och blodtryck) bort. Frågor om valfrihet inom social- och hälsovården togs också bort. Dessutom omformulerades frågor om upplevelser inom social- och hälsovårdstjänster för att motsvara frågorna bakom OECD:s kvalitetsindikatorer. Vad gäller dessa frågor är informationen inte jämförbar med informationen från 2018.

Skärskilda frågor i den statistikrapporten för 2020

2020 lades ytterligare frågor om två aktuella företeelser till i FinSote-enkäten. Utöver de gemensamma frågorna för alla fick varje deltagare även specificerande frågor om användningen av digitala tjänster (den s.k. digimodulen, slumpmässigt urval från det nationella urvalet: 20–74-åringar 400/välfärdsområde och de som fyllt 75 år 200/välfärdsområde, totalt n=13 200) eller frågor om coronaepidemins inverkan (den s.k. coronamodulen, för det övriga nationella urvalet: 20–74-åringar 1 600/välfärdsområde och de som fyllt 75 år 600/välfärdsområde, totalt n=48 400). Resultaten från frågorna i digimodulen och huvudenkäten om användningen av digitala tjänster presenteras i en separat rapport om digitalisering och användning av elektroniska tjänster inom social- och hälsovården. Rapporten publicerades i juni 2021 [6]. Resultaten från coronamodulen rapporterades i en separat publikation i december 2020 [7].

Litteratur

1) Kaikkonen R, Murto J, Pentala-Nikulainen O, Koskela T, Virtala E, Härkänen T, Koskenniemi T, Ahonen J, Vartiainen E & Koskinen S. Alueellisen terveys- ja hyvinvointitutkimuksen perustulokset 2010–2017.

2) FinSote-undersökningens enkätformulär 2020. [Webbplats]. Refererad 21.5.2021.

3) Härkänen T, Kaikkonen R, Virtala E and Koskinen S. Inverse probability weighting and doubly robust methods in correcting the effects of non-response in the reimbursed medication and self-reported turnout estimates in the ATH survey. BMC Public Health. 2014;14:1150.

4) Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K ja Koskinen S (red.) Hälsa, funktionsförmåga och välfärd i Finland – undersökningen FinHälsa 2017. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 4/2018.

5) Statsrådet, 2020. Social- och hälsovårdsreformen. [Webbplats]. Refererad 21.5.2021.

6) Kyytsönen, M., Aalto, A.-M., Vehko, T. (2021). Den elektroniska ärendehanteringen inom social- och hälsovården 2020–2021: Befolkningens erfarenheter. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 7/2021.

7) Parikka S, Ikonen J, Koskela T, Hedman L, Kilpeläinen H, Aalto A-M, Sainio P, Ilmarinen K, Holm M & Lundqvist A. Koronan vaikutukset vaihtelevat alueittain – eroja myös ikääntyneillä sekä toimintarajoitteisilla verrattuna muuhun väestöön. Kansallisen FinSote-tutkimuksen ennakkotuloksia syksyllä 2020. Webbpublikation: thl.fi/finsote

Uppdaterad: