Utkomststöd

Kvalitetsbeskrivning

Kvalitetsbeskrivningen för statistiken innehåller en bedömning av hur tillförlitlig statistiken är och hur väl den lämpar sig för olika användningsändamål. Kvalitetsbeskrivningen följer rekommendationerna från Finlands officiella statistik (FOS).

Statistikuppgifternas relevans

Årsstatistiken över utkomststödet innehåller uppgifter om hushåll som fått utkomststöd samt om personer som fått ersättning för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte i form av utkomststöd.

Statistiken bildar ett personregister över stödtagarna (referensperson, make/maka), där statistikenheten kan vara ett hushåll eller en person. Understöd som beviljas flyktingar, återflyttare och asylsökande och som i sin helhet ersätts av staten har begränsats att stå utanför registret.

De årliga uppgifterna som visas i statistiken är stödmottagarnas åldersstruktur, typ av hushåll, stödets längd, stödets eurobelopp samt antalet mottagare av stöd per månad under kalenderåret. Dessutom fås uppgifter om deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Som tvärsnittsdata för november ges stödmottagarnas inkomstkällor och verksamhet i november.

I rapportens textdel presenteras använda begrepp, definitioner och symboler. Rapporten är avsedd för myndigheter, planerare och forskare som behöver information om utkomststödstagarna. Datainsamlingen grundar sig på lagen om utkomststöd (1412/1997) samt på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008 2 § 1 mom. 1–3, 4 och 4 d punkterna).

Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

Kommunerna får i januari varje år anvisningar för insamling av statistikmaterial och annat material som behövs för datainsamlingen. Kommunerna ska lämna in hushållsspecifika årsuppgifter om utkomststödet till THL senast den 15 februari följande år. Kommunerna har meddelat uppgifterna antingen i elektronisk form från sina kunddatasystem eller i vissa fall manuellt på statistikblanketter.

De kommuner som inte skickar uppgifter inom utsatt tid får en påminnelse om detta. Statistikuppgifterna fås i allmänhet från alla kommuner. Om kommunen inte lämnar in några uppgifter alls, anges det att uppgifter saknas.

FPA skickar uppgifter från sina datasystem till THL som dataöverföringar på månadsnivå i enlighet med THL:s specifikationer. THL skapar en årsuppgift av FPA:s och kommunernas sammanslagna uppgifter i utkomststödsregistret. Utkomststödsregistret fungerar som källa för årsstatistiken över utkomststödet. 

Uppgifternas riktighet och exakthet

Uppgifternas riktighet är beroende av kvaliteten på de uppgifter som FPA och kommunerna ger. I kommuner som använder elektroniska kunddatasystem inverkar funktionen hos de program som tagits fram för att plocka ut information på uppgifternas riktighet. Uppgifternas riktighet testas kommunvis och nationellt både separat (FPA:s och kommunens uppgifter) och kombinerat (sammanslagna uppgifter).

I samband med kommunernas anvisningar för datainsamling presenteras också logiktest som kan läsas på webbplatsen för statistik. I materialet granskas både statistikenheternas tillförlitlighet och materialets interna konsekvens. Kommuner som producerar information elektroniskt har inkluderat grundläggande test i sina datasystem. Vid behov begärs en granskning av den kommun som lämnat in utkomststödsuppgifterna.

De kommunspecifika uppgifterna om antalet hushåll som fått utkomststöd innehåller överlappande uppgifter, eftersom det kan hända att samma person eller hushåll har utfört ärenden i flera kommuner eller att samma person har ingått i olika hushåll under granskningsperioden.

Fram till statistikåret 2016 avlägsnades dessa överlappningar så att ett hushåll förekom endast en gång i registret och statistiken och en person (referensperson och/eller make/maka) räknades in i endast ett hushåll. Fram till 2016 genomfördes korrigeringen så att ett hushåll (och/eller en person) jämte alla kostnader endast förekom i den kommun där hushållet/personen uträttade ärenden under flest månader under året. Det sekundära urvalskriteriet är fördelningen av hushållets utbetalda stöd i euro.

Sedan statistikåret 2017 har överlappande uppgifter om hushållen inte avlägsnats på kommunnivå. Uppgifterna hämtas från registret över utkomststöd, varvid uppgiften om stödmottagarens region baseras på den primära vistelsekommunen för medlemmarna i stödmottagarens hushåll. I årsuppgifterna har stödmottagaren statistikförts i alla vistelsekommuner och landskap där personen har fått utkomststöd. En person som har uträttat ärenden i flera kommuner under granskningsperioden eller som har ingått i flera hushåll under granskningsperioden räknas därmed in i olika hushåll i statistiken. I uppgifterna för hela landet har varje stödmottagare statistikförts endast en gång.

Till största delen har uppgifterna god täckning och tillförlitlighet.  Den information om referenspersonens och makens eller makans socioekonomiska ställning som samlas i registret över utkomststöd är inte längre lika tillförlitlig som tidigare. Uppgifterna produceras i mindre utsträckning i kommunerna, eftersom man strävar efter att få uppgifterna från FPA. I en del av datan som FPA levererar saknas emellertid uppgifter om socioekonomisk ställning, uppgiften är föråldrad eller så har den socioekonomiska ställningen angetts vara "okänd". På grund av variation i informationens kvalitet har uppgifter om socioekonomisk ställning inte presenterats efter 2017. 

Tillförlitligheten av uppgifterna om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte varierar. Uppgifter om enskilda kommuner saknas och det finns betydande variation i uppgifterna jämfört med året innan. 

Eventuella fel som hittas i statistiken korrigeras. Detta gäller även uppgifter från tidigare år. 

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet

Årsstatistiken är statistik för året före rapporteringsåret. De uppgifter som publicerats i rapporten rapporteras med statistikårets områdesindelning. Utgivningen av årsstatistiken över utkomststödet tidigarelades från och med statistikåret 2018 från november–december till maj–juni.

Utgifterna för utkomststödet rapporteras enligt statistikårets priser. Vid uppdateringen av bruttoutgifterna används poängtalet för årsmedeltalet för Statistikcentralens levnadskostnadsindex.

Uppgifterna om utkomststödet publiceras också i statistik- och indikatorbanken Sotkanet, varvid uppgifterna rapporteras enligt områdesindelningen året efter statistikåret. Indikatorerna fås fram via länken i Sotkanet eller t.ex. med ämnesord: utkomst, utkomststöd, utkomstskydd.

Tillgång till uppgifterna och deras transparens

Årsstatistiken över utkomststödet publiceras på THL:s webbplats. På webbplatsen för årsstatistiken över utkomststödet uppdateras i samband med att statistiken publiceras också en länk till indikatorerna för utkomststöd i statistik- och indikatorbanken Sotkanet.

Statistikens jämförbarhet

Datainsamlingen på registernivå och statistikföringen av utkomststödet inleddes år 1969. Uppgifter och tidsserier som producerats efter det är jämförbara. Åren 1969–1983 bygger statistiken på antalet hushåll som fått socialhjälp. Uppgifter har samlats in i registret över utkomststöd sedan 1985.

År 2001 lades följande uppgifter till datainsamlingen: stödmånader, klassificering av inkomstkälla i november samt referenspersonens och makens/makans verksamhet i november. Informationen om bakgrundsfaktorerna till stödbehovet i november från-gicks och i klassificeringen av socioekonomisk ställning började man använda en grövre skala. Man började även samla in uppgifter med något olika innehåll från de kommuner som använder elektroniska kunddatasystemet än från de så kallade "manuella kommunerna". Tvärsnittsuppgifterna för november samlas endast in från kommuner som utnyttjar elektroniska datasystem.

År 2002 tog man med uppgifter om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, antalet månader samt om sysselsättningspenningens och resekostnadernas eurobelopp till datainsamlingen. Mark omvandlades till euro. 

År 2003 jämställdes registrerade partnerskap mellan personer av samma kön med gifta par. Samma år lades också underhållsbidrag/underhållsstöd till inkomstkällorna i november.

År 2006 ändrades sättet att samla in uppgifter om bruttoutgifterna för utkomststödet när det egentliga utkomststödet delades upp i två delar: grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Indelningen genomfördes emellertid inte på Åland. Efter ändringen stämmer det egentliga utkomststödets belopp på riksnivå inte längre överens med summan grundläggande och kompletterande utkomststöd. Från och med 2018 har uppgifterna från Åland varit indelade i grundläggande och kompletterande utkomststöd.

År 2013 preciserades anvisningarna för datainsamlingen så att definitionerna av understöd för internationellt skydd och invandrare är enhetliga med SHM:s handbok (Handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd).

Från och med statistikrapporten för 2014 presenteras kostnadsuppgifterna i realpriser, varvid kostnadsuppgifterna i rapportens bilagetabeller beräknas i förhållande till priserna under det senaste statistikåret. Detta garanterar en bättre årlig jämförbarhet av uppgifterna.

Den 1 januari 2017 överfördes handläggningen av ansökningar om grundläggande utkomststöd samt beviljande och utbetalning av stödet från kommunerna till FPA. Kommunens socialväsende beviljar fortfarande kompletterande och förebyggande utkomststöd. Överföringen av ansvaret för det grundläggande utkomststödet till FPA omfattar inte Åland. För Ålands del lämnas därför uppgifter om alla typer av utkomststöd av kommunerna.

Övergångsperioden för överföringen av ansvaret för det grundläggande utkomststödet till FPA upphörde den 31 mars 2017. Kommunerna kunde ha orsakats utgifter för grundläggande utkomststöd även efter övergångsperioden (1.1–31.3.2017), och man tog hänsyn till det i statistikuppgifterna år 2017.

Från och med statistikåret 2017 förekommer en person en gång i registret över utkomststöd under statistikåret, men personen kan företräda flera hushåll under statistikåret.

Från och med statistikåret 2017 är FPA den primära källan till uppgifter om socioekonomisk ställning vad gäller utkomststödstagarnas referenspersoner och make/maka i kommunerna i fastlandet Finland, medan kommunernas datainsamling är sekundär. Uppgifterna om referenspersonernas och makens/makans socioekonomiska ställning för utkomststödstagarna i kommunerna på Åland fås från kommunerna.

Sedan statistikåret 2017 har uppgifterna om socioekonomisk ställning inte presenterats i statistikrapporten på grund av uppgifternas kvalitet och avvikelser.

Den primära källan till uppgifterna om inkomstkällor och den huvudsakliga verksamheten i hushåll som fick utkomststöd i november är FPA vad gäller kommunerna i fastlandet Finland och den sekundära källan utgörs av kommunernas datainsamling. Uppgifter om inkomstkällor och den huvudsakliga verksamheten för utkomststödstagare i kommunerna på Åland samlas endast in från kommuner som använder elektroniska kunddatasystem.

Från och med statistikåret 2021 utelämnades den tidigare tabellbilagan "personer som fått sysselsättningspenning och reseersättningar för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte" på grund av att informationens tillförlitlighet försämrats. Även den tidigare tabellbilagan "hushåll som fått utkomststöd enligt hushållstyp i Finland" utelämnades från och med statistikåret 2021. 

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Statistikrapporten innehåller riksomfattande uppgifter om hushåll som fått utkomststöd, deras struktur, stödmottagare (personer), varaktighet och bruttoutgifterna för utkomststödet samt som tvärsnittsuppgifter klienternas inkomstkällor och verksamhet i november.

Statistik över utgifterna för utkomststödet publiceras inte längre efter statistikåret 2015. De riksomfattande och regionala uppgifterna om de totala utgifterna för utkomststödet grundar sig således från och med statistikåret 2015 på de kostnadsuppgifter som samlats in från utkomststödsregistret. Utgiftsuppgifter om utkomststödet presenteras i förhållande till stödslagen och stödets längd. 

Specialfrågor i statistikrapporten Utkomststöd 2022

Uppgifter om det grundläggande utkomststödet 2022 lämnades av alla kommuner i Finland. Uppgifter om kompletterande och förebyggande utkomststöd samt om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte erhölls inte från följande kommuner: Hailuoto, Grankulla, Letala, Loimaa, Pyhäranta, Reso, Rusko, Somero, Säkylä och Vemo. I Sottunga och Kökar fanns det inga utkomststödstagare år 2022. Största delen av uppgifterna om kompletterande och förebyggande utkomststöd samt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte erhölls elektroniskt (285 kommuner), men 12 kommuner lämnade in sina uppgifter manuellt på papper.

Siffrorna i tabellbilagorna 12 och 13 har korrigerats för 2020 och 2021.

Uppdaterad: