Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna – TEA

Kvalitetsbeskrivning

Sidans innehåll

Statistikuppgifternas relevans

TEAviisari, Institutionen för hälsa och välfärds informationssystem avsett för jämförelse, har utvecklats i samarbete med Institutionen för hälsa och välfärd (THL), social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Informationssystemet avsett för jämförelse synliggör det arbete som invånarna gör för att främja hälsa och välfärd inom sju olika branscher. Förutom grundläggande utbildningen inkluderar tjänsten även jämförelsedata om hälsofrämjande arbete (TEA) inom yrkesutbildning, gymnasieutbildning, motion och idrott, kommunledning, kultur och från och med 2024 från välfärdsområdena. Datainsamlingen inom primärvården, som tidigare samlades in från de instanser som ansvarar för folkhälsoarbete i kommunerna (till exempel hälsocentraler), avslutades år 2022.

Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna - materialet som Institutet för hälsa och välfärd samlat in beskriver verksamhet som främjar välbefinnande, hälsa och gemenskapskultur i grundskolor. Resultaten används för att stödja användningen av omfattande information om välbefinnande i utbildningsinstitutens vardag och för ledning av elevvård. Resultaten av datainsamlingen har använts riksomfattande bland annat i beredningen av lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) som trädde i kraft i augusti 2014. Med hjälp av uppgifterna kan arrangörerna av utbildning på utbildningsinstituten utveckla och bedöma sina skolors verksamhet i relation till hela landet eller till andra skolorna. Uppgifterna är avsedda för skolornas rektorer och tvärvetenskapliga elevvårdgrupper, nationella och lokala myndigheter samt för planerare och forskare.

Helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna delas in i sju dimensioner, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet.

  • Engagemang beskriver bland annat hur elevernas och föräldrarnas/vårdnadshavarnas möjligheter att delta och påverka antecknas i läroplanen och hur skolmåltiderna genomförs.
  • Ledning beskriver bl.a. elevvårdgruppens verksamhet, kontroll av frånvaron och tidpunkt för granskningen för hälsa och välbefinnande i skolmiljö samt gemenskapens välbefinnande.
  • Uppföljning och behovsanalys beskriver bl.a. uppföljning av mobbning, störande situationer och problem, användning av tobak, alkohol och narkotika samt uppföljning  av tillrättavisande och disciplinära åtgärder.
  • Resurser beskriver bl.a. elevvårdstjänsternas personalmätning.
  • Gemensam praxis beskriver bl.a. arbete för att förebygga användning av tobak, alkohol och narkotika.
  • Delaktighet beskriver bl.a. de elevernas och föräldrarnas/vårdnadshavarnas möjligheter att påverka samt samarbetet mellan hem och skola.
  • Övrig kärnverksamhet beskriver åtgärder som ökar motionen under skoldagen.

Från och med år 2009 samlas statistik in i vart annat år. Förundersökningen för datainsamlingen gjordes år 2007. Datainsamlingen görs i samarbete med Utbildningsstyrelsen och social- och hälsovårdsministeriet. I förberedelsen av datainsamlingen går expertgruppen igenom innehållet i den föregående datainsamlingen och omvärderar enskilda frågor. I expertgruppen ingår även representanter för rektorerna. Dessutom beaktas feedback från skolorna. Skolorna kan ge feedback bland annat via frågan ”Feedback” i slutet av datainsamlingsformuläret. Dessutom är det möjligt att ge feedback genom TEAviisaris direkta feedbackkanal eller via e-post. 

Metodbeskrivning

THL samlar ihop de uppgifter som behövs för helheten Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna direkt från skolorna. Datainsamlingen genomfördes under oktober till december 2023. År 2023 fanns det totalt 111 indikatorer. 

Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna -datainsamlingen genomförs på hösten vartannat år, de udda åren. Datainsamlingsblanketten skickas i elektroniskt till alla grundskolornas rektorer på finländska fastlandet. Skolornas kontaktuppgifter hämtas från Utbildningsstyrelsens Studieinfo-system. Man strävar efter att samla in uppgifterna i samarbete med elevvårdgruppen. En påminnelse för inlämnandet av uppgifterna skickas två gånger per e-post. Vid behov kontaktas skolan som inte svarat per telefon. Särskilt de skolorna med störst elevantal försöker man nå.

Man kan bekanta sig med datainsamlingens material på TEAviisaris webbsidor. 

Uppgifterna beskriver de sju dimensionerna i arbetet för att främja hälsa, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet. Poängtalen för de olika dimensionerna har fåtts genom poängsättning av faktabaserad information, som beskriver skolans verksamhet i förhållande till lagstiftning, rekommendationer och god praxis. Det totala poängtalet är ett medelvärde av de poängtal som beskriver de olika dimensionerna. Indikatorerna har poängsatts på skalan 0–100. Poängtalet beskriver hur väl främjandet av hälsa och välbefinnande genomförs i skolan. Poängtalet 100 innebär att verksamheten till alla delar följer god praxis och håller god kvalitet.

Exempel på poängsättning av en indikator:

Fråga 18. Kontrolleras antalet olyckor som har krävt vård av hälsovårdare eller läkare systematiskt i skolan? 
I skolans interiör eller utomhusområden:

Ingen information (0 poäng) 
Kontrolleras inte (0 poäng)
Kontrolleras (50 poäng)
Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng) 

På skol- eller annan övergångsresa:

Ingen information (0 poäng) 
Kontrolleras inte (0 poäng)
Kontrolleras (50 poäng)
Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng) 

Det kommunspecifika poängtalet är det vägda medelvärdet för elevantalet i skolorna i regionen, och regionernas poängtal är det befolkningsvägda genomsnittet av kommunspecifika uppgifter. Det kommunspecifika poängtalet räknas i TEAviisari om minst hälften av kommunens skolor har lämnat in sina uppgifter. Om kommunen har färre än tre skolor ska alla de skolor som svarat ha tillstånd att publicera uppgifterna för att kommunens poängtal ska kunna publiceras.

Tabell 1. Förteckning över variabler (på finska xlxs 15 kt)
Tabell 2. Frågespecifika grundläggande distributions tabeller (på finska html)

Datatäckning

År 2023 mottogs uppgifter från 1930 grundskolor (93 % av alla grundskolor på det finländska fastlandet. Uppgifterna täcker 100 procent kommunerna.  Svarsfrekvensen var högst i Kainuu välfärdsområde (100 % av skolorna) och lägst i Helsingfors (78 % av skolorna). Skostorleken var inte kopplad till svarsaktivitet: av skolor med över 500 elever lämnade 91 % in sitt svar, och av skolor med under 100 elever 91 %. De skolor som svarat täckte 93 % av elevantalet i hela landet. Skolspecifika uppgifter publiceras endast med samtycke av skolans ledning. 74 % av de som svarat gav tillstånd till att presentera resultaten i TEAviisari.

De uppgifter som samlades in med blanketten som beskriver skolans verksamhet var sådana att det borde ha varit möjligt för varje skola att lämna in dem för datainsamlingen. Av de enskilda uppgifter som används i TEAviisari (111) gav 313 skolor ett omfattande svar (dvs. inga saknade data). 91 procent av svaren saknade uppgifter på under 5 procent.  

Uppgifternas riktighet och exakthet

År 2023 var det huvudsakligen rektorn som tillsammans med elevvårdgruppen sammanställde uppgifterna (82 %). Rektorn, ensam eller med kontorspersonal, svarade för 18 procent av skolorna. Enligt instruktionerna skulle blanketten ifyllas i samarbete med elevvårdgruppen.  

För att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna har man under tidigare år för frågan som kartlagt resurserna för personalen vid elevvårdstjänsterna, dvs. hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer, systematiskt granskats och behandlats (sammanlagt 4 indikatorer). 

För kvalitetssäkringen valdes numeriska indikatorer som mäter arbetsinsatserna. Av de anmälda uppgifterna beräknades nyckeltal som beskriver arbetsinsatsen för alla i personalen. Uppgifterna kontrollerades genom att skolspecifika nyckeltal skickades till kontaktpersonerna för datainsamlingen per e-post och de ombads kontrollera uppgifterna tillsammans med elevvårdstjänsternas personal. 

Uppgifterna skickades till alla skolor för granskning. Skolorna ombads fästa särskild uppmärksamhet vid siffror som var dubbelt så stora som den nationella rekommendationendär den eller lagstadgade minimet. Dessa siffror hade markerats med rött i den fil som skickades för granskningI den bifogade tabellen fanns även en lista över skolornas elevantal, vilket erhölls från Utbildningsstyrelsens Vipunen-statistiktjänst. Skolorna specificerade också dessa siffror. 

Uppgifter kollades totalt av 234 skolor. 177 skolor ändrade personalresurser för elevvårdstjänster och 83 skolor specificerade elevantalet. Totalt ändrades 431 uppgifter under kvalitetssäkringsomgången.

Också efterlevnaden av skolmatsrekommendationen granskades som en del av kvalitetssäkringsprocessen för år 2023. I datainsamlingen undersöktes efterlevnaden av skolmatsrekommendationen (Äta och lära tillsammans 2017) med följande fråga: ”Har skolan iakttagit rekommendationen för skolbespisningen (Vi äter och lär tillsammans 2017) i anordnandet av måltider?" Ja"/"Nej"/"Ingen information".

Rekommendationen betonar olika aspekter från matsalsarrangemang till delaktighet samt uppföljning och utvärdering. Skolornas svar granskades i relation till ovanstående fråga i förhållande till svaren som behandlade tidpunkten för den första lunchen och längden på tiden som avsattes för att äta lunchen. Enligt rekommendationen är en lämplig tid för lunchen runt kl. 11–12. Minimitiden för måltiden är 30 minuter. Om frågan om efterlevnad av rekommendationen besvarades med "Ja" och den första lunchen erbjöds runt kl. 10.45 eller senare och det avsattes mer än 25 minuter för lunchen, ansågs rekommendationen vara uppfylld. Annars uppfyllde skolans svar inte kriterierna för ett "Ja"-svar.

Ovanstående information skickades till skolorna för information och eventuella förtydliganden. Efter skolornas förtydliganden och kompletteringar ändrades totalt 1099 skolors svar på frågan om iakttagandet för skolbespisningen och/eller frågan om minimitid för måltiden eller tidpunkten för skollunchen.

Uppgifternas aktualitet och rättidighet i publikationerna

Data om främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolor samlas in på hösten under udda år och frågespecifika grundfördelningar publiceras i grundtabellerna i mars året därpå enligt antal elever och undervisningsspråk, statistisk kommungruppering, regionförvaltningsverkets område och välfärdsområde fördelning.

Skolspecifika uppgifter för de skolor som har gett sitt tillstånd till att publicera resultaten, samt kommunspecifika uppgifter rapporteras som poängsatta i TEAviisari i maj. I TEAviisari presenteras uppgifterna färdigt analyserade och som visuella grafer som kan användas för planering, ledning och bedömning. TEAviisari visar en helhetsbild och gör det lättare att hitta styrkor och utvecklingsbehov som är centrala för skolornas verksamhet.

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Uppgifterna och grundtabeller publiceras i webbtjänsten TEAviisari.

Statistiska uppgifter kan även plockas från Statistik- och indikatorbanken Sotkanet, där det är möjligt att granska helhetspoäng. Uppgifter efter dimension och enskilda indikatorer är tillgängliga från TEAviisari. Uppgifterna rapporteras med aktuell kommunindelning.

I THL:s statistikrapport publiceras de nationella huvudresultaten.

Statistikens jämförbarhet

Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna -materialet har samlats in åren 2009, 2011, 2013, 2015, 2017, 2019, 2021 och 2023. Nya indikatorer har utvecklats i datainnehållet, och små ändringar har också gjorts. Det centrala datainnehållet, totalt 34 indikatorer, har inte förändrats. År 2023 fanns det totalt 111 indikatorer, av vilka 105 också användes år 2021.
Mer information finns i variabelförteckningen.

År 2023 såg samma indikationer som år 2021 per dimension ut på följande sätt: engagemang 9/9, ledning 10/10, uppföljning och behovsanalys 37/39, resurser 6/9, gemensam praxis 8/9, delaktighet 28/28, övrig kärnverksamhet 7/7.

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Statistiken innehåller ganska omfattande hela landets uppgifter om främjande av välbefinnande och hälsa (93 % av grundskolorna). Täckningen har stigit, år 2009 var täckningen 63 %. Kommuntäckning var 100 procent. 

Specialfrågor för år 2023

Andra orsaker till att uppgifter om kommunen saknas i TEAviisari är en för låg täckningsprocent (mindre än 50% av kommunens grundskolor har lämnat in uppgifter): kommunen har två skolor av vilka endast den ena eller båda har lämnat in uppgifterna, men endast den ena eller ingendera har gett tillstånd till att uppgifterna publiceras; kommunen har endast en grundskola som har lämnat in uppgifter, men (dessa på listan nedan) gett tillstånd till att uppgifterna publiceras. Av dessa orsaker visas följande kommuners (19 st.) uppgifter inte i TEAviisari: Aura, Hailuoto, Halsua, Jokioinen, Kaskinen, Lappajärvi, Lemi, Lestijärvi, Lumijoki, Luumäki, Merikarvia, Myrskylä, Paltamo, Parikkala, Pomarkku, Pyhäjoki, Simo, Sysmä ja Tohmajärvi.

Uppdaterad: