Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga
Allmän beskrivning
Beskrivning av statistiken
Statistiken Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga beskriver andelen barn i åldern 7–12 år och unga i åldern 13–17 år som besökt primärvården och den specialiserade sjukvården och diagnostiserats med ADHD i förhållande till befolkningen i samma ålder under olika år. I statistiken beskrivs uppgifterna enligt kön och välfärdsområde och statistiken omfattar hela Finland.
Statistiken grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds (THL) vårdanmälningsregister (Hilmo) och FPA:s register läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen (tidigare FPA:s Receptdatabas). De nyaste uppgifterna som rapporteras här gäller år 2023.
Statistiken riktar sig till yrkesutbildade personer som arbetar med barns och ungas välbefinnande, i synnerhet inom social- och hälsovården, förvaltningsmyndigheter, forskare inom branschen samt andra som behöver information om ämnet i sitt arbete.
Relevans
Syftet med statistiken är att ge en allmän uppfattning om förekomsten av ADHD-diagnoser och användning av ADHD-läkemedel hos barn och unga.
Statistiken är en del av Institutet för hälsa och välfärds (THL) uppföljning av barns, ungas och familjers hälsa och välbefinnande (FinLapset). Syftet med uppföljningen är att producera jämförbar, aktuell och riksomfattande samt regionalt representativ information om hälsa och välbefinnande bland barn, unga och familjer, faktorer förknippade med dessa samt om förändringar över tid. Tillförlitlig, jämförbar och aktuell information behövs för att följa upp barnens, de ungas och familjernas hälsa och välbefinnande, utveckla och utvärdera tjänsterna samt fatta beslut på nationell och regional nivå. Nationellt enhetlig information erbjuder också möjligheter för tjänsteproducenter och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att följa upp och utvärdera resultaten av det egna arbetet.
Insamlingen av statistikuppgifter grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (159/2007).
Statistikens datainnehåll
Statistiken beskriver antalet och andelarna 7–12-åriga barn och 13–17-åriga unga som besökt primärvården och den specialiserade sjukvården och för vilka ADHD-diagnosen har antecknats som besöksorsak eller huvud-, sido- eller långtidsdiagnos minst en gång under det kalenderår som granskas.
Dessutom beskriver statistiken användningen av ADHD-läkemedel hos barn och unga i åldern 7–17 år. Som användare av ADHD-läkemedel har fastställts en person för vilken har registrerats minst ett ADHD-läkemedelsinköp som ersätts av sjukförsäkringen under statistikperioden.
Statistiken innehåller uppgifter om förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och under åren 2015–2023 (s.k. årsprevalens) och åskådliggör utvecklingen av ADHD-diagnoser hos barn och unga enligt ålder och kön i Finland. I rapporten jämförs dessutom förekomsten av ADHD-diagnoser och användningen av ADHD-läkemedel i olika välfärdsområden 2023. Populationen för statistiken utgörs av alla barn och unga i åldern 7–17 år. I granskningen av regionala skillnader ingår välfärdsområdena i Fastlandsfinland och Helsingfors stad.
Statistikprocessen
Källmaterial
Följande registeruppgifter fungerar som källmaterial för statistiken:
- Förekomsten av ADHD-diagnoser: THL:s vårdanmälningsregister (Hilmo). Hilmo är ett riksomfattande datainsamlings- och rapporteringssystem inom hälso- och sjukvården, ur vilket man här använder uppgifter från primärvården (Avohilmo) och den specialiserade sjukvården (TerveysHilmo). Dessa uppgifter överförs elektroniskt från patientdatasystemen till vårdanmälningssystemet. Största delen av uppgifterna överförs automatiskt.
- Användningen av ADHD-läkemedel: FPA:s register läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen (tidigare Receptdatabasen). Alla personer som är stadigvarande bosatta i Finland omfattas av sjukförsäkringen. Registret innehåller veterligen fullständiga uppgifter om alla ADHD-läkemedelsinköp som hämtats ut på apotek till barn och unga. Som mottagare statistikförs den person till vilken det läkemedelsparti som ska ersättas har expedierats.
- Uppgiften om barns och ungas ålder grundar sig på personernas ålder i slutet av kalenderåret. Uppgiften om område grundar sig på personens stadigvarande hemkommun i slutet av kalenderåret. I fråga om ADHD-diagnoser har man beaktat att om en person under året har flyttat från ett område till ett annat och uträttat ärenden inom hälso- och sjukvården i båda områdena, syns denna person i siffrorna för båda områdena. I siffrorna för hela landet syns respektive person endast en gång.
- Befolkningsuppgifterna grundar sig på hela landets och välfärdsområdenas befolkning i slutet av kalenderåret. I statistiken har FPA:s befolkningsuppgifter utnyttjats. Dessa kan avvika något från Statistikcentralens officiella befolkningsuppgifter, eftersom urvalet vid FPA genomförs den 31 december och korrigeringen den 27 januari. Statistikcentralen publicerar sin statistik först senare på våren. Avvikelserna är dock små och påverkar inte de presenterade befolkningsandelarna för ADHD.
Datainsamlingsmetod
Vårdanmälningsregistret (Hilmo, THL): Uppgifterna hämtas i huvudsak automatiskt från välfärdsområdenas patientdatasystem och överförs till vårdanmälningsregistret via ett tekniskt gränssnitt. Hilmo-uppgifterna skickas dagligen till THL. Uppgifter kan dock skickas mer sällan året runt, om detta är motiverat av karaktären på tjänsteproducentens verksamhet eller av andra orsaker. Hilmo-uppgifterna för ett enskilt kalenderår ska då skickas före utgången av februari följande år (28.2). Eventuella korrigeringar och kompletteringar av Hilmo-uppgifter som redan skickats ska också göras senast den 28 februari.
I denna statistik beaktas uppgifter som antecknats i Hilmo-registren senast den 3 februari 2025. Av dessa gjordes ett dataurval och slutligen aggregerades dessa uppgifter på individnivå till statistik i tabellform.
Registret läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen (FPA): Uppgifterna i statistiken har plockats ur det personbaserade materialet för läkemedelsleveranser som skapas ur förmånssystemet för apoteksredovisningar. Populationen i statistiken utgörs av personer som har gjort minst ett inköp av ADHD-läkemedel som ersatts via apoteket. Bland de läkemedel som används vid behandling av ADHD hos barn och unga beaktades följande läkemedelspreparat: metylfenidat (ATC-kod N06BA04), lisdexamfetamin (N06BA12), dexamfetamin (N06BA2), atomoxetin (N06BA09) och guanfacin (C02AC02). Uppgifterna färdigställs före utgången av februari, året efter statistikföringsåret.
Validering av uppgifter
Vårdanmälningsregistret (HILMO) (THL): Institutet för hälsa och välfärd granskar välfärdsområdets uppgifter i första hand i förhållande till uppgifterna från tidigare uppföljningsperioder. Vid granskningen försöker man hitta eventuella fel i leveransen av uppgifterna. Granskningen grundar sig inte på exakta tröskelvärden. THL begär granskningar av välfärdsområdena endast om ett eventuellt fel är betydande eller om det finns oklarheter eller inkonsekvenser i uppgifterna som helhet. En del av de eventuella felen visar sig vara korrekta uppgifter, vilka förklaras av någon ändring i tillvägagångssättet.
Registret läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen (FPA): Eventuella fel i uppgifterna korrigeras omedelbart. Det finns statistik över läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen sedan 1993. FPA och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea producerar årligen i samarbete Finlands läkemedelsstatistik.
Informationshantering
För statistiken har Hilmo- och FPA-uppgifterna på individnivå aggregerats på ålders- och könsgruppsnivå. Dessa uppgifter har rapporterats som antal fall och procentandelar i förhållande till befolkningen i samma ålder och av samma kön. Möjligheterna att vidareförädla aggregerade uppgifter i tabellform är små.
Revision av informationen
Uppgifterna från tidigare statistikår uppdateras vid behov retroaktivt i samband med följande utgåva av statistiken. Den inverkan som i efterhand gjorda korrigeringar av uppgifterna har på siffrorna bedöms i allmänhet vara liten.
Granskning av statistikens kvalitet
Exakthet och tillförlitlighet
Diagnosuppgifternas riktighet beror i sista hand på kvaliteten och riktigheten hos de uppgifter som uppgiftslämnarna lämnat in och som yrkesutbildade personer registrerat i patientdatasystemen. Uppgifterna överförs från patientdatasystemen till THL:s vårdanmälningsregister elektroniskt och i huvudsak automatiserat. THL, tjänsteproducenterna och datasystemleverantörerna av informationssystemen följer upp uppgifternas kvalitet och täckning i snabbrapporter och databasrapporter. Om man upptäcker brister i uppgifternas kvalitet eller täckning, gör dataproducenten nödvändiga korrigeringar och skickar de uppdaterade uppgifterna på nytt till THL.
I kvalitetsbeskrivningarna för vårdanmälningsregistren inom primärvården (Avohilmo) och den specialiserade sjukvården (TerveysHilmo) bedöms registeruppgifternas tillförlitlighet och lämplighet för olika användningsändamål (se kvalitetsbeskrivning för Avohilmo; kvalitetsbeskrivning för TerveysHilmo).
Uppgifter om besök inom den specialiserade sjukvården har varit tillgängliga på ett heltäckande sätt sedan 1998. När det gäller primärvården har alla serviceproducenter inom den offentliga hälso- och sjukvårdens öppenvård varit en del av dataöverföringen sedan 2012. På grund av ändringarna i patientdatasystemet har man observerat problem med Hilmo-dataöverföringen i Vanda, Kervo och Helsingfors 2019–2023. För privata serviceproducenters del har Hilmo-dataöverföringen genomförts mer omfattande sedan slutet av 2020. Av ovan nämnda orsaker är de nyckeltal som presenteras i rapporten och som beskriver förekomsten av ADHD-diagnoser eventuellt lindriga underskattningar.
THL samlar information om Avohilmo-uppgifter som saknas och retroaktiva korrigeringar i informationssystemet på en separat webbplats (se Avohilmo-uppgifter som saknas).
Sjukförsäkringen ersätter endast läkemedelsbehandling inom öppenvården, så FPA:s register över läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen innehåller inga uppgifter om läkemedelsbehandlingar som sker på offentliga sjukhus eller i institutionsvård.
I en färsk finländsk undersökning utnyttjades uppgifter på individnivå i THL:s Hilmo-register i kombination med uppgifterna i registret läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen. Undersökningen sträckte sig till 2020. I undersökningen i fråga var förekomsten av ADHD-diagnoser hos pojkar i årskurs 1–6 (6–12-åringar) strax under 7 procent och hos flickor cirka 2 procent 2020. Motsvarande andelar bland unga (13–17-åringar) var 6,7 procent och 2,6 procent. Andelarna i fråga är cirka 0,5–1,5 procentenheter större jämfört med andelarna för motsvarande år i denna statistik. Detta stärker tolkningen av att siffrorna i statistiken är lindriga underskattningar åtminstone på befolkningsnivå (Westman m.fl. 2025).
Den mest omfattande helhetsbilden av förekomsten av ADHD per år skulle fås genom att utöver uppgifterna från THL:s Hilmo-register även plocka ut ADHD-diagnosuppgifter från vissa av FPA:s förmånsregister (rehabilitering, handikappbidrag för personer under 16 år och rätt till specialersättning för läkemedel) och kombinera dessa med personbaserade uppgifter om ADHD-läkemedelsköp.
Rättidighet och korrekthet
Uppgifterna i vårdanmälningsregistret hämtas alltid för statistiken med cirka ett års fördröjning, genom vilket man strävar efter att säkerställa att uppgifterna inte längre ändras. Hilmo-uppgifterna i denna statistik hämtades första gången i december 2024. För Helsingfors och Vanda-Kervo välfärdsområdes del kompletterades Avohilmo-uppgifterna för 2023 ännu i januari 2025 och därför förnyades urvalet i februari 2025. Uppgifterna från registret över läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen gällande användning av ADHD-läkemedel har hämtats i maj 2024. FPA:s uppgifter blir klara under februari, året efter statistikföringsåret.
Konsekvens och jämförbarhet
THL:s öppna databasrapport producerar öppna data separat utifrån primärvårdens (Avohilmo) och den specialiserade sjukvårdens (TerveysHilmo) vårdanmälningsregister och uppgifterna uppdateras regelbundet. I statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser bland barn och unga utnyttjas däremot datainnehållet i Avohilmo och TerveysHilmo på individnivå för att producera en statistisk helhetsbild av förekomsten av ADHD-diagnoser utifrån hela Hilmo-registret.
Uppgifterna i THL:s vårdanmälningsregister om förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga speglas mot FPA:s registeruppgifter om förekomsten av ADHD-läkemedelsbehandling av barn och unga. FPA har rapporterat dessa uppgifter för 0–17-åringarnas del 2021–2023 (se Informationspaketet för välfärdsområdena). Granskningen i fråga omfattar också välfärdsområdena, men statistiken har inte specificerats enligt juridiskt kön. För denna statistikrapport utnyttjades det separata statistikurvalet i registret läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen. Utifrån detta var det möjligt att jämföra diagnosuppgifter som plockats ur THL:s Hilmo-register med uppgifter från FPA:s register om användningen av ADHD-läkemedel.
Befogenheter
Sammanställningen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008) och statistiklagen (280/2004). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna om Eurostats och Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.
Delning och publicering av uppgifter
Statistiken publiceras på thl.fi på en specifik webbsida det datum som meddelats i publiceringskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Utgivningskalender om statistik finns här.
På THL:s webbplats publiceras i anslutning till statistikrapporten även en databasrapport. Databasrapporten, dvs. statistikkuben, ger användaren möjlighet att göra egna val och söka uppgifter i registermaterialet. I statistikkuben kan uppgifterna granskas enligt kön, åldersklass, område och år.
Statistiskt dataskydd
Institutet för hälsa och välfärd är i egenskap av myndighet skyldigt att rapportera samlad information om hälsa och välfärd i hela landet. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte offentliggöras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistiklagen (280/2004) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018) samt andra författningar som styr institutets verksamhet. THL:s dataset skyddas i alla skeden av behandlingen. Endast de som har nyttjanderätt till ett specifikt material för tydligt definierade användningsändamål har tillgång till uppgifterna och datasystemen. Inga andra kan läsa, behandla, ändra eller radera uppgifterna. Skriftliga anvisningar har utarbetats för att säkerställa dataskydd av den färdiga statistiken. Alla som hör till THL:s personal har tystnadsplikt.
Uppgifterna för statistiken fås i sammanställd form utan direkta identifierande personuppgifter.
Särskilda frågor i samband med statistiken för år 2023
I statistiken Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga har man beaktat alla personer vars anteckning i vårdanmälningsregistret innehöll en ADHD-diagnos (F90 eller F98.8). ADHD-diagnosen kunde vara besöksorsaken eller en huvud-, sido- eller långtidsdiagnos. Koden F90.9 kan dock användas i situationer där en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården nyligen börjat misstänka ADHD. Koden F98.8 hänvisar i huvudsak till formen ouppmärksam ADHD, men koden omfattar också andra eventuella störningar som inte är kopplade till ADHD. Av denna orsak finns det i statistikrapporten ett separat avsnitt där man presenterar hur diagnoskoderna F90.9 och F98.8 påverkar antalet rapporterade fall och befolkningsandelarna.
[1] Westman E, Prami T, Kallio A, … Leppämäki S. Increase in occurrence of attention deficit hyperactivity disorder differs by age group and gender–Finnish nationwide register studyLänk till en annan webbplatsAvautuu uudessa välilehdessä. Brain Behav 2025;15(1):e70253.