Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga

Statistikuppgifternas relevans

Statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, attention-deficit hyperactivity disorder) hos barn och unga ingår i uppföljningen av barns, ungas och familjers hälsa och välbefinnande som ingår i Institutet för hälsa och välfärds (THL) helhet FinLapset (THL FinLapset).
Barns, ungas och familjers hälsa och välbefinnande FinLapset (på finska)

Uppgifterna i statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga grundar sig på datainnehållet i THL:s vårdanmälningsregister. Dessa är

1. primärvårdens vårdanmälningsregister (Avohilmo) och
2. hälso- och sjukvårdens och sjukhusens avdelningsvårds samt den specialiserade sjukvårdens öppenvårds vårdanmälningsregister (TerveysHilmo).
   Avohilmo och TerveysHilmo bildar tillsammans en vårdanmälningshelhet inom den finländska hälso- och sjukvården (Hilmo).

Insamlingen av uppgifter i statistiken Förekomsten av ADHD hos barn och unga grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). Målet med forskningshelheten FinLapset är att producera tillförlitlig, jämförbar och aktuell information som stöd för beslutsfattandet om barn- och familjetjänster. Statistikföringen av förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga grundar sig på besöksuppgifterna i registren Avohilmo och TerveysHilmo. Dessa uppgifter överförs från flera patientdatasystem till vårdanmälningssystemet som en del av den automatiska, elektroniska datainsamlingen. Därmed utgör vårdanmälningsregistren en grund för riksomfattande och regionala uppföljningar av barns och ungas hälsa.

Statistiken innehåller uppgifter om förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga från och med 2015 (s.k. årsprevalens) och åskådliggör utvecklingen av ADHD-diagnoser hos barn och unga enligt ålder och kön i Finland. Dessutom granskas förekomsten av ADHD-diagnoser per välfärdsområde. Med hjälp av statistiken är det möjligt att skapa en noggrannare helhetsbild av förekomsten av ADHD bland 7–17-åringar. THL:s öppna databasrapport som redan tidigare varit tillgänglig producerar öppna data separat utifrån primärvårdens (AvoHilmo) och den specialiserade sjukvårdens (TerveysHilmo) vårdanmälningsregister och uppgifterna uppdateras varje månad.^[1] I ADHD-statistiken bland barn och unga utnyttjas däremot det kombinerade datainnehållet i AvoHilmo och TerveysHilmo på individnivå och det produceras en statistisk helhetsbild av förekomsten av ADHD-diagnoser utifrån Hilmo-registren. Uppgifterna i THL:s vårdanmälningsregister om förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga kan speglas mot FPA:s registeruppgifter om förekomsten av ADHD-läkemedelsbehandling av barn och unga. FPA har rapporterat dessa uppgifter för 0–17-åringarnas del 2021 och 2022. Granskningen omfattar också välfärdsområdena, men statistiken har inte specificerats enligt juridiskt kön.^[2]

[1] I THL:s öppna databasrapporter är det möjligt att separat granska klienter inom primärvården (AvoHilmo) och den specialiserade sjukvården (TerveysHilmo) enligt ålder och kön och område. Åldersgrupperingar som används i AvoHilmos databasrapporter är till exempel 0–6-åringar och 7–14-åringar. I TerveysHilmo har åldersgrupperna för barn och unga definierats på lite olika sätt (0–12-åringar och 13–17-åringar). 
THL:s öppna databasrapporter

[2] Informationspaketet för välfärdsområdena som publicerats av FPA innehåller information om FPA:s förmåner (inkl. ADHD-läkemedelsköp) för 2021 och 2022. 

Metodbeskrivning

I statistiken Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga har man beaktat alla personer vars ADHD-diagnos (F90 eller F98.8) innehöll en anteckning i vårdanmälnings-registret. ADHD-diagnosen kunde vara besöksorsaken eller en huvud-, sido- eller lång-tidsdiagnos. Granskningen begränsades till barn och unga i åldern 7–17 år. Uppgifterna förenklades så att förekomsten av ADHD hos barn och unga granskades enligt kön och välfärdsområde i följande åldersgrupper: 7–12-åringar och 13–17-åringar.

Om personen enligt uppgifterna i vårdanmälningsregistren hade flera besök under kalenderåret, varvid ADHD-diagnosen hade antecknats som besöksorsak, beaktades samma person endast en gång i statistiken för hela landet. Om personen hade flyttat till ett annat välfärdsområde under kalenderåret, beaktades personen separat för varje område vid beräkningen av antalet fall och deras förekomst (i förhållande till befolkningen, %). Befolkningstalen baserar sig på officiella folkmängden enligt Statistikcentralen. Befolkningen som bor på Åland ingår i siffrorna för hela landet.

Uppgifternas riktighet och exakthet

Kriteriet för definitionen av fallen var vilken som helst diagnoskod som tyder på ADHD (F90 eller F98.8) i ICD-10-sjukdomsklassifikationen i primärvårdens eller den specialiserade sjukvårdens vårdanmälningsregister. ADHD-diagnosen kunde vara besöksorsaken eller en huvud-, sido- eller långtidsdiagnos minst en gång per kalenderår. I statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga granskas inte ADHD:s olika förekomstformer separat. Även ADHD:s God medicinsk praxis-arbetsgrupp betonar att det i förekomstformerna av ADHD i sig inte är fråga om separata syndrom, så klassificeringen enligt förekomstformerna kan öka missförstånden.^[3] Observera dock att koden F98.8 även innehåller andra eventuella störningar som inte har samband med ADHD. Koden F98.8 har dock antagligen använts i Finland främst i diagnostiseringen av ADHD, och F98.8 har beaktats i nordiska registerundersökningar som granskar incidensen av ADHD hos barn och unga.^[4] Av dessa orsaker är även F98.8 ett kriterium för antagning i statistiken över ADHD hos barn och unga.

Uppgifternas riktighet är beroende av kvaliteten på och riktigheten av de uppgifter som getts av uppgiftslämnaren. Uppgifterna skickas till THL via ett automatiskt urval från patientdatasystemen. THL, tjänsteproducenterna och datasystemleverantörerna av informationssystemen följer upp uppgifternas kvalitet och täckning i snabbrapporter och databasrapporter. Om man upptäcker brister i uppgifternas kvalitet eller täckning, gör dataproducenten nödvändiga korrigeringar och skickar de uppdaterade uppgifterna på nytt till THL.

[3] se ADHD: God medicinsk praxis-rekommendation, 2019 (hänvisning 28.11.2023).

[4] se Dalsgaard S, Thosrsteinsson E, Trabjerg BB … & Pedersen CB (2020) Incidence rates and cumulative incidence of the full spectrum of diagnosed mental disorders in childhood and adolescence. JAMA Psychiatry 77(2):155–164.

Uppgifternas täckning och presentation av resultaten

Uppgifter som plockats ur primärvårdens (AvoHilmo) och den specialiserade sjukvår-dens (TerveysHilmo) vårdanmälningsregister om förekomsten av ADHD-diagnoser jäm-fördes med FPA:s registeruppgifter om ADHD-läkemedelsbehandling. Uppgifterna i FPA:s register Läkemedelsleveranser som ersatts från sjukförsäkringen (den s.k. FPA:s Recepdatabasen) som utnyttjats som jämförelsematerial hade plockats separat med samma ålder, köns- och områdesavgränsningar som uppgifterna i Hilmo-registren. Jämförelsen som baserar sig på THL:s och FPA:s uppgifter åskådliggörs på sidan 7 och tabell 2 i Statistikrapporten. Statistikrapporten som baserar sig på uppgifterna i primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens vårdanmälningsregister ger en ganska tillförlitlig helhetsbild av förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga i Finland. En noggrannare helhetsbild av förekomsten av ADHD-diagnoser fås dock genom att samtidigt kombinera registeruppgifter på individnivå som administreras av THL och FPA, eftersom FPA har en betydande roll som komplement till social- och hälsovårds-tjänsterna i denna målgrupp.

I stapelfigurerna i resultatrapporten presenteras det totala antalet fall, dvs. barn och unga som har en besöksanteckning med ADHD-diagnos i vårdanmälningsregistret för primärvården (AvoHilmo) eller den specialiserade sjukvården (TerveysHilmo). Linje- och kartbilderna och tabellerna visar förekomsten av ADHD hos barn och unga i procentenheter. För att beräkna detta har antalet personer som årligen har en ADHD-diagnosanteckning i vårdanmälningsregistren ställts i relation till befolkningen i samma ålder. De områdesspecifika resultaten av förekomsten av ADHD-diagnoser presenteras enligt välfärdsområde. Befolkningsestimatet är befolkningssituationen under kalenderårets sista vecka.

Uppgifternas tillgänglighet, transparens och tydlighet

Statistikrapporten om förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga publiceras på THL:s webbplats. Resultaten publiceras också som THL:s databasrapport. Det planeras också att skapa en interaktiv kartapplikation, där man strävar efter att presentera den årliga informationen om förekomsten av ADHD-diagnoser så att de är så lätta att utnyttja på riksnivå och regional nivå som möjligt.

Enligt 4 § i lagen om riksomfattande personregister för hälsovården (556/1989) är personuppgifter som införs i vårdanmälningsregistret sekretessbelagda.
Lag om riksomfattande personregister för hälsovården (556/1989)

Mer information om begäran om information, villkor för utlämnande av uppgifter och ansökan om forskningstillstånd finns på THL:s webbplats (Forskningsanvändning och dataanvänd-ningstillstånd, Findata).

Uppgifternas aktualitet och rättidighet

Statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga och statistikrapporten uppdateras och publiceras årligen. Uppgifterna som publiceras sträcker sig alltid till situationen under kalenderåret före publiceringsåret. Publiceringstidpunkten för statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser för barn och unga infaller i slutet av året.