Främjande av motion och idrott i kommuner – TEA

Kvalitetsbeskrivning

Sidans innehåll

Statistikuppgifternas relevans

TEAviisari, Institutionen för hälsa och välfärds informationssystem avsett för jämförelse, har utvecklats i samarbete med Institutionen för hälsa och välfärd (THL), social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Informationssystemet avsett för jämförelse synliggör det arbete som invånarna gör för att främja hälsa och välfärd inom sju olika branscher. Förutom motion och idrott  inkluderar tjänsten även jämförelsedata om arbete (TEA) inom grundläggande utbildningen  hälsofrämjande yrkesutbildning, gymnasieutbildning, primärvård, motion och idrott, kommunledning och kultur.

Materialet för främjande av motion och idrott i kommunerna som Institutet för hälsa och välfärd (THL) samlat in innehåller information om kommunernas verksamhet för att främja motion och idrott bland kommuninvånarna och skapa motionsförutsättningar. Uppgifterna hänför sig till kommunernas verksamhet för att främja motion och idrott bland stora befolkningsgrupper. Uppgifterna används bl.a. i uppföljningen av idrottslagen (390/2015) och det tväradministrativa Idrottspolitiska samarbetsorganets verksamhetsplan (2021) samt i utvärderingsarbetet som genomförs av Statens idrottsråd. Uppgifterna används också i uppgiftsunderlaget för tilläggsdelen som gäller främjande av välfärd och hälsa (hälso- och välfärdskoefficienten) och som utgör grund för kommunernas statsandelar.

Med hjälp av uppgifterna kan kommunerna och regionerna jämföra situationen för främjandet av motion och idrott i förhållande till hela landet eller andra kommuner. Uppgifterna är avsedda för kommunernas och städernas myndigheter, nationella och regionala myndigheter samt planerare och forskare.

Helheten Främjande av motion och idrott i kommuner delas in i sex olika dimensioner, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, delaktighet och övrig kärnverksamhet. I slutet av blanketten samlas dessutom information om växlande teman med anknytning till förvaltningsområdets nationella, aktuella informationsbehov. År 2022 gällde de växlande temana utredningen om servicenätet, tillgången till arbetskraft, oregistrerade föreningars motionsverksamhet och beslut om motions- och idrottsanläggningar för växande grenar.

  • Engagemang beskriver kommunens engagemang i främjandet av motion och idrott på strateginivå, t.ex. temats synlighet i olika dokument samt utnyttjandet av nationella program.
  • Ledning beskriver organiseringen av främjandet av motion och idrott, ansvarsfördelningen och verkställandet.
  • Uppföljning och bedömning beskriver uppföljningen och bedömningen av faktorer som påverkar främjandet av motion och idrott per befolkningsgrupp samt rapporteringen till lednings-/arbetsgruppen och förtroendevalda.
  • Resurser beskriver resursfördelningen för att främja motion och idrott, t.ex. subventionering av träningstursavgifter på idrottsanläggningar samt idrottsförvaltningens och -ledningens arbetsinsats.
  • Delaktighet beskriver kommunens gemensamma organ för motions- och idrottsföreningar samt andra föreningar.
  • Annan kärnverksamhet är kärnfunktioner för främjande av motion och idrott som fastställs sektorsvis och som borde genomföras i varje kommun.

Statistiken samlas in vartannat år i jämna år och uppgifterna har samlats in sedan 2010. Datainsamlingen görs i samarbete med undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för motion, Finlands Kommunförbund och Statens idrottsråd. I beredningen av datainsamlingen får expertgruppen igenom innehållet i föregående års datainsamling och ombedömer och poängsätter enskilda frågor.

Dessutom beaktas kommunernas respons och nya innehållsförslag i beredningen. Arbetsgruppen består av flera representanter för kommunerna (Helsingfors, Jyväskylä, Asikkala, Jorois och Tammerfors stadsregion).

Metodbeskrivning

THL samlar in de uppgifter som behövs för helheten Främjande av motion och idrott i kommunerna i webbtjänsten TEAviisari från olika informationskällor. Det finns sammanlagt  97 indikatorer för att främja motion och idrott i stora befolkningsgrupper, varav 84 samlas in direkt från tjänsteinnehavare som ansvarar för främjande av motion och idrott i kommunerna och samkommunerna med hjälp av Motion och idrott i kommunernas verksamhet-datainsamlingen. Utöver datainsamlingen som riktats till tjänsteinnehavare som ansvarar för kommunernas motionsverksamhet samlas uppgifter in från databasen för finländska idrottsplatser, dvs. LIPAS-systemet (antal idrottsplatser), Statskontoret (kostnader för motion och friluftsliv) och THL:s datainsamling för Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna (åtgärder för att öka motion under skoldagen).

Motion och idrott i kommunens verksamhet-datainsamlingen för tjänsteinnehavare som ansvarar för att främja motion och idrott i kommunerna görs vartannat år i jämna år från och med april. Tjänsteinnehavaren sammanställer de uppgifter som efterfrågas på datainsamlingsblanketten och sparar dem på den elektroniska webblanketten. En påminnelse för inlämnandet av uppgifterna skickas två gånger per e-post. Vid behov kontaktas kommunen som inte svarat per telefon.

THL rekommenderar att uppgifterna på blanketten behandlas i den arbetsgrupp eller ledningsgrupp som ansvarar för att främja motion och idrott i kommunen. När datainsamlingen inleds informeras också de kontaktpersoner, experter, planerare o.d. som koordinerar kommunernas arbete för främjande av hälsa och välfärd.

Uppgifterna beskriver de sex dimensionerna av kommunens främjande av motion och idrott. Dessa är engagemang, ledning, uppföljning och bedömning, resurser, delaktighet och annan kärnverksamhet. Poängtalen för de olika dimensionerna har fåtts genom poängsättning av faktabaserad information, som beskriver verksamhet i förhållande till lagstiftning, rekommendationer och god praxis. Det totala poängtalet är ett medelvärde av de poängtal som beskriver de olika dimensionerna. Indikatorerna har poängsatts på skalan 0–100. Poängtalet beskriver hur väl främjandet av hälsa och välbefinnande genomförs i kommun. Poängtalet 100 innebär att verksamheten till alla delar följer god praxis och håller god kvalitet.

Exempel på frågors poängsättning:

Fråga 17: Följer det väsende som ansvarar för att främja motion och idrott regelbundet följande delområden?
Motionsaktiviteten bland barn och ungdomar:

Följs inte upp (0 poäng)
Enligt fullmäktigeperiod (50 poäng)
Vart annat år (100 poäng)
Årligen eller kontinuerligt (100 poäng)

Områdenas poängantal är ett medeltal av kommunspecifika uppgifter viktat med befolkningsmängden.

Tabell 1. Förteckning över variabler (på finska xlxs 15 kt)
Tabell 2. Frågespecifika grundläggande distributions tabeller (på finska html)

Datatäckning

År 2022 var uppgifternas täckning 289 kommuner (99 % av alla gymnasier i Fastlandsfinland). Täckningen per RFV-område var högst i kommunerna i Östra Finland, Lappland och Sydvästra Finland (100 %) och lägst i Södra Finland (95 %). Kommunens storlek var kopplad till täckningen: 96 procent av kommuner med färre än 5 000 invånare lämnade in uppgifterna. Av kommunerna med över 5 000 invånare lämnade 100 procent in sina uppgifter. De kommuner som svarat täckte 99,9 procent av befolkningen i hela landet. Ålands kommuner deltog inte i datainsamlingen.

På blanketten insamlades 84 kommuners uppgifter om främjandet av motion och idrott. Uppgifterna var sådana som borde ha varit möjliga för varje kommun att lämna för datainsamlingen. Det fanns 48 heltäckande svar. 50 procent av svaren saknade under 5 procent av uppgifterna. Antalet uppgifter som saknades var förknippat med den statistiska kommungrupperingen så att antalet uppgifter som saknades från landsbygdskommuner i genomsnitt var större än antalet uppgifter från stadslika och tätbefolkade kommuner. En motsvarande koppling kunde observeras i fråga om kommunens invånarantal.

Uppgifternas riktighet och exakthet

Anvisningen är att den tjänsteinnehavare som ansvarar för motionen ska sammanställa uppgifterna i samarbete med den arbetsgrupp som ansvarar för att främja motion och idrott i kommunen. År 2022 hade 42 procent av kommunerna behandlat datainsamlingsblanketten i en arbetsgrupp eller ledningsgrupp som ansvarar för motion. I kommuner med över 10 000 invånare behandlades datainsamlingen också oftare i en arbetsgrupp eller ledningsgrupp än i mindre kommuner.

År 2022 granskades svaren på två frågor systematiskt för att utveckla materialets kvalitet och tillförlitlighet. Till granskningen valdes centrala frågor i olika dimensioner utifrån behovsprövning. Frågorna var:

19. Utarbetar det väsende som ansvarar för att främja motion och idrott ett årligt sammandrag av följande saker så att det rapporteras i välfärdsberettelsen eller i en motsvarande handling? Motionsaktiviteten bland barn och ungdomar

30. Ordnade kommunen 2021 motionsgrupper för någon av följande grupper antingen separat eller integreterad? Barn och ungdomar som inte deltar i en motion och idrottsförenings verksamhet

De valda uppgifterna kontrollerades genom att gå igenom kommunernas handlingar och kontrollera om de innehöll den efterfrågade informationen. Handlingarna söktes på kommunernas webbplatser, och om handlingen inte hittades, kontaktades kommunerna per e-post eller telefon. Om det sökta ärendet inte hittades i handlingen, granskades handlingen på nytt, och därefter ombads kommunen bekräfta att rätt handling har granskats och att inga granskningsfel har gjorts. På detta sätt strävade man efter att också säkerställa granskningens tillförlitlighet genom att minska risken för granskningsfel samt ge kommunens kontaktperson möjlighet att precisera den information som hen uppgett.

Antalet granskade handlingar var sammanlagt 393 och en begäran om tilläggsuppgifter skickades till 71 kommuner. Antalet uppgifter som skulle korrigeras var 43. Sammanlagt 43 kommuner hade något att korrigera, dvs. korrigeringarna gällde olika kommuner. Med tanke på tillförlitligheten och kvalitetsutvecklingen var det väsentligt att inlämnandet av felaktiga uppgifter inte var systematiskt. Under granskningsarbetet observerades att flera kommuner hade tolkat Move!-resultaten i fråga 19 vara uppföljning av motionsaktiviteten.

Nyckeltalen som beräknats utifrån antalet yrkesutbildade personer inom kommunernas idrottsinstruktion samt förvaltning och planering skickades för granskning till alla kommuner i Fastlandsfinland som lämnat in uppgifterna. Uppgifterna skickades till kontaktpersonerna som ansvarade för motionen per e-post i augusti 2022. Kontaktpersonerna ombads kontrollera två uppgifter som hade beräknats utifrån uppgifterna de uppgett. Antalet uppgifter som skulle granskas var sammanlagt 1152. Uppgifterna preciserades av sammanlagt 93 kommuner. Av dessa meddelade 19 att de uppgifter som skickats för granskning var korrekta. Antalet uppgifter som skulle korrigeras var sammanlagt 97. Nyckeltalet för personalen inom idrottsförvaltningen och -planeringen korrigerades uppåt av 26 kommuner och nedåt av 19. Nyckeltalet för idrottshandledningspersonalen korrigerades nedåt av 39 kommuner och höjdes av 13 kommuner.

Uppgifternas aktualitet och rättidighet i publikationerna

Uppgifterna om främjande av motion och idrott och motion samlas in i april vartannat år i jämna år och de frågespecifika basfördelningarna publiceras i grundtabeller i juni-augusti under året i fråga enligt kommunstorlek, statistisk kommungruppering, regionförvaltningsverksområde och landskapsindelning.

Kommunspecifika uppgifter rapporterats poängsatta i TEAviisari i oktober. I TEAviisari presenteras uppgifterna som färdigt analyserade sammandrag och visuella grafer som kan användas för planering, ledning och bedömning av verksamheten. TEAviisari visar en helhetsbild och hjälper till att identifiera de centrala styrkorna och utvecklingsbehoven i kommunens verksamhet.

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Uppgifterna och grundtabeller publiceras i TEAviisari som upprätthålls av THL.
Statistikuppgifter kan också hämtas från Statistik- och indikatorbanken Sotkanet.

I Sotkanet är det endast möjligt att granska totala poäng och utvalda enskilda indikatorer. Uppgifter efter dimension och för alla enskilda indikatorer är tillgängliga i TEAviisari.

THL:s statistikrapport publiceras de nationella huvudresultaten.

Statistikens jämförbarhet

Materialet om främjande av motion och idrott i kommunerna har samlats in med två års mellanrum 2010–2022. Nya indikatorer har utvecklats i datainnehållet, och små ändringar har också gjorts. Det centrala datainnehållet, totalt 19 indikatorer, har inte förändrats. År 2022 fanns det totalt 97 indikatorer, av vilka 87 också användes år 2020.

De nya indikatorerna har inte på ett väsentligt sätt förändrat det centrala innehållet i dimensionerna. Enskilda förändrade/nya indikatorer 2022 var till exempel följande: utbytta handlingar (engagemang), den motions- och idrottsansvariga tjänsteinnehavarens deltagande i processerna för planering av markanvändning (ledning) och barns och ungas fysiska funktionsförmåga (Move!-mätningar) (uppföljning och bedömning). Av delaktighetsindikatorerna utelämnades tre indikatorer som förverkligades mycket bra under den föregående datainsamlingsomgången och som inte åtskilde kommunerna från varandra. Denna ändring påverkar jämförbarheten av resultaten inom delaktighetsdimensionen. Alternativen i fråga 27 ändrades 2020 så att två klasser hölls oförändrade, ordalydelsen i två ändrades och resten sammanslogs till en klass. Därför är uppgifterna inte nödvändigtvis helt jämförbara med tidigare år. 

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Statistiken innehåller hela landets övergripande uppgifter om att främja motion och idrott (99 % av kommunerna). 2010–2020 var kommunernas täckning 68–97 procent.

Specialfrågor för år 2022

Följande kommuner lämnade inte in uppgifter: Humppila, Lestijärvi, Lumijoki och Ypäjä. Parikkala kommuns uppgifter saknades från början. Uppgifterna har lagts till efter publiceringen den 31 oktober 2022.

Uppdaterad: