Tobaksstatistik

Kvalitetsbeskrivning

Kvalitetsbeskrivningen för statistiken över tobak innehåller en bedömning av hur tillförlitlig statistiken är och hur väl den lämpar sig för olika användningsändamål utgående från rekommendationen om kvalitetsbeskrivningar för Finlands officiella statistik (FOS).

Statistikuppgifternas relevans

Tobaksstatistiken innehåller uppgifter om tobakskonsumtionen, prisutvecklingen på tobak, beskattningen, tobakslagstiftningen, rökning bland befolkningen och exponeringen för tobak. Tobaksstatistiken används bland annat för beslutsfattande om tobakspolitiken, uppföljning av tobakskonsumtionen i Finland och internationella jämförelser. Insamlingen av uppgifter till tobaksstatistiken grundar sig på tobakslagen (546/2016) och lagen om Institutet för hälsa och välfärd (THL) (668/2008).

Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

Rökning bland befolkningen  

Resultaten om rökning bland den vuxna befolkningen grundar sig på urvalsbaserade undersökningar som genomförs i form av enkäter. Urvalsbaserade undersökningar är alltid förknippade med en viss grad av osäkerhet, men ju större urvalet och svarsprocenten är, desto mindre är osäkerheten. Täckningen för datainsamlingen som genomförs med en post- eller webbenkät kan bedömas genom bortfallsanalyser av materialet. I analyserna utreds med hjälp av registeruppgifter hur de som valt att delta respektive avstå från undersökningen skiljer sig från varandra och hur bortfallet påverkar resultaten. Svarsbortfallet korrigeras i ATH/FinSote och Hälsosamma Finland-materialet med hjälp av viktkoefficienter, för vilkas beräkning man har använt de registeruppgifter som finns tillgängliga för hela urvalet. Genom viktkoefficienter kan deltagargruppen representera befolkningen med beaktande av de variabler som använts i beräkningen. Täckningen är lägst bland unga män, medan deltagaraktiviteten är hög bland de äldre. Dessutom vet man att deltagarna i enkätundersökningar ofta medvetet eller omedvetet underrapporterar om sitt hälsobeteende. I synnerhet i frågor som gäller tobak, alkoholbruk och andra berusningsmedel beror den andel som saknar täckning å ena sidan på att personer som röker mycket och använder mycket berusningsmedel oftare än genomsnittet låter bli att delta i undersökningarna och å andra sidan på att de som deltar i undersökningen underskattar sin användning av tobak. I årsjämförelsen är underrapportering dock inget problem, eftersom man kan anta att den inte skiljer sig från år till år. (Mer information: Hälsosamma Finland statistikrapport, FinSote statistikrapport). 

Informationen om rökning bland den vuxna befolkningen (20–64-åringar) och pensionärer (personer över 65 år) (tabellbilaga 1–5, 9–11 (från och med 2022)) grundar sig på enkätdelen av Institutet för hälsa och välfärds undersökning Hälsosamma Finland (enkät 1). Mer information om undersökningen Hälsosamma Finland finns på THL:s webbplats och i statistikrapporten om undersökningen Hälsosamma Finland. År 2022 besvarades undersökningen av 28 154 personer och svarsprocenten var 46,3 procent. Undersökningen besvarades av 36,8 procent av 20–64-åringarna och 59,3 procent av personerna i pensionsålder. Bland kvinnor var svarsprocenten 50,1 procent och bland män 42,1 procent.

Uppgifterna om viljan att sluta röka grundar sig på hälsoundersökningsdelen i undersökningen Hälsosamma Finland 2022–2023 (villigheten att sluta röka efterfrågades i enkät 2). I enkät 2 deltog 4766 respondenter och svarsprocenten var 48,3 procent.

Informationen om rökning bland den vuxna befolkningen (20–64-åringar) och pensionärer (personer över 65 år) (tabellbilaga 1–5 och 9–11 (2018–2022)) grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds undersökning FinSote (en nationell undersökning om hälsa, välfärd och social- och hälsovården). Mer information om FinSote finns på THL:s webbplats och i FinSotes statistikrapporter från 2018 och 2020. År 2018 besvarades undersökningen av 26 422 personer och svarsprocenten var 45,3 procent. Undersökningen besvarades av 34,4 procent av 20–64-åringarna och 59,5 procent av personerna i pensionsålder. Bland kvinnor var svarsprocenten 48,5 procent och bland män 41,7 procent. År 2020 besvarades undersökningen av 28 199 personer och svarsprocenten var 46,4 procent. Undersökningen besvarades av 35,6 procent av 20–64-åringarna och 61,3 procent av personerna i pensionsålder. Bland kvinnor var svarsprocenten 49,5 procent och bland män 43,1 procent. 

Informationen om rökning bland den vuxna befolkningen (20–64-åringar) i tabellbilaga 1 (2013–2017), tabellbilaga 3 (2014–2017), tabellbilaga 4 och 5 (2016–2017), tabellbilaga 9 (2015–2017) och tabellbilaga 11 (2016–2017) samt om rökning bland pensionärer (65–84-åringar) i tabellbilaga 2 (2012–2017) och tabellbilaga 10 (2015–2017), grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds ATH-undersökning (en regional undersökning om hälsa och välfärd), som genomfördes 2010–2017. Mer information om ATH-undersökningen finns på THL:s webbplats www.thl.fi/ath. År 2016 ändrades undersökningens namn till ”Vuxenbefolkningens hälsa, välfärd och service”. Antalet vuxna som besvarat undersökningen enligt undersökningsår: 2012: N = 30 259; 2013: N = 11 472; 2014: N = 11 931; 2016: N = 2 628; 2017: N = 2 341. Antalet pensionärer som besvarat undersökningen enligt undersökningsår: 2012: N = 1 421; 2013: N = 16 930; 2014: N = 6 971; 2015: N = 7 179, 2016: N = 2 265, 2017: N = 1 871.

I ATH-undersökningen har svarsaktiviteten bland personer i åldern 20–64 år varierat mellan 36 och 47 procent och bland 65–84-åringarna mellan 64 och 72 procent. Pensionärerna (65–84-åringar) har svarat aktivare än den övriga vuxna befolkningen (20–64-åringar) och bland den vuxna befolkningen har kvinnor deltagit aktivare än män. År 2017 besvarades undersökningen av 42 procent av kvinnorna i åldern 20–64 år och 30 procent av männen i motsvarande ålder. Bland pensionärerna svarade ungefär 64 procent av kvinnorna och männen på undersökningen 2017.

Informationen om rökning bland den vuxna befolkningen (20–64-åringar) för tidigare år i ovannämnda tabellbilagor grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds årliga Undersökning om den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (AVTK). Mer information om AVTK-undersökningen finns på THL:s webbplats www.thl.fi/avtk. Antalet personer som besvarat undersökningen enligt undersökningsår: 1996: N = 3 597; 1997: N = 3 516; 1998: N = 3 505; 1999: N = 3 371; 2000: N = 3 468; 2001: N = 3 469; 2002: N = 3 259; 2003: N = 3 335; 2004: N = 3 369; 2005: N = 3 287; 2006: N = 3 255; 2007: N = 3 245; 2008: N = 3 216; 2009: N = 2 943; 2010: N = 2 826; 2011: N = 2 787; 2012: N = 2 601; 2013: N = 2 545; 2014: N = 2 630. 

Svarsprocenten i AVTK-undersökningen har under undersökningstiden varit i genomsnitt cirka 70 procent, men har varierat mellan 51 och 84 procent. Svarsprocenten ökade något 2014 till 53 procent, men i allmänhet sjönk svarsaktiviteten under undersökningstiden. År 2014 deltog kvinnor (svarsprocent 59 %) aktivare i undersökningen än män (svarsprocent 46 %). När uppgifterna från 2009–2014 jämförs med tidigare år måste man beakta den sjunkande svarsprocenten.

Informationen om rökning bland pensionärer (65–84-åringar) i tabellbilaga 2 (före 2012) och tabellbilaga 10 (före 2015) grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds Undersökning om den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa (EVTK), som genomförs vartannat år. Mer information om EVTK-undersökningen finns på THL:s webbplats www.thl.fi/evtk. Antalet personer som besvarat undersökningen enligt undersökningsår: 1993: N =2 035; 1995: N = 1 959; 1997: N = 1 886; N = 2001: N = 1 949, 2003: N = 1 863, 2005: N = 1 863, 2007: N = 1 847, 2009: N = 1 741, 2011: N = 1 723, 2013: N = 1 760.  

Svarsprocenten i EVTK-undersökningen har varierat mellan 72 och 88 procent under undersökningstiden. År 2013 var svarsprocenten 74 procent. Det har inte förkommit några större skillnader mellan svarvsaktiviteten bland män och kvinnor.

Den nationella undersökningen om högskolestuderandes hälsa och välbefinnande (KOTT) har genomförts vart fjärde år sedan 2000. Fram till 2016 ansvarade Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) för undersökningen och 2021 genomfördes undersökningen för första gången av THL. På grund av coronaepidemin flyttades 2020 års undersökning till 2021. Till en början riktades undersökningen till universitetsstuderande och från och med 2008 även till studerande vid yrkeshögskolor. År 2000 och 2004 genomfördes undersökningen enbart med en enkät som skickades per post, medan det också fanns möjlighet att besvara enkäten på nätet 2008 och 2012. År 2016 besvarades enkäten huvudsakligen på nätet, men en pappersenkät skickades ut i samband med påminnelsen till dem som inte redan hade svarat på enkäten. Den senaste datainsamlingen 2021 genomfördes helt elektroniskt.

Datainsamlingen 2021 genomfördes under coronaepidemins tredje våg i februari–mars 2021. Undersökningens målgrupp bestod av grundexamensstuderande i åldern 18–34 år som hade anmält sig som närvarande våren 2021 och vars personbeteckning fanns att tillgå. Undersökningens urval (n = 11 912) bestod av slumpmässigt utvalda yrkeshögskolestuderande (n = 5 969) och universitetsstuderande (n = 5 943). Sammanlagt 53 procent (n = 6 258) av dem som kallades till undersökningen deltog; 60 procent av kvinnorna och 44 procent av männen. De universitetsstuderande deltog mer aktivt än de yrkeshögskolestuderande (svarsprocent 56 % vs. 49 %). Antalet personer som besvarat undersökningen enligt undersökningsår: 2000: N = 3 174, 2004: N = 3 153, 2008: N = 5 105, 2012: N = 4 409, 2016: N = 3 114, 2021: N = 6 258.

Informationen om rökning och snusning bland unga (14–20-åringar) grundar sig på THL:s enkät Hälsa i skolan. Den genomförs som en klassenkät under ledning av läraren bland elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan samt första- och andraårsstuderande vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Information om rökning och snusning finns från 1996 bland elever i grundskolans högre klasser och från 1999 bland gymnasister. Yrkesläroanstalterna har deltagit i enkäten sedan 2008. År 2017 genomfördes enkäten för första gången även bland elever i årskurs 4 och 5 i grundskolan. Dessa elever är emellertid på grund av sin ålder inte med i den här genomgången. Materialet för yrkesläroanstalter har begränsats till personer under 21 år, så respondenterna är i regel 14–20 år.

Fram till 2011 genomfördes enkäten jämna år i södra Finland, östra Finland och Lappland och ojämna år i övriga Finland. Information om hela landet fick man genom att kombinera materialet från på varandra följande år. Från och med 2013 genomfördes enkäten samtidigt i hela landet. I datainsamlingen har man successivt gått över från en pappersblankett till en elektronisk enkät. År 2013 genomfördes enkäten elektroniskt i yrkesläroanstalterna. År 2015 övergick man till en elektronisk enkät även i gymnasierna och grundskolorna. 

skolorna och 60–76 procent i gymnasierna 2000–2013. Åren 2015–2021 var täckningen 43–83 procent i grundskolorna och uppskattningsvis 51–71 procent i gymnasierna. År 2023 täckte materialet 75 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 och 71 procent av eleverna i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet. Vid yrkesläroanstalterna täckte materialet 28 procent av alla studerande under 21 år som inledde sin yrkesinriktade grundexamen 2021–2023. Antalet deltagare sjönk 2015 och 2017, vilket berodde på tekniska problem med datainsamlingen. Problemen påverkade dock inte kvaliteten på uppgifterna för hela landet, utan uppgifterna kan anses vara nationellt generaliserbara. År 2021 samlades uppgifterna till enkäten Hälsa i skolan in mellan 15 mars och 28 maj i årskurs 8 och 9 i grundskolan och mellan 1 mars och 28 maj på gymnasierna och yrkesläroanstalterna. Antalet personer som besvarat undersökningen enligt undersökningsår: 2000–2001: N = 145 685, 2002–2003: N = 153 531, 2004–2005: N = 158 163, 2006–2007: N = 161 889, 2008–2009: N = 199 757, 2010–2011: N = 192 414, 2013: N = 182 864, 2015: N = 120 400, 2017: N = 134 150, 2019: N = 155 290, 2021: N = 160 796, 2022: N = 151 224.

Rökning under graviditeten

Uppgifterna om rökning under graviditeten hämtas från THL:s Perinatalstatistik. Uppgiften om rökning under graviditeten har preciserats i perinatalstatistiken sedan 2017: nu finns uppgifter om dem som rökt sporadiskt och dagligen efter den första trimestern, medan de tidigare uppgifterna omfattade dem som rökt efter den första trimestern. I den här rapporten har de som rökt sporadiskt och dagligen slagits samman. 
Perinatalstatistik - föderskor, förlossningar och nyfödda

Konsumtionen av tobaksprodukter

I Finland finns det ingen direkt statistikföring av konsumtionen av tobaksprodukter, men baserat på mängden beskattade tobaksprodukter kan man uppskatta hur konsumtionen utvecklas. Denna uppgift hämtas från Skatteförvaltningen statistik över punktskatt. Uppgifterna om cigaretter som beslagtagits av tullen i brottmål har erhållits från Tullen. 

Två metoder har använts för att estimera konsumtionen av tobaksprodukter. För det första har man som konsumtion betraktat samtliga skattepliktiga tobaksleveranser från början av december föregående år fram till slutet av november under statistikåret. Metoden baseras på att den genomsnittliga lagerhållningstiden för tobak inom parti- och detaljhandeln uppskattas till knappt en månad och på att så kallade bokslutsköp i december hänförs till rätt kalenderår. För det andra beskrivs den årliga skattepliktiga konsumtionen med hjälp av tobaksleveranserna under tiden januari–december respektive år. För att säkerställa uppgiftslämnarnas sekretesskydd har uppgifterna om finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter slagits ihop med uppgifterna om pip- och cigarrettobak.

Uppgifterna om cigaretter och snus som resenärer för med sig baseras på Kantar Public (tidigare Kantar TNS) intervjuundersökning om resandeinförsel av tobaksprodukter (”Tupakkatuotteiden matkustajatuontiseuranta”). Resandeinförseln av cigaretter och snus följs upp genom att man varje vecka genomför 500 telefonintervjuer över hela landet. Urvalsförfarandet har genomförts som ett stratifierat flerfasurval. Urvalet representerar Finlands befolkning i åldern 15–79 år, Åland undantaget. Uppgifterna för ett år baseras således på intervjuer med cirka 26 000 personer, varav cirka 1 900 personer hade varit utomlands och svarade på frågorna om resandeinförsel år 2022. Under intervjuerna utreds införseln av cigaretter och snus under de två föregående veckorna. Kantar Public har följt upp resandeinförseln av cigaretter sedan 2006 och införseln av snus sedan 2009.

Tobaksprodukternas priser och beskattning

Tobaksprodukternas minuthandelsvärden och accisvärden, tobaksaccisens avkastning samt tobaksaccisens procentandelar har erhållits från Skatteförvaltningen. Uppgifterna om hushållens disponibla inkomster har tagits ur Statistikcentralens nationalräkenskaper. Uppgifterna om prisindex för tobaksprodukter har erhållits från Statistikcentralen.

Kostnader för skadeverkningarna av rökning

Kostnaderna för rökning har beräknats med en beräkningsmall som tidigare utvecklats vid THL (Vähänen 2015). Rökningens tillskrivna risk för så kallade tobakssjukdomar beräknades enligt SAF-modellen för tillskriven risk. Modellens relativa sjukdomsspecifika riskpoäng och sjukdomarna som klassificerats som tobakssjukdomar erhölls från en tidigare undersökning. Hälso- och sjukvårdskostnaderna beräknades med tobakssjukdomarnas tillskrivna risk från uppgifterna om besök, vårdperioder och kostnader. Kostnaderna för inkomstöverföringar beräknades på motsvarande sätt i fråga om de direkta kostnaderna för sjuk- eller invalidpension och sjukdagpenning. Kostnaderna för familjepension uppskattades genom dödligheten orsakad av rökning. Vid uppskattningen av de indirekta kostnaderna av rökning användes bland annat metoden för humankapital i tillämpliga delar. Uppskattningen av de ekonomiska kostnaderna är förenad med många osäkerhetsfaktorer, och siffrorna som presenteras kan ses som riktgivande värden av kostnadernas storleksklass.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Exaktheten hos uppgifterna i tobaksstatistiken beror i slutändan på exaktheten och tillförlitligheten hos den information som erhålls från uppgiftslämnarna, det vill säga Tullen, Skatteförvaltningen Statistikcentralen och Institutet för hälsa och välfärd. Uppgifternas logik jämförs i beräkningsskedet med tidigare uppgifter, och om man misstänker ett fel kontrolleras saken med uppgiftslämnarna.

Statistikrapporten är författad i samarbete mellan experter vid social- och hälsovårdsministeriet, THL och finansministeriet. Skribenterna ansvarar för exaktheten och tillförlitligheten i sin egen text.

Uppgifternas aktualitet och rättidighet

Tobaksstatistiken utkommer årligen, och uppgifterna är slutgiltiga. Förhandsuppgifter publiceras inte. Tobaksstatistiken publiceras före utgången av oktober året efter statistikföringsåret.

Tillgång till uppgifterna och deras transparens

Tobaksstatistiken publiceras en gång om året som en statistikrapport på THL:s webbplats. Vissa uppgifter i tobaksstatistiken kan också hämtas från Statistik- och indikatorbanken Sotkanet. Indikatorerna hittas till exempel med ämnesordet ”rökning”.

Statistikens jämförbarhet

Uppgifterna i tobaksstatistiken finns huvudsakligen att tillgå från och med 1980. Motsvarande serier om konsumtionen av tobaksprodukter från och med 1970 har publicerats i undersökningen ”Tupakka tupakkalain jälkeen” (Tobaken efter tobakslagen) (Statistikcentralen, undersökningar nr 135). Åren 1980–2009 sammanställdes tobaksstatistiken av Statistikcentralen. Sedan 2010 har tobaksstatistiken sammanställts av Institutet för hälsa och välfärd.

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Tobaksstatistiken är en del av den etablerade statistikföringen. Statistikrapporten innehåller uppgifter från hela landet.

Särskilda frågor om statistiken för 2022

Uppgifter om rökning bland den vuxna befolkningen och den pensionerade befolkning-en har erhållits från undersökningen Hälsosamma Finland, som inleddes år 2022. Undersökningen ersätter undersökningen FinSote.

På grund av coronapandemin som började i början av år 2020 och det ringa antalet resor till följd av den var andelen resandeinförsel av tobaksprodukter exceptionellt lågt åren 2020–2021. Under 2022 slopades resebegränsningarna, vilket bland annat syntes som en ökning av resandeinförseln.

Uppdaterad: