Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering

Kvalitetsbeskrivning 2019

Kvalitetsbeskrivningen för statistiken över hälsö- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering innehåller en bedömning av hur tillförlitlig statistiken är och hur väl den lämpar sig för olika användningsändamål utgående från rekommendationen om kvalitetsbeskrivningar för Finlands officiella statistik (FOS).

Statistikuppgifternas relevans

I sin statistik över hälso- och sjukvårdsutgifter och deras finansiering övergick THL 2016 till rapportering enligt de begrepp och klassificeringar som används i OECD:s, Eurostats och WHO:s system för hälsoräkenskaper SHA 2011 (SHA, System of Health Accounts).   Sedan den 1 januari 2016 har det varit obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera om hälso- och sjukvårdens utgifter, finansiering och producenter . Statistiksystemet SHA 2011 tillgodoser behovet av rapportering på både nationell och internationell nivå, i och med att man utgående från datainnehållet i systemet för hälsoräkenskaper har utvecklat nationella rapporteringstabeller där de nationella särdragen beaktas. På nationell nivå rapporteras noggrannare uppgifter bland annat om utgifterna för äldreservice och läkemedel.

Statistiken syftar till att särskilt stödja nationellt beslutsfattande inom och styrning av social- och hälsopolitiken. Statistiken riktar sig till beslutsfattare, planerare, forskare och studerande inom social- och hälsovårdssektorn samt till alla dem som behöver grundläggande information om hur hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering utvecklas och statistikförs både nationellt och internationellt.

Metodbeskrivning för statistiken

Statistiken bygger på statistiksystemet SHA 2011, där man granskar hälso- och sjukvårdens funktioner, producenter, finansiärer, finansieringskällor, resurser och investeringar. Med hjälp av statistikramen kan hälso- och sjukvårdssystemet granskas ur samma perspektiv som nationalräkenskaperna. Granskningen av hälso- och sjukvårdsutgifterna bygger på den internationella klassificeringen för hälsoräkenskaper ICHA (International Classification for Health Accounts). Den nationella statistiken över hälso- och sjukvårdsutgifter bygger på rapporteringen om hälso- och sjukvårdens utgifter och finansiering.

Statistikuppgifterna insamlas årligen från olika statistiker, register, forskningsrapporter och bokslutsuppgifter. På grund av brister eller begränsningar i statistikmaterialen har man delvis varit tvungen att använda uppskattningar. Till exempel utgifterna för primärvårdens öppen- och avdelningsvård enligt Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi har preciserats ytterligare bland annat med hjälp av uppgifterna i THL:s Vårdanmälningsregister för hälso- och sjukvården (inkl. Avohilmo).

I statistiksystemet SHA 2011 läggs fokus på hälso- och sjukvårdens konsumtionsutgifter, vilket innebär att investeringsutgifterna har dragits av från de totala utgifterna för hälso- och sjukvården. Statistikföringen av hälso- och sjukvårdsutgifterna enligt SHA-systemet följer nationalräkenskapernas definitioner vid beräkningen av produktions- och konsumtionsutgifter.  För marknadsprodukterna, det vill säga de tjänster som produceras inom den privata sektorn, värderas produktionen enligt det pris som betalats för tjänsterna (baspris). Icke-marknadsprodukterna, det vill säga de tjänster som produceras av kommunerna och samkommunerna, värderas enligt produktionskostnaderna. Därför har klientavgifterna dragits av från kommunernas och samkommunernas produktion. Den offentliga sektorns klientavgifter ingår således inte i hälso- och sjukvårdens konsumtionsutgifter.

Även om de klientavgifter som hushållen betalar för hälso- och sjukvården har dragits av från produktionen inom sektorn för lokalförvaltning, ingår de i beräkningarna av de olika sektorernas finansieringsandelar. Om saken granskas ur ett finansieringsperspektiv innebär det att hushållens klientavgifter har dragits av från kommunernas finansieringsandel.

Följande index tillämpas på statistikårets priser för att omvandla utgifterna till fasta priser:

  • Resor – Konsumentprisindex för trafiken (Statistikcentralen)
  • Receptläkemedel – partiprisindex för receptläkemedel (Statistikcentralen)
  • Receptfria läkemedel – partiprisindex för receptfria läkemedel (Statistikcentralen)
  • Övriga medicinska förbrukningsartiklar – konsumentprisindex för farmaceutiska produkter (Statistikcentralen)
  • Övrigt – Prisindex för offentliga utgifter för den kommunala ekonomins hälso- och sjukvård (Statistikcentralen).

Uppgifternas riktighet och exakthet

Uppgifternas riktighet beror i hög grad på riktigheten och exaktheten hos de uppgifter som uppgiftslämnarna har lämnat in. Uppgifterna granskas i statistikproduktionens olika skeden. När uppgifterna lagras och rapporteras jämför man dem genom olika granskningsprocesser med tidigare års uppgifter. I oklara fall kontaktas uppgiftslämnaren för att klarlägga orsakerna bakom förändringar och på så sätt kunna undvika fel.

Uppgifternas aktualitet och rättidighet i publikationerna

THL utarbetar statistiken över hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering en gång per år, när de uppgifter som behövs finns tillgängliga. Statistiken med de slutliga uppgifterna utkommer årligen 14 månader efter statistikårets slut. På grundval av dessa data utarbetar social- och hälsovårdsministeriet sedan de årliga preliminära uppgifterna och prognosuppgifterna om hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering. I den internationella rapporteringen följer man de internationella statistikorganisationernas (OECD, Eurostat, WHO, Nomesko) tidsscheman.

Tillgång till uppgifterna och deras transparens

De viktigaste uppgifterna om hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering sammanställs i en statistikrapport som publiceras på THL:s webbplats. De rapporteras också nationellt i THL:s och Statistikcentralens statistiska årsböcker. Internationellt rapporteras uppgifterna enligt SHA-statistiksystemet i OECD Health Data samt i Eurostats, WHO:s och Nomeskos databaser och publikationer.

Statistikens jämförbarhet

Uppgifterna i den nationella statistik som baserar sig på systemet för hälsoräkenskaper enligt SHA 2011 är inte i sin helhet jämförbara med uppgifterna för perioder före statistikåret 2000. Den största innehållsmässiga skillnaden jämfört med tidigare statistik är att utgifterna för långtidsvården för äldre och personer med funktionsnedsättning inkluderas i statistiken i större utsträckning från och med år 2000. Den största metodologiska skillnaden jämfört med tidigare statistik är att granskningen gäller konsumtionsutgifterna istället för de totala utgifterna för hälso- och sjukvården (investeringsutgifterna har avdragits från de totala utgifterna). Också de internationella statistikorganisationerna (Eurostat, OECD och WHO) har övergått till att använda hälso- och sjukvårdens konsumtionsutgifter bland annat vid granskningen av hälso- och sjukvårdsutgifterna i relation till bruttonationalprodukten. Jämförbara uppgifter som följer SHA 2011 har tagits fram retroaktivt ända till statistikåret 2000.

Förnyelsen av Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi och ändringarna av datainnehållet i olika uppgiftsklasser från och med statistikåret 2015 påverkar möjligheten att jämföra uppgifter om kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdstjänster och förvaltning med uppgifter från tidigare år. Till exempel utgifterna för social- och hälsovårdens förvaltning anvisas i den nya datainsamlingen om kommunernas ekonomi direkt till uppgiftsklasserna för social- och hälsovårdsväsendet. Vidare innehåller uppgiftsklassen för primärvårdens öppenvård inte längre utgifterna för hemsjukvård sedan statistikåret 2015. Å andra sidan bidrar de nya mer detaljerade uppgiftsklasserna till mer noggranna kostnadsanalyser. Exempelvis i fråga om boendeservicen med dygnetruntomsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning har utgiftsuppgifterna insamlats i separata uppgiftsklasser sedan 2015. 

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Uppgifterna om hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering samlas in på nationell nivå. Den statistik och de rapporter som utarbetas på grundval av uppgifterna innehåller sålunda riksomfattande uppgifter om hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering. Därutöver innehåller statistikrapporten om hälso- och sjukvårdens utgifter och finansiering en internationell jämförelse av hälso- och sjukvårdsutgifterna och deras finansiering i OECD-länderna enligt SHA-systemet.

Särskilda frågor i 2019 års statistik

I samband med statistikrapporten för 2019 korrigerades uppgifterna för 2018 retroaktivt i och med de korrigeringar som skedde inom sektorn för hälsotjänster inom sektorn för lokalförvaltning på nationalekonomins produktions- och inkomstbildningskonton. Dessutom korrigerades utgifterna för företagshälsovården 2018 enligt de slutliga uppgifterna.

På grund av de ändringar som gjorts i datainsamlingen i hälso- och sjukvårdens vårdanmälningsregister 2019 är utgifterna för dagkirurgi inom den specialiserade somatiska sjukvården inte helt jämförbara med uppgifterna från tidigare år. Detta beror på ändringar i Hilmo-datainsamlingen. Ändringen gäller ibruktagandet av klassifikationen Hilmo - Kontaktsätt och Prioritet, som ersätter den tidigare klassifikationen Hilmo - Servicebransch.  Uppgifterna i vårdanmälningsregistret utnyttjas när utgifterna för uppgiftsklassen specialiserad sjukvård i statistiken Kommunekonomi fördelas på mer detaljerade funktioner inom den specialiserade sjukvården. Till följd av ändringen utsattes dagkirurgin för fler prestationer än tidigare och därigenom för större utgifter, eftersom skillnaden mellan öppenvårdsbesöken och dagkirurgiska prestationer försvårades. Informationen är mer jämförbar på nivån dagkirurgi inom den specialiserade somatiska sjukvården och öppenvård sammanlagt.

I övrigt följer statistikrapporten för 2019 tidigare år.

 

Uppdaterad: