Nordisk perinatal statistik

Statistikuppgifternas relevans

Den nordiska perinatalstatistiken innehåller statistikuppgifter om föderskor, förloss-ningar och nyfödda barn från alla de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige). Syftet med statistiken är att samla in statistikuppgifter för undersökning, utveckling och anordnande av mödra- och förlossningsvård samt vård av nyfödda.

Statistikens innehåll har tagits fram och utvecklats av samarbetsorganet för de nor-diska födelseregistren (The Association for Nordic Medical Birth Registers – NOMBIR). Samarbetsgruppen samlas årligen, och varje land fungerar som ordförande och sek-reterare för gruppen tre år åt gången. År 2023–2025 är Norge ordförande.

Statistikrapporten riktar sig till yrkespersoner inom hälso- och sjukvården, förvalt-ningsmyndigheter, planerare och forskare som behöver uppgifter om reproduktiv hälsa i sitt arbete. I statistikrapportens textdel presenteras de begrepp som används i rapporten.

Datainsamlingen i Finland bygger på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008).

Metodbeskrivning

Statistiken bygger huvudsakligen på uppgifter från de nordiska födelseregistren. Dessa register samlar in information om alla förlossningar och födda barn i respektive land. Registren täcker alla levande födda barn och dödfödda barn enligt de nationella definitionerna. De summerade fruktsamhetstal som rapporteras i denna statistik baserar på siffror kalkylerade av nationella statistikbyråer.

Registret över födelser i Finland (födelseregistret) inledde sin verksamhet 1987. Registret innehåller uppgifter om samtliga kvinnor som fött barn i Finland och om de födda barnen upp till sju dygns ålder. I Sverige har motsvarande register funnits sedan 1973, i Norge sedan 1967, i Danmark sedan 1973 och på Island sedan 1972. Datainnehållet i den nordiska perinatalstatistiken har utvidgats i enlighet med den information som fåtts ur de olika registren.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarar för sammanställningen, rapporteringen och publiceringen av statistiken. Uppgifterna samlas in av kontaktpersoner från respektive land, som även ansvarar för sifferuppgifternas riktighet. Innan rapporten publiceras granskas den av kontaktpersonerna för respektive land.

Statistiken har publicerats sedan år 2005. De tidsserier som redovisas i statistiken har dock uppdaterats retroaktivt.

I jämförelserna som gäller hela Europa utnyttjar statistikrapporten också Eurostats, WHO:s (Världshälsoorganisationen), OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och ESHRE:s (European Society for Human Reproduction and Embryology) uppgifter.

Uppgifternas exakthet och tillförlitlighet

Varje land ansvarar för sin del att uppgifterna är korrekta. De finländska statistikuppgifterna bygger på registret över födelser och motsvarar de uppgifter som finns i registrets årsstatistik som publicerats tidigare.

De publicerade uppgifternas aktualitet och punktlighet

Nordisk perinatalstatistik är en statistikrapport som THL publicerar vartannat år (jämna år). I rapporten publiceras de nyaste uppgifterna som finns tillgängliga från alla nordiska länder. Statistiken för den nordiska perinatalstatistiken samlas in från de två senaste (tillgängliga) åren åt gången. Även tidigare år kan uppdateras vid behov.

Finlands nationella perinatalstatistik publiceras årligen på THLs webbplats.
Webbplats för finska perinatalstatistik

Uppgifternas tillgänglighet och transparens/tydlighet

Statistikrapporten finns tillgänglig på THL:s webbplats och på de nordiska systerorga-nisationernas webbplatser. Indikatorstal publiceras i THL:s indikatortjänst Sotkanet.

Statistikens jämförbarhet

Samarbetsorganet NOMBIR avtalar om och säkerställer de använda definitionerna och begreppen. På så sätt vill man säkerställa att de olika ländernas statistikuppgifter är jämförbara. Definitionerna av variablerna och begreppen i statistiken preciseras vid behov. Även uppgifterna från tidigare år korrigeras vid behov.

Sedan 1987 baserar de finska tal på register över födelser. Detta register har förnyats åren 1990, 1996, 2004 och 2017. De finländska uppgifterna för år 1975–1986 bygger på Statistikcentralens uppgifter.
Statistiken över födda (Statistikcentralen Finland)

Det danska födelseregistret förnyades 2019, vilket har orsakat förändringar i tidsserierna och som bör beaktas vid jämförelser.

För de övriga nordiska länderna har tidserierna även kompletterats med information som publicerats av Nomesko (25/1987¹ och 39/1993²) eller rapporterats av WHO och Eurostat.

¹ Fødsler i Norden. Medicinsk fødselsregistrering 1979-1983. (Births in the Nordic Countries. Registration of the Outcome of Pregnancy 1979-1983). NOMESCO 25, Reykjavík 1987.

² Births and Infant Mortality in the Nordic Countries. NOMESCO 39, Copenhagen 1993.

Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse

Med undantag av uppgifterna om rökning och kroppsviktmasseindex fås alla variabler i statistiken från samtliga nordiska länder (Island). Siffrorna för Finland år 2020 påverkas av en förändring av informationssystemet på förlossningssjukhusen i huvudstadsregionen, vilket delvis har lett till ofullständiga uppgifter.

De redovisade tidsseriernas längd varierar efter land. Största delen av tidsserierna börjar från år 1975, men endast antalet levande födda barn och summerade fruktsamhetstal finns att tillgå från alla nordiska länder från och med detta år. I de övriga tabellerna presenteras uppgifterna från de år som uppgifter efter land finns tillgängliga.

I statistiken används etablerade internationella begrepp och klassifikationer (t.ex. perinealbristningar, varav III och IV gradens bristningar anses allvarliga, klassifikation av förlossningssätt).

De finländska definitionerna och begreppen i anslutning till graviditet och nyfödda bygger på sjukdomsklassifikationen ICD-10 och på handboken för registrering av sjukdomar i Finland (på finska).

Specialfrågor i 2022 års statistik

Islands data för 2022 saknas delvis på grund av det pågående utvecklingsarbetet vid Islands födelseregister. Siffrorna kommer om möjligt att uppdateras i den statistiska rapporten som publiceras 2026 retroaktivt.

Data som samlats in för statistiken från de nordiska länderna har justerats år 2023. Som ny information samlas information om

kroppsmasseindex (BMI) och
andel planerade kejsarsnitt (alla förlossningar och förstagångsföderskor).

På nordisk nivå samlas inte längre information om

antalet flerbördsbarn (antalet flerbördsförlossningar finns kvar i datainsamlingen),
antalet kvinnor med minst fyra tidigare förlossningar,
andelen barn vars födelsevikt är minst 4 000 g (födelsevikt på minst 4 500 g finns kvar i datainsamlingen),
barn med en 5-minuters Apgar-poäng på 0–6 (Apgar-poäng på 0–3 finns kvar i datainsamlingen),
medelvikten för flickor, pojkar och enkelbörd separat (medelvikten för alla barn finns kvar i datainsamlingen) och
dödlighet begränsad till födelsevikt 1 000 g eller mera (dödlighet begränsad till 22 veckors graviditet finns kvar i datainsamlingen).

Separata bilagetabeller publiceras inte längre som en del av statistikrapporten utan siffrorna på samtliga tal publiceras som Sotkanet-indikatorer.