Fästingburen hjärninflammation

Vad är fästingburen hjärninflammation?

Fästingburen hjärninflammation eller TBE (tick borne encephalitis), dvs. Kumlingesjukan eller fästingburen encefalit, är en virussjukdom som smittar via fästingbett. TBE-virus som hör till gruppen flavivirus kan i värsta fall orsaka encefalit, dvs. hjärninflammation.

Fästingburen hjärninflammation förekommer på ett brett område från Centraleuropa genom Sibirien till Japan. Det finns tre olika subtyper av TBE-virus: västlig, sibirisk och Fjärran Östern-typ. I Finland är västligt TBE-virus den vanligaste typen, men även den sibiriska typen har påträffats.

I Finland förekommer sjukdomen särskilt i kustområdena men även i gränskommunerna i Sydöstra Finland. I riskområdena i Finland förekommer TBE-viruset hos 1–2 % av fästingarna.

Fästingar sprider också borrelios som är en annan sjukdom än fästingburen hjärninflammation.
Vad är borrelios?

Hur smittar fästingburen hjärninflammation?

TBE-viruset sprids via fästingbett. Det smittar inom några minuter från fästingens saliv från när den börjat bita.

Även tidiga utvecklingsstadier av fästingar, nymfer och larver, kan sprida viruset. Deras bett upptäcks i allmänhet inte. I Baltikum och Centraleuropa ska smittan även ha spridits genom mjölkprodukter via opastöriserad mjölk.

Hur kan fästingburen hjärninflammation förebyggas?

Fästingburen hjärninflammation kan förebyggas med hudtäckande kläder, insektsmedel och vaccin.

När du rör dig i områden där fästingburen hjärninflammation förekommer

klä dig i ljusa kläder med långa ärmar och ben
lägg byxbenen innanför strumporna
använd stövlar med högt skaft
applicera insektsmedel på bara hudområden.

Efter att du rört dig i naturen

kontrollera att inga fästingar har fastnat i kläderna
kontrollera pälsen på husdjur eftersom fästingar kan komma in med husdjur.

Eftersom fästingburen hjärninflammation smittar inom några minuter efter ett fästingbett, är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid att man skyddar sig på rätt sätt då man rör sig i riskområden.

En traditionell fästingkoll en gång per dygn förebygger inte effektivt fästingburen hjärninflammation. Kollen behövs dock för att förhindra borreliasmitta. Eftersom borrelios och fästingburen hjärninflammation delvis förekommer i samma områden, är det bra att alltid göra en fästingkoll efter att man har rört sig i fästingområden.

Man bör även komma ihåg att kolla husdjur, såsom katter och hundar, då dessa kan bära fästingar i pälsen och på så sätt sprida sjukdomar som sprids via fästingar.

Broschyr: Fästingburna sjukdomar. Skyddsanvisningar. (pdf 2,2 Mb) (på finska)

Vaccin

Det finns ett vaccin mot fästingburen hjärninflammation.
TBE-vaccin, dvs. ”fästingvaccin”

Observera att vaccinet endast skyddar mot fästingburen hjärninflammation. Det skyddar inte mot borrelios och hindrar inte fästingen från att fästa sig på huden.

Vilka är symtomen på fästingburen hjärninflammation?

Symtom på fästingburen hjärninflammation visar sig hos 10–30 procent av dem som fått smittan. Tiden från bettet till de första symtomen kan variera mellan 4 och 28 dygn.

Fästingburen hjärninflammation är en sjukdom med två typiska skeden:

Cirka en vecka efter bettet uppstår det första skedet med feber, diffust illamående och sjukdomskänsla. Det här skedet varar i mindre än 7 dygn (allmänhet cirka 4–7 dagar). Majoriteten av symtomen upphör sedan.

Cirka 20–30 procent av de smittade utvecklar efter cirka en vecka (3–21 dygn) ett andra skede av sjukdomen, en egentlig hjärninflammation med symtom på feber och hjärninflammation. Symtom på hjärninflammation är:

feber
huvudvärk
nackstelhet
ljuskänslighet
illamående
eventuella neurologiska symtom, som nedsatt medvetandegrad, kramper eller förlamningssymtom.

Vilka är följdsjukdomarna och följderna av fästingburen hjärninflammation?

Dödligheten i fästingburen hjärninflammation är låg, < 1 % av de som insjuknar.

En stor del av de som insjuknat i hjärninflammation drabbas dock av långvariga symtom i det centrala nervsystemet. Hos 2–10 procent är de bestående.

Vanliga följdsymtom är:

irritabilitet
minnes- och koncentrationssvårigheter
hörselskador
förlamning i arm eller ben
muskelsvaghet.

Hur konstateras fästingburen hjärninflammation?

Vid en färsk fästingburen hjärninflammation bildas TBE-virusantikroppar som kan konstateras via blodprov tidigast 1–2 veckor efter att man fått smittan. Antikroppar kan även undersökas från ryggmärgsvätska.

Man kan endast drabbas av fästingburen hjärninflammation en gång under sitt liv, eftersom den som insjuknat har livslång immunitet, dvs. skydd mot en ny sjukdom.

Hur behandlas fästingburen hjärninflammation?

Fästingburen hjärninflammation är en virussjukdom och det finns ingen befintlig specifik behandling mot den. Diagnosen ställs utifrån symtom och undersökta antikroppar. Behandlingen är symtomatisk. Hjärninflammation kräver ofta sjukhusvård.

Hur vanligt förekommande är fästingburen hjärninflammation och hur följs situationen upp?

Kliniska laboratorier anmäler alla fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar.

Epidemiologin för fästingburen hjärninflammation följs upp intensivt så att alla fall som anmälts till registret över smittsamma sjukdomar kontrolleras separat genom att intervjua den insjuknade och gå igenom patientjournalerna. Intervjun görs antingen av den epidemiologiska enheten i den egna hemkommunen eller av THL. Det primära syftet med uppföljningen är att utreda platsen för smittan så noggrant som möjligt och på så sätt kartlägga TBE-virusets utbredning.

Läs om förekomsten av fästingburen hjärninflammation i Finland (på finska)