Cryptosporidium
Vad är cryptosporidium?
Cryptosporidium är ett urdjur, en protozo, som förekommer överallt i världen. Dessa protozoer kan orsaka infektioner hos många däggdjur, fåglar, fiskar och kräldjur.
Det finns flera cryptosporidium-arter och de som orsakar flest infektioner hos människor är Cryptosporidium hominis och C. parvum. C. hominis orsakar bara infektioner hos människor, medan C. parvum orsakar sjukdomar också hos andra däggdjur.
Hur smittar cryptosporidium?
Cryptosporidium smittar via
- dricksvatten
- badvatten
- livsmedel, som kontaminerats med avföring från människa eller djur.
Det kan också smitta direkt mellan människor eller mellan djur och människa.
Cryptosporidium är mycket smittsamt, bara ett tiotal smittformer, så kallade oocystor, räcker för att orsaka en infektion.
Cryptosporidium-oocystor klarar av olika miljöförhållanden mycket bra. De kan överleva flera månader i fuktig jord eller i vatten.
En vanlig klorbehandling av vatten eller jod har ingen effekt på oocystor. Om vattnet kokas i fem minuter dör oocystorna. Förorenat vatten har gett upphov till stora epidemier i världen: i Milwaukee i USA insjuknade över 400 000 personer 1993.
Det finns uppgifter om livsmedelsburna epidemier som orsakats av äppelcider, kycklingsallad och mjölk som kontaminerats. Cryptosporidium har också påträffats i ostron och färska grönsaker.
Hur kan cryptosporidiumsmittan förebyggas?
Du kan förebygga cryptosporidiumsmitta på följande sätt:
- Drick bara renat vatten.
- Skölj färska grönsaker noga innan du äter dem.
- Undvik opastöriserad mjölk och produkter tillverkade av sådan.
- Tvätta händerna med tvål och vatten före matlagning, före måltider, efter toalettbesök och när du har rört vid husdjur eller nyttodjur.
- Använd skyddsutrustning och iaktta god handhygien för att förebygga smitta från produktionsdjur.
Vilka är symtomen på cryptosporidios?
Symtomen uppkommer vanligen en vecka efter smittillfället. Inkubationstiden är 1‒ 22 dygn.
Det vanligaste symtomet är en vattnig, självbegränsande diarré av olika svårighetsgrad och varaktighet. Andra symtom kan vara
- magsmärtor
- lindrig feber
- illamående
- kräkningar
- aptitlöshet.
Normalt varar symtomen i 2–4 dygn, men de kan fortgå upp till fyra veckor.
Smittan kan också vara symtomfri. Hos personer med nedsatt motståndskraft, såsom hiv- och transplantationspatienter, kan sjukdomen vara allvarlig, rentav livshotande.
Hur konstateras cryptosporidium?
Cryptosporidium påvisas vanligen i avföringsprov med PCR-analys eller specifik färgning. Det kan också konstateras genom påvisning av antigen.
Hur behandlas cryptosporidios?
Symtomen på cryptosporidios avtar vanligen av sig själva. En vattnig och häftig diarré som leder till uttorkning behandlas med vätsketerapi på sjukhus.
Vid allvarliga infektioner som drabbat personer med nedsatt motståndskraft förskrivs nitazoxanid, som är ett läkemedel som kräver specialtillstånd.
Hur vanligt är det med cryptosporidios och hur sker uppföljningen?
Idag är antalet fall av cryptosporidios nästan tjugo gånger så stort som i början av 2000-talet.
Ökningen förklaras delvis av att man börjat använda PCR-metoden och att fynden av Cryptosporidium parvum hos kalvar har ökat.
Kliniska laboratorier anmäler cryptosporidfynd till registret över smittsamma sjukdomar. Cryptosporider undersöks inte på THL:s laboratorier och THL följer inte upp den aktuella sjukdomsincidensen. Lokal hälso- och sjukvårdspersonal har en nyckelposition när det gäller att upptäcka och bekämpa epidemier.
För att bekämpningsåtgärderna ska kunna inriktas rätt måste man utreda smittkällorna och smittvägarna. Personer som arbetar med nötkreatur behöver hygienanvisningar.
