Harpest (Tularemi)

Vad är harpest?

Harpest eller tularemi är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Francisella tularensis. Harpest är främst en djursjukdom, men den kan också smitta människor. 

Sjukdomen förekommer huvudsakligen på norra halvklotet i Nordamerika, många delar av Europa, det forna Sovjetunionen, Kina och Japan. 

I de nordiska länderna anses smågnagare och harar vara reservoar för bakterien Francisella tularensis. Bakterien kan förbli livsduglig i månader i jord, vatten och djurkadaver.

Hur smittar harpest?

Harpest överförs vanligen via insektsbett. 

Fall av harpest förekommer därför främst i juli–augusti, när antalet insekter är som störst. Smittan kan även överföras direkt från ett sjukt djur när man hanterar det. 

Mat och dryck som innehåller bakterien kan också vara smittkälla. Smittan kan komma in i kroppen via luftvägarna om man andas in damm som innehåller bakterien Francisella tularensis

Sjukdomen överförs inte direkt mellan människor.

Hur kan harpestsmittan förebyggas?

Vaccin mot harpest finns inte tillgängligt. Undvik att smittas av harpest genom att klä dig i heltäckande kläder och använda insektsmedel för att skydda dig mot insektsbett. 

Ta på dig skyddshandskar och skyddskläder när du hanterar sjuka eller döda djur. Tvätta händerna noga med tvål och vatten efter hanteringen. 

Viltkött som tillreds som en måltid ska vara genomstekt. Skydda brunnsvatten så att djur inte kommer åt att smutsa ner det. Undvik att dricka ytvatten. 

Vilka är symtomen på harpest?

Inkubationstiden varierar från ett dygn till två veckor, men i genomsnitt är den 3–5 dygn. 

Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg. Den vanligaste smittvägen, insektsbett, orsakar 

  • feber 
  • lokal sårbildning kring insektsbettet 
  • inflammation i närliggande lymfkörtlar.

Lunginflammation är vanligt om smittan kommit via luftvägarna. 

Andra sjukdomsformer är inflammation i svalget och halsens lymfkörtlar eller bindhinneinflammation. Över en tredjedel av dem som insjuknar i harpest får eksem. Symtomfri smitta är vanligt och uppträder hos 50 procent av sjukdomsfallen.

Vilka är följdsjukdomarna och konsekvenserna av harpest?

Sjukdomen kan vara länge och tillfrisknandet kan ta lång tid.

Hur konstateras harpest?

De flesta fall av harpest konstateras på basis av den typiska sjukdomsbilden eller med hjälp av antikroppar som påvisats i blodprov. 

Antalet antikroppar stiger först efter 14–21 dygn från symtomdebuten. 

Bakterien kan odlas fram till exempel från ett varprov från en inflammerad lymfkörtel. Odlingen kräver särskilda metoder och ett säkerhetslaboratorium.

Hur behandlas harpest?

Harpest behandlas med antibiotika. 

Som behandling rekommenderas till exempel ciprofloxacin, doxycyklin eller läkemedel i gruppen aminoglykosider. Penicillinderivat och besläktade medel har ingen effekt. Ibland måste man öppna och tömma variga lymfkörtlar.

Hur vanligt är det med harpest och hur sker uppföljningen? 

Läs om förekomsten av tularemi i Finland (på finska)