Botulism

Vad är botulism?

Botulism är en livshotande sjukdom som framkallas av ett nervgift som bakterien Clostridium botulinum producerar i syrefri miljö. 

Det finns sju kända typer av botulismtoxiner. Vanligtvis orsakas förgiftningar hos människor av typerna A, B och E, i sällsynta fall av typ F. 

Det finns tre kända huvudtyper av botulism:

• livsmedelsburen botulism
• spädbarnsbotulism
• sårbotulism

Hur smittar botulism?

Vid livsmedelsburen botulism är den typiska smittkällan en vakuumförpackad eller syrad produkt eller konserv av kött, grönsaker eller fisk. Det är en riskfaktor att tillreda produkten hemma, om det sker behandlingsfel vid tillredningen eller om produkten lagras i för hög temperatur. 

Spädbarnsbotulism förekommer hos barn under 1 år, hos vilka C. botulinum-sporerna kan växa till i tarmen eftersom tarmens mikrobstam ännu inte har utvecklats. Som riskfaktorer betraktas åtminstone honung och miljödamm, men ofta förblir smittkällan oklar i dessa fall. Denna sjukdomsform är emellertid mycket sällsynt. 

Vid sårbotulism kommer bakterien in i såret från miljön eller till exempel via en smutsig nål. Denna form förekommer vanligen bland missbrukare som injicerar droger till följd av dålig hygien.

Hur kan botulismsmittan förebyggas?

För att undgå risken för livsmedelsburen botulism bör man undvika framför allt hemlagade konserver, om man misstänker att ens små fel kan ha skett vid tillredningen.

Likaså är det viktigt att följa de temperatur- och förvaringsrekommendationer som tillverkaren anger för vakuumförpackad fisk.

För att undvika spädbarnsbotulism ska barn under 1 år inte ges honung. 

Personer som injicerar droger ska alltid använda rena nålar.

Anvisning om åtgärder vid botulism

Vilka är symtomen på botulism?

Inkubationstiden för botulism är i allmänhet 12–36 timmar. Botulism orsakar förlamningssymtom i nervsystemet. 

De första symtomen är ofta 

• svårigheter att svälja
• talsvårigheter 
• synstörningar 

Förstoppning och kräkningar kan också förekomma. 

Sjukdomen kan orsaka förlamning som börjar i ansiktet och sprider sig till armar och ben. Även andningsförlamning kan höra till sjukdomsbilden. 

Hur konstateras botulismförgiftning?

Vid misstanke om botulism strävar man efter att ta diagnostiska prover innan en eventuell behandling inleds. 

Diagnostiken bygger på att påvisa botulismtoxin i patientprov (serum, avföring och sårsekret) och i misstänkta källor, till exempel livsmedel. Toxinbestämningar görs vid Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet.

Eftersom det är fråga om en livshotande förgiftning betraktas redan ett enda fall som en epidemi och en epidemiutredning inleds. Man försöker utreda smittkällan för att förhindra ytterligare sjukdomsfall.

Hur behandlas botulism?

Vid behandlingen används antitoxin som måste ges i ett tidigt skede av sjukdomen. Sjukdomen kräver ofta intensivvård och eventuellt respirator. 

Vid minsta misstanke om botulism ska man söka vård omedelbart.

Hur vanligt är det med botulism och hur sker uppföljningen? 

I Finland är botulism sällsynt. 

Enstaka fall av matförgiftning i form av botulism har konstaterats 1999, 2006, 2009 och 2011. 
Botulism är en övervakningspliktig smittsam sjukdom och även misstanke om sjukdomen ska anmälas.