Coronavirus SARS-CoV-2

På denna sida:

Vad är coronavirus SARS-CoV-2? 

Coronavirus är en stor grupp virus som har påträffats hos såväl människor som djur.  Coronaviruset SARS-CoC-2 är ett av dessa virus. Det orsakar coronavirussjukdom, det vill säga covid-19. Covid-19 kommer från orden corona, virus, disease, 2019.
Mer information om coronavirus

Hur smittar coronavirus och vilken är dess inkubationstid? 

Coronaviruset smittar som droppsmitta när en insjuknad person hostar eller nyser. Coronaviruset smittar också via luften i form av finfördelade aerosoler. När en människa till exempel hostar, nyser, pratar, sjunger eller ropar uppstår förutom större droppar också mycket små partiklar, aerosoler. De ligger kvar i luften och förflyttas även långa sträckor med luftens rörelser. 

Coronaviruset smittar även via beröring, om den insjuknade till exempel har hostat i händerna och därefter rört en annan människa. Coronaviruset kan också smitta från ytor, till exempel från dörrhandtag. Viruset överlever emellertid inte länge på ytor.

Sjukdomens inkubationstid har uppskattats vara 1–14 dagar. Symtomen på omikronvarianten uppkommer vanligen cirka tre dagar efter smittan. 

Enligt nuvarande kunskap smittar en person som insjuknat i covid-19 som mest i början av sjukdomen med symtom och 1–2 dagar innan symtomen börjar. Smittsamheten minskar kraftigt efter de första dagarna med symtom. Även en symtomfri person kan smitta sjukdomen vidare.

Hur förebyggs coronavirus?      

Vaccin är det bästa skyddet mot coronavirus. Även om vaccinet ger ett måttligt och kortvarigt skydd mot smitta förebygger vaccinet effektivt en allvarlig coronasjukdom.
Vacciner och coronavirus

Coronavirussmitta kan förebyggas på samma sätt som alla andra luftvägsinfektioner:

  • Om du insjuknar, ska du stanna hemma tills symtomen tydligt har minskat. Om du måste lämna hemmet fastän du är sjuk, kan du vid behov använda munskydd.
  • Tvätta händerna med tvål och vatten eller använd handsprit. 
  • Hosta och nys i en engångsnäsduk och släng näsduken i soporna efter användning. Om du inte har en näsduk till hands, hosta eller nys i armvecket, inte i händerna.
  • Bedöm vilken risk du medför, använd vid behov munskydd och håll avstånd. Munskyddet skyddar i viss mån även bäraren beroende på typ av munskydd. 
    Information om ansiktsmasker, mun- och nässkydd samt andningsskydd (Arbetshälsoinstitutet)
  • Sköt om att ventilationen är god

Läs mer om förebyggande av infektioner i luftvägarna 

Vilka är symtomen på en coronavirusinfektion?

Coronaviruset orsakar i allmänhet en akut luftvägsinfektion. Sjukdomsbilden kan variera från en symtomfri sjukdom till en allvarlig sjukdom. Symtomen kan också variera i takt med att sjukdomen framskrider.

Symtomen på coronavirusinfektion kan vara 

  • huvudvärk
  • störningar i lukt- eller smaksinnet
  • snuva, nästäppa
  • hosta
  • andnöd
  • kraftlöshet, trötthet
  • muskelvärk
  • halsont, sträv hals 
  • feber
  • illamående, kräkningar
  • diarré

Hurdan är en allvarlig coronavirussjukdom?

En person som insjuknat i en allvarlig coronasjukdom kan bland annat få

  • lunginflammation
  • akuta andningssvårigheter (acute respiratory distress syndrome, ARDS)

Den insjuknades tillstånd kan försämras snabbt. Tillståndet försämras vanligtvis när det gått en vecka sedan symtomen började. Allvarlig coronavirussjukdom kan leda till döden.

Många som fått allvarliga symtom har haft en riskfaktor, såsom hög ålder eller flera samtidiga underliggande sjukdomar. 
Riskgrupper för allvarlig coronavirussjukdom 

Vilka är följderna och komplikationerna av en coronainfektion?

En stor del av dem som insjuknat i corona har lindriga symtom och behöver inte sjukhusvård. 

Det är vanligare att äldre personer behöver sjukhusvård, särskilt personer över 70 år och patienter som har underliggande sjukdomar. Risken för att dö i covid-19 ökar med åldern. Risken ökar också hos patienter som har flera underliggande sjukdomar. 

En del av dem som insjuknat i en allvarlig coronavirussjukdom behöver sjukhus- och intensivvård. Patienter med andningssvårigheter kan då behöva stödbehandling för andningen, såsom extra syre eller till och med respiratorbehandling. 

En coronainfektion ökar benägenheten för blodkoagulation. En person som insjuknat i corona kan ha en förhöjd risk för blodpropp, såsom djup ventrombos i nedre extremiteten eller lungemboli. 

Hos vissa patienter kan det utvecklas neurologiska symtom, såsom förändringar i vakenhetsnivån. 

Efter en akut coronasjukdom, liksom efter andra virusinfektioner, kan det förekomma långvariga symtom (s.k. long covid). 
Långvarig coronasjukdom, dvs. long covid

Vad känner man till om coronasjukdom hos barn?

Majoriteten av de barn som insjuknar i sjukdomen har inga eller lindriga symtom. 

Risken för allvarlig coronavirussjukdom är låg hos barn och unga 

  • som är friska
  • vilkas underliggande sjukdom, till exempel astma eller hjärtsjukdom, är i god terapeutisk balans, eller
  • vilka har diabetes utan betydande tilläggssjukdomar

Risken att insjukna har i allmänhet inte heller ökat hos barn som behöver immunsuppressiv medicinering som försämrar immunförsvaret.  Det kan vara farligt att avsluta en sådan medicinering på egen hand. 

Coronavirusinfektion hos barn kan leda till följdsjukdomar eller ha andra följder, men de är sällsynta. En sällsynt följdsjukdom som förknippats med coronavirusinfektion är hyperinflammatoriskt syndrom, MIS-C, som påminner om Kawasakis sjukdom.

En coronavirusinfektion kan på samma sätt som andra virusinfektioner utveckla en inflammation i hjärtmuskeln eller hjärtsäcken. Enligt nuvarande kunskap är de dock mycket sällsynta hos barn och unga. 

Långvariga symtom (s.k. long covid) hos barn har undersökts mindre än hos vuxna. Det har bedömts att barn sällan får långvariga symtom efter en covid-19-infektion, men hos unga kan de vara vanligare. Efter en allvarlig coronavirussjukdom är det däremot vanligare att det uppstår långvariga symtom även hos barn.

Hur behandlas coronainfektioner?

Oftast kan en coronainfektionen behandlas enligt symtomen på samma sätt som andra akuta luftvägsinfektioner.
Egenvård vid luftvägsinfektioner (Hälsobyn)

Om du får allvarliga symtom, såsom andnöd eller om ditt allmäntillstånd försämras, ska du utan dröjsmål kontakta hälso- och sjukvården. En försämring av allmäntillståndet innebär att du till exempel kanske inte får i dig tillräckligt med vätska eller att du är så svag att du har svårt att stiga upp ur sängen.    

Om du hör till riskgruppen ska du kontakta hälsovårdscentralen eller läkaren på lättare grunder. 
Riskgrupper för allvarlig coronavirussjukdom 

Det finns och utvecklas också läkemedelsbehandlingar mot covid-19-coronavirusinfektion. Användningen av dem kan övervägas om personen löper risk att insjukna i en allvarlig coronavirusinfektion på grund av ålder, sjukdom eller medicinering som försämrar kroppens motståndskraft.  Beslut om inledande av läkemedelsbehandling fattas alltid av en läkare. Se anvisningarna för ditt område om huruvida du hör till målgrupperna för medicineringen och hur du kan få medicineringen.

När kan man återvända till arbetet, skolan eller daghemmet efter en coronainfektion?

Du kan återvända till arbetet när symtomen har minskat tydligt och du inte längre har feber. Vanligtvis tar det 3–5 dagar. Arbetsplatserna kan ge egna anvisningar.  

Barnet kan gå till skolan eller daghemmet när symtomen tydligt har minskat, barnet inte längre har feber och allmäntillståndet är sådant att det orkar delta i undervisningen eller småbarnspedagogiken. 

Vid virusinfektioner minskar smittsamheten snabbt efter att symtomen börjat, även om snuvan eller hostan skulle fortsätta längre.  

Vad ska jag göra om jag har exponerats för corona?

Du kan fortsätta den normala vardagen och handla på samma sätt som om du hade exponerats för någon annan luftvägsinfektion, såsom influensa.  

Du kan till exempel gå till arbetet, skolan, daghemmet och dina hobbyer, fastän det förekommer coronasmitta i familjen.  

Om du får symtom, ska du stanna hemma tills symtomen tydligt har minskat.

Hur diagnostiseras coronavirus?

Smitta orsakad av coronaviruset konstateras inom hälso- och sjukvården med ett PCR-test eller antigentest. I specialiserade viruslaboratorier kan coronavirus också odlas.
Laboratorieundersökningar av coronavirus covid-19 – anvisningar för laboratorier.

Coronatester görs inom hälso- och sjukvården om du har symtom på en coronavirusinfektion och dessutom

  • har blivit rekommenderad att gå på test av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller
  • arbetar inom social- och hälsovården i klient- och patientarbete eller
  • arbetar med vilken uppgift som helst inom heldygnsomsorgs- eller handikappservicen eller 
  • hör till riskgruppen för allvarlig coronavirussjukdom eller
    Riskgrupper för allvarlig coronavirussjukdom
  • är gravid

Hälso- och sjukvårdstestet behövs också för att få dagpenning vid smittsam sjukdom.
Läs mer: Intyg för dagpenning vid smittsam sjukdom

Du kan även göra en symtombedömning i tjänsten Omaolo.    
Omaolo

Hemtest för coronaviruset

Om du vill kan du göra ett hemtest.  Det finns två typer av hemtest: antigentest och antikroppstest. 
Läs mer om hemtest

Hur vanligt förekommande är coronaviruset?

THL följer med prevalensen av coronaviruset och uppdaterar kontinuerligt sin webbplats med ny information.
Lägesöversikt coronaviruset covid-19

Vad vet man om coronavirusets varianter?

Coronavirusets varianter är muterade coronavirus. Typiskt för virus är att de muterar hela tiden. Virusvarianterna kan till sina egenskaper avvika från de virusstammar som tidigare påträffats. 
Läs mer om coronavirusets varianter

Se även

Resor och coronaviruspandemin

 

Enligt 7 § i lagen om smittsamma sjukdomar fungerar THL som nationell sakkunniginrättning för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och ger befolkningen instruktioner om hur man kan undvika smitta och förebygga smittspridning. THL:s anvisningar är rekommendationer och det finns ingen juridisk skyldighet att följa dem.