Fågelinfluensa
Sammanfattning av fågelinfluensasituationen
För närvarande orsakar ett högpatogent H5N1-fågelinfluensavirus som orsakar allvarlig sjukdom och omfattande epidemier bland vilda fåglar och fjäderfä på flera kontinenter. Under vintern 2025 har epidemierna ökat även i Europa.
I Finland orsakade viruset massdöd bland vilda fåglar och sjukdomsutbrott på pälsfarmer 2023. Under 2024 var fågelinfluensasituationen i Finland lugn, men redan i början av 2025 har man observerat förändringar i epidemiläget för vilda fåglar.
I Nordamerika spred sig viruset till mjölkboskap under 2024. Det orsakar omfattande sjukdomsutbrott bland både mjölkboskap och fjäderfä och flera, huvudsakligen lindriga, infektioner hos exponerade människor.
THL och Livsmedelsverket följer situationen tillsammans med internationella organisationer.
Livsmedelsverket ansvarar för att följa upp och förebygga fågelinfluensavirus hos tama och vilda djur
• Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
Karta över fågelinfluensafall i Finland (Livsmedelsverket)
Sidans innehåll
Vad är fågelinfluensa?
Med fågelinfluensa avses subtyper av influensa A (H1-H16 och N1-N9) som är typiska för fåglar. De är en mångsidig virusgrupp som förekommer allmänt och globalt hos vilda fåglar, särskilt bland sjöfåglar.
Fågelinfluensavirus sprids tidvis från vilda fåglar till andra djur, såsom fjäderfä, svin och pälsdjur, varvid också människor kan exponeras för viruset. Smittan är sällsynt hos människor men kan vara allvarlig.
Till influensa A virus hör också de subtyper som orsakar säsongsinfluensa hos människor (H3N2 och H1N1pdm09). Influensa A virus är ett virus med hög mutationsförmåga. Dess arvsmassa anpassar sig ständigt till den föränderliga omgivningen.
Influensavirus har också förmågan att blandas med varandra i situationer där de orsakar samtidigt smitta. Om människans säsongsinfluensavirus blandas med ett influensavirus av animaliskt ursprung finns det risk för att det bildas nya typer av influensavirus som smittar effektivt mellan människor. Till exempel har influensavirus av animaliskt ursprung genom spridning till en annan art och mutationer utvecklats till pandemiska influensavirus, dvs. virus som orsakas globala epidemier.
Hur smittar fågelinfluensa?
Viruset kan överföras till människans kropp via luften eller som kontaktsmitta via munnen, näsan eller ögonen. Fågelinfluensa smittar dock inte lätt till människan eller mellan människor, även om enstaka fall har konstaterats.
I nästan alla kända fall där fågelinfluensaviruset har smittat en människa har de insjuknade varit i nära kontakt med smittade fjäderfä eller mjölkboskap. De har till exempel arbetat på gårdar med produktionsdjur, fött upp fjäderfä på sin egen gård eller deltagit i åtgärder för att göra sig av med smittade och sjuka djur.
De fågelinfluensavirus som cirkulerar bland mjölkboskap i USA har effektivt utsöndrats i mjölk, som utan pastörisering är en möjlig smittväg.
Hur kan fågelinfluensasmitta förebyggas?
Det är bra att undvika att röra vid döda och sjuka vilda fåglar eller andra djur samt ytor som nedsmutsats med deras sekret.
Om man måste hantera döda djur är det viktigt att iaktta god handhygien och använda skydd:
- Använd engångshandskar. Tvätta händerna noggrant med tvål och vatten efter att du tagit av dig handskarna. Använd handdesinfektionsmedel vid behov.
- Använd mask eller andningsskydd och skyddsglasögon. Släng skydden efter användningen.
Kontakt med döda och sjuka fåglar eller andra vilda djur samt ytor som kontaminerats med deras sekret ska undvikas.
Massdöd eller avlivning av djur medför en förhöjd smittorisk, så det är särskilt viktigt att använda skydd i samband med dessa.
Anmäl symtom som tyder på fågelinfluensa hos fjäderfä och andra produktionsdjur samt massdöd bland vilda fåglar till kommunal- eller länsveterinären i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar.
Vilka är symtomen på fågelinfluensa?
Hos människor varierar sjukdomsbilden för fågelinfluensavirus från symtomfri och lindrig till mycket allvarlig sjudom som kräver intensivvård. En lindrig luftvägsinfektion kan ge feber, hosta, huvudvärk och andnöd. Viruset kan också orsaka bindhinneinflammation i ögat.
Fågelinfluensa kan också leda till allvarlig sjukdom, såsom lunginflammation eller akut andningssvikt (ARDS, akut andningssviktsyndrom), multiorganskador och neurologiska symtom. Äldre personer och personer med underliggande sjukdomar löper högre risk att insjukna i en allvarlig sjukdom.
Vad ska jag göra om jag får symtom
Om du har rört vid ett sjukt eller dött djur, inklusive ett sällskapsdjur, och därefter får symtom i luftvägarna, bindhinneinflammation i ögat eller neurologiska symtom ska du kontakta hälso- och sjukvården och nämna eventuell exponering.
Hur behandlas fågelinfluensainfektioner?
Enligt undersökningar verkar de H5N1-virus som för närvarande sprids bland vilda fåglar och fjäderfä i Europa vara känsliga för de influensaläkemedel som används idag (oseltamivir och zanamivir).
Läkemedlen har konstaterats förkorta sjukdomsförloppet för säsongsinfluensa och H5N1-fågelinfluensa samt lindra deras svårighetsgrad. Detta förutsätter dock att läkemedelsbehandlingen inleds i ett tidigt skede av sjukdomen.
Livsmedelsverket är den nationella myndighet som ansvarar för bekämpningen och uppföljningen av fågelinfluensavirus hos husdjur, vilda djur och säkerhet om livsmedels.
Livsmedelsverket: Fågelinfluensa
Mer information av fågelinfluensa på EU:s smittskyddsmyndighets webbplats:
Avian influenza (ECDC, på engelska)